Sök
Letar du efter intern information?
Visar 33921-33940 av 49114 träffar
- Konferens Thet Nyia Testamentit på Swensko 1526: Boken, språket, teologin
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Med anledning av att det snart är 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet utkom av trycket ordnas en tvådagarskonferens med presentationer och föredrag kring översättningen ur olika perspektiv: språkhistoriska, kulturhistoriska, teologiska, bokhistoriska, kyrkohistoriska, liturgihistoriska, musikvetenskapliga, översättningshistoriska och verkningshistoriska.
- ”Språk är en maktfaktor”
Institutionen för svenska och flerspråkighet
År 2003, när Theres Bellander var ny gymnasielärare, var chatt och sms nya företeelser. Vuxenvärlden och lärarkåren oroades över vad som skulle hända med svenska språket. Skulle ordförråd och meningsbyggnad försämras?
- Forskning i fokus: Om översättaren och författaren Greta Knutson, med forskaren Elisabeth Bladh
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Elisabeth Bladh är universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Hon forskar om översättaren och författaren Greta Knutson och berättar om det i vår videoserie Forskning i fokus. Forskning i fokus
- Nytt projekt: Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja åtta skolforskningsprojekt, varav ett vid Institutionen för svenska och flerspråkighet: Dramabaserad andraspråksundervisning ur ett interaktionellt och multimodalt perspektiv. Projektledare är Maria Rydell.
- Ordval påverkar besluten när flyktingar får hjälp
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
- ”Frågade kompis: Varför pratar de inte i Sverige?”
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Läkaren Katty Gurahua från Peru lärde sig sina första meningar på svenska som strumpförsäljare. Samrawit som bott i flera länder tycker att det är svårt att lära känna svenskar – vilket hon inte är ensam om. Maria Rydell kommenterar, forskare i svenska som andraspråk. Artikel i Svenska dagbladet.
- Språkforskare i Sverige undersöker kommunikation mellan djur och människa. (DN.se)
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Genom att observera möten mellan människa och djur, forskar två språkvetare i Sverige om kommunikation över artgränser. – Det är hästar, hundar, katter och en flock får, men fåren har vi inte kommit så långt med, säger Stefan Norrthon, doktor i nordiska språk vid Stockholms universitet.
- Ny bok: Grammatik, ord, texter
Institutionen för svenska och flerspråkighet
I skolan ska eleverna erövra en svenska som sträcker sig bortom vardagsspråket. När svenska inte är elevernas förstaspråk blir uppgiften särskilt krävande. Det gäller både lärare och elever. Grammatik, ord, texter beskriver skolsvenskan ur ett andraspråksperspektiv, med tyngdpunkt på skriftspråket och i jämförelse med vardagsspråket. Författad av Olle Josephson, professor emeritus i nordiska språk vid Stockholms universitet.
- 40.000 kr till projektet "Latin möter fornnordisk poesi: översättningar som kulturella mötesplatser"
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Projektet "Latin möter fornnordisk poesi: översättningar som kulturella mötesplatser" handlar om hur latinsk litteratur översattes till fornnordiska under medeltiden, och hur dessa översättningar fungerade som kulturella bryggor mellan olika traditioner. Projektet tilldelas 40.000 kr från Stiftelsen Längmanska kulturfonden. Projektledare/sökande är Giorgio Basciu, fil.dr i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
- Ny avhandling 2024 i nordiska språk om att öka vår förståelse för hur vårt system för taluppfattning hanterar det faktum att vi alla varierar vårt uttal
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Anna Persson disputerade 2024 på sin doktorsavhandling i nordiska språk: Comparing theories of pre-linguistic normalization for vowel perception. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet
- Olika språk på jobbet – så löser ni det
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Lyssna på Jobbfikapodden där Marie Nelson och Tove Eriksson tipsar om hur man löser situationer på jobbet när kollegornna pratar olika språk: att använda språkombud, att översätta viktig information till flera språk, att ta den moderna tekniken till hjälp och att ge bra förutsättningar att träna på svenska.
- Språket är viktigt för att förstå klimatkrisen
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.
- Bli vän med danskan! Olle Josephson om danska språket i samtal med Louise Epstein i P1
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Skönt tycker vissa – deprimerande säger andra – om att danskar och svenskar pratar engelska med varandra för att de inte förstår varandras språk, trots att de är ganska lika. Det konstaterar Louise Epstein i Sveriges radios P1 i samtal med Olle Josphson, professor emeriuts i nordiska spåk, som gästar programmet.
- Att göra musik. ASLA:s pris 2024 för bästa magisteruppsats 2023 till Helena Textorius
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Helena Textorius, magisterstudent VT23 vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, har fått ASLA:s pris 2024 för bästa magisteruppsats 2023: ”Att göra musik. Det interaktionella arbetet vid ensemblerepetition”. Uppsatsen består av en multimodal interaktionsanalys av två professionella musiker som repeterar ett klassiskt musikstycke.
- När danskar och svenskar pratar engelska med varandra – upprörande eller självklart?
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Den nytillträdda danska förbundskaptenen för Sveriges herrlandslag i fotboll, Jon Dahl Tomasson, valde att prata engelska istället för danska alternativt "skandinaviska" på en presskonferens i Sverige i mars. Många är de som har kritiserat språkvalet. Annika Thorsager Høeg, dansk och doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, kommenterar i Radio Sweden.
- Ungdomars förståelse av begreppet heder
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Rädda Barnen erbjuder en kostnadsfri distansföreläsning den 12 mars 2024 om "Ungdomars förståelse av begreppet heder" med Anna Vogel, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Föreläsningen är en del av "Kärleken är fri", Rädda Barnens förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
- Guldbaggegalans tacktal. Retorikexperten kommenterar
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Sveriges radios Talkshow i P1 undrar vad som gör ett tacktal riktigt bra, och så får Joel Spira berätta om sitt särskilt känslosamma tacktal efter att ha fått en guldbagge som årets huvudrollsinnehavare. Med dem är också retorikexperten Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet.
- Inkräktare eller frälsare? Om latinet som gäst hos fornsvenska
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Påverkan från latinet på syntax och stil i fornsvenskan är mindre undersökt men ändå tillräckligt för att vi ska kunna tala om latininfluerad stil och latininfluerade stilmönster. Däremot vet vi mindre om hur de båda språken samverkar och på vilka villkor detta sker. I en artikel ger Roger Andersson exempel på hur latinet både påverkar och samverkar med fornsvenskan.
- Klara, färdiga... analysera bisatsen!
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Det finns flera vägar in till en mer lustfylld grammatikundervisning. En är att börja med analyser i det generaliserade satsschemat. Skolforskaren och lärarutbildaren Maria Lim Falk vid Stockholms universitet, beskriver hur det kan gå till i praktiken och varför metoden fungerar så väl.
- Är det dags att byta ut de och dem till dom? Och hur går en språkreform till egentligen?
Institutionen för svenska och flerspråkighet
De senaste veckornas debatt med bland annat språkforskaren Lena Lind Palicki om pronominen de och dem i skrift ska bytas ut till dom, är inget nytt fenomen – den diskussionen har funnits sedan åtminstone 1970-talet. Varför grälas det då om en grammatisk regel och hur går en språkreform till egentligen?