Sök
Letar du efter intern information?
Visar 33861-33880 av 49115 träffar
- Tech Tuesday på temat ”Software Supply Chain Attacks”
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till ett frukostseminarium om säkerhetsproblem inom mjukvara. Nicolas Harrand, Institutionen för data- och systemvetenskap, kommer att ge en inblick i sin senaste forskning. Seminarium Datum: tisdag 14 oktober 2025 Tid: 08.45 – 09.45 Plats: Högt i tak, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Campus Kista
- Disputation: Georgios Koutsopoulos
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till en disputation på DSV! Georgios Koutsopoulos presenterar KYKLOS, en ny modell som kan hjälpa organisationer att handskas med ständig förändring. Disputation Datum: torsdag 21 mars 2024 Tid: 09.00 – 12.00 Plats: L30, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Kista 21 mars 2024 presenterar Georgios Koutsopoulos sin doktorsavhandling på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Titeln är ”KYKLOS – A modeling method and tool for managing changing capabilities in organizations”.
- Disputation: Johanna Öberg
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till en disputation på DSV! Johanna Öberg presenterar sin avhandling som handlar om digitala resursers påverkan på delaktighet i lärmiljöer. Disputation Datum: tisdag 9 april 2024 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Aula Nod, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Kista 9 april 2024 presenterar Johanna Öberg sin doktorsavhandling på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Titeln är ”Digitala resursers påverkan på delaktighet i lärmiljöer: En studie av högstadieelevers delaktighet”. Doktorand: Johanna Öberg, DSV Opponent: Jimmy Jaldemark, Mittuniversitetet Huvudhandledare: Uno Fors, DSV Handledare: Jelena Zdravkovic, DSV Ladda ner avhandlingen från Diva Kontaktuppgifter till Johanna Öberg Disputationen genomförs i DSVs lokaler i Kista, med start klockan 13.00. Hitta till DSV Sammanfattning I denna avhandling undersöks potentialen som digitala resurser kan ha för att stödja elevers delaktighet i lärmiljöer. Forskningsfrågorna fokuserar på elevperspektivet på delaktighet i formella och informella lärmiljöer, samt vilken roll digitala resurser kan ha i att främja elevdelaktighet i skolans undervisning. Fyra deltagarbaserade studier undersöker elevers samt lärares syn på hur teknikförstärkt lärandet kan gynna de betydande interaktioner som främjar delaktighet i lärandemiljöer. Elever uttrycker brist på digitala resurser som aktivt stödjer deras delaktighet i skolan, jämfört med erfarenheter från deras privatliv. De betonar behovet av ökad användning av digitala resurser när det kommer till informationshantering och interaktioner i lärprocessen. Lärare betonar vikten av att kunna ge aktuell och snabb feedback till eleverna via digitala plattformar. Lärarna uttrycker även behovet av att kunna visualisera elevernas resonemang och av att kunna sammanställa och ha uppdaterade resultat på både individ- och gruppnivå. Både lärarna och eleverna identifierar potentialen hos digitala resurser för att öka elevernas delaktighet, ex. genom att utveckla digitala resurser som kan hantera informationsflöden och tillhandahålla gemensam plattform för interaktion och samarbete. Lärande underlättas och stärks av ett meningsfullt socialt deltagande, vilket behöver relateras till den pågående utvecklingen av lärmiljöer i det snabbt föränderliga digitala landskapet. För att främja elevdelaktighet med stöd av en teknikförstärkt lärmiljö krävs en balans mellan att tillgodose elevernas behov, innehållskrav och lärarnas utmaningar för att bedriva kvalitativ undervisning med digitala resurser som stöd. I avhandlingen presenteras principer kring användning av digitala resurser för att främja elevdelaktighet. Principerna fokuserar på tillgänglighet, individanpassning till olika lärstilar, och att stärka elevernas gemenskap. Dessa principer, som härrör från lärarnas erfarenheter, tros stödja lärares pedagogiska praktik i målsättningen att öka elevernas delaktighet i lärprocessen. Lärarna ser många användningsområden inom teknikförstärkt lärande för att stötta både elevdelaktighet och elevdeltagande. Däremot utgör skolans digitala resursers låga tillgång och tillförlitlighet ett stort hinder. Nyckelord digitala resurser, digital transformation, deltagarbaserad forskning, pedagogisk praktik, elevdeltagande
- Disputation: Zed Lee
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till en disputation på DSV! Zed Lee presenterar sin avhandling som handlar om hur användbara data kan utvinnas ur stora och komplexa datakällor. Disputation Datum: fredag 24 november 2023 Tid: 13.00 – 17.00 Plats: Sal L50, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Kista 24 november 2023 presenterar Zed Lee sin doktorsavhandling på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Titeln är ”Z-Series: Mining and learning from complex sequential data”. Doktorand: Zed Lee, DSV Opponent: Professor Toon Calders, University of Antwerp, Belgien Huvudhandledare: Panagiotis Papapetrou, DSV Handledare: Tony Lindgren, DSV Disputationen genomförs i DSVs lokaler, med start klockan 13.00. Hitta till DSV Kontaktuppgifter till Zed Lee Avhandlingen kan laddas ner från Diva
- Disputation: Sharon Lindberg
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till en disputation på DSV! Sharon Lindberg presenterar sin avhandling om hur yrkesverksamma inom digital teknikdesign förhåller sig till etik. Disputation Datum: fredag 18 oktober 2024 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Lilla hörsalen, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Kista 18 oktober 2024 presenterar Sharon Lindberg sin doktorsavhandling på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Titeln är ”Design Ethics at Work”. Doktorand: Sharon Lindberg, DSV Opponent: Turkka Keinonen, Aalto University, Finland Huvudhandledare: Ola Knutsson, DSV Handledare: Chiara Rossitto och Petter Karlström, DSV Kontaktuppgifter till Sharon Lindberg Ladda ner avhandlingen från Diva Disputationen genomförs i DSVs lokaler i Kista, med start klockan 13.00. Hitta till DSV Sammanfattning Forskning inom människa–datorinteraktion (MDI) har pekat på utmaningen att integrera etik i teknikdesign, och att yrkesverksamma inom digital teknikdesign behöver stöd för att bli mer medvetna om etiska frågor och utveckla sin förmåga att designa etiskt. Trots omfattande forskning och akademiska förslag kring dessa utmaningar används sällan forskningsresultaten i praktiken. För att överbrygga detta gap undersöker denna avhandling hur yrkesverksamma inom digital teknikdesign (hädanefter kallade designers) förstår, tillämpar och föreställer sig etik i sitt arbete. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer och samskapande workshops. Forskningsresultaten visar att designers generellt sett är obekanta med etik, och snarare fokuserar på affärsrelaterade mått såsom ”bounce rates” och fakturerbara timmar än etik. Dessutom visar empirin att det råder oklarhet kring vem som bär det etiska ansvaret, som kan betraktas som någon annans problem eller till och med som ”tråkigt”. Kopplingen till etik försvagas ytterligare av att de etablerade arbetssätten sällan har ett tydligt fokus på etik. För att bemöta detta föreslår avhandlingen att etik behöver erkännas som en kritisk och akut fråga som kräver aktiv uppmärksamhet. Den presenterar också en rad koncept och verktyg – såsom ”safe spaces” och en designbrief – som har samskapats med designers för att främja etik i designarbetet. Slutligen, med inspiration från kunskapsområdet ”communities of practice”, föreslår avhandlingen att etik bör betraktas som en kollektiv insats där etisk kunskap och praktik effektivt kan kultiveras genom gemensam utforskning. Avhandlingen bidrar med användbar kunskap för forskare som vill studera och utveckla etisk designpraktik, samt för designers som strävar efter att öka medvetenheten om etik både hos sig själva och i sina ”communities”.
- Disputation: Manoja Weerasekara
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till en disputation på DSV! Manoja Weerasekara presenterar sin avhandling om IT-stöd som kan minska stress på jobbet. Disputation Datum: tisdag 13 juni 2023 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Lilla hörsalen, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Kista
- Predoc-seminarium: Lida Huang
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till ett predoc-seminarium om att uttrycka sig konstnärligt via eye tracking! Lida Huang, doktorand på DSV, är respondent. Seminarium Datum: tisdag 2 maj 2023 Tid: 14.00 – 17.00 Plats: Rum M10, DSV, Nodhuset, Borgarfjordsgatan 12, Kista 2 maj 2023 presenterar doktoranden Lida Huang sitt pågående arbete med titeln ”Accessible Artistic Visual Expression Via Eye Tracking”. Seminariet genomförs på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Respondent: Lida Huang, DSV Opponent: Veronica Sundstedt, Blekinge tekniska högskola Huvudhandledare: Mirjam Palosaari Eladhari, DSV Handledare: Thomas Westin och Sindri Magnusson, DSV Närmast berörda professor: Robert Ramberg, DSV Kontakta Lida Huang Sammanfattning på engelska This thesis explores the use of eye tracking to enable motor disabled people to express their ideas visually through free-eye drawing. While recent research has yielded state-of-the-art results in unimodal gaze control for free-eye drawing, this thesis found that there are still limitations such as limited functionality, conflicts between observation and drawing, and brush tailing issues. To address these challenges, this thesis uncovers the theories behind these challenges and proposes novel solutions, including a free-eye drawing application with a smooth-pursuit based gaze control method, gaze-based UI design, a double-blink gaze gesture, and advanced adoption with artificial intelligence. Surveys, experiments, and field studies were conducted to assess the system’s performance and usability compared to mainstream gaze-control and hand drawing methods. The results show that the proposed solutions provide efficient interaction and the ability to create hand-sketch-level graphics for motor disabled people. Overall, this thesis contributes a first-hand user experiences report among eye tracker users and a robust and professional accessible artistic visual expression solution, highlighting valuable design considerations for future developments in gaze interaction. Nyckelord: Eye tracking, gaze control, drawing, accessibility
- Halvtidsseminarium: Xiu Li
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till Xiu Lis halvtidsseminarium på Institutionen för data- och systemvetenskap! Seminarium Datum: tisdag 2 maj 2023 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: Rum L30, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Kista 2 maj 2023 presenterar doktoranden Xiu Li sitt arbete med titeln ”Towards Building an Intelligent AI-based Content Recommender System in Education”. Halvtidsseminariet genomförs på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Respondent: Xiu Li, DSV Expertgranskare: Robert Östling, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet Interngranskare: Jaakko Hollmén, DSV Huvudhandledare: Aron Henriksson, DSV Handledare: Jalal Nouri och Martin Duneld, DSV Kontakta Xiu Li Om Xiu Lis arbete (på engelska) The digitalization of education has made massive and diverse learning materials available. Figure 1 shows the learning material types and their relations in a learning platform. The curriculum as the central educational guide determines what is essential for teaching and learning. Teachers design courses according to the curriculum and adopt learning contents from different textbooks, exercise books, and supporting materials inside and outside the learning platform, while also creating learning contents of their own such as lecture slides, exercises, instructions etc. AI-enhanced educational recommender systems have emerged to tackle the big data challenge of filtering contents, finding items of interest, and suggesting useful learning resources that can meet curriculum goals, users’ needs and profiles. Such systems play an important role for both educators and learners. For educators, they can contribute to pedagogical practices through recommendations that improve their planning and assist in educational resource filtering such as in a Learning Content Management System and Educational portals [1, 2, 3]. For learners, they can provide relevant and personalized learning contents to facilitate knowledge acquisition in self-regulated learning, for example, by suggesting personalized remedial learning materials [4] and building a personalized review module within the learning objectives [5], or recommending Wikipedia pages and Youtube videos for external augmentation reading and learning [6, 7, 8]. Developing such an AI-enhanced service in a learning platform can thus be highly valuable to assist the teaching and learning processes. From a technical perspective, content recommenders can be based on heuristic rules, semantic similarity, or user behavior. Rule-based recommenders usually involve sophisticated human logic and content attributes such as difficulty level, finishing time, types, etc. for pre-configuration. Semantic similarity-based recommenders focus on the content itself. They project contents to numeric representations in a feature space and calculate the distance of semantic meanings between texts. The semantics of learning material can be represented by the extracted educational concepts (ontology-based approach) [6, 4] or the contextual semantic meaning of the whole sentence [9, 10] (semantic-based approach). After extracting representative concepts for each learning content unit, learning materials can be linked by applying an exact concept phrase match, or using word embeddings to encode the extracted concepts or the whole sentence in a Semantic Textual Similarity (STS) approach, or through a combination of the aforementioned approaches. A user behavior-based recommender is a personalized content recommender, focusing on students’ needs and building on the analysis of student profiles in terms of, for instance, knowledge level, preferences, learning style and focusing on what is “needed” by the student, such as recommending a learning object for practice that the student has not mastered well enough. A user behavior-based recommender can also be a “collaborative filtering” (CF), i.e. putting the students in a social context and grouping them with similar patterns of behaviors and then recommending the learning resources that most students in your group have engaged with but you have not [11, 12]. This is also called behaviour similarity. Content recommendation systems can utilize information retrieval and semantic search technologies to cope with the content part, and accommodate rule-based and behavior-based personalized perspectives to further enhance the relevancy of recommended learning resources. Therefore, a hybrid approach is also common [4, 13, 14, 6]. Figure 2 shows how databases are designed to accommodate different data resources in a learning system. The user profile data and user behavior data can be used together with content data to enhance content recommendations to serve the end users.
- Av Gustavs hand: Digitalisering, digital berikning och förmedling av Gustav III:s arkiv
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen att delta i ett webbinarium, arrangerat av DHV-hubben vid Stockholms universitet. Mikael Alm och Johan Sjöberg från Uppsala universitet kommer att presentera sitt aktuella RJ-infrastrukturprojekt (2022–2024). Webbinarium Datum: onsdag 1 juni 2022 Tid: 15.00 – 16.30 Plats: Online, Zoomlänk mejlas till anmälda
- Systemvetardagen 2022 - ”Ett perfekt sätt att få in en fot och knyta kontakter på arbetsmarknaden”
Institutionen för data- och systemvetenskap
Den 9 februari var det dags för Systemvetardagen. Dagen arrangerades för tjugosjätte året i rad av studentkåren DISK vid Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV. Mässan är en mötesplats för studenter och företag i IT-branschen. Vi passade på att prata med Julia Hammarström som går andra året på Kandidatprogrammet i interaktionsdesign och som också är projektkoordinator för Systemvetardagen i år. – Det blir en hybridmässa med cirka 30 företag, både online och på plats. Alla företag har sina montrar digitalt på mässans hemsida. Där kan studenterna chatta eller zooma i videosamtal direkt med representanter från företagen. På mässans hemsida går det att söka och filtrera bland alla jobb som företagen annonserar ut i samband med eventet. Studenterna kan ställa frågor direkt till företagen om jobben eller boka in sig på enskilda kontaktsamtal som fungerar som miniintervjuer, berättar Julia Hammarström.
- Disputation: Farzad Hassanzadeh Moghimi
Institutionen för data- och systemvetenskap
Välkommen till en disputation på DSV! Farzad Hassanzadeh Moghimi har studerat utmaningar i övergången till ett fossilfritt energisystem. Disputation Datum: tisdag 29 april 2025 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: L30, DSV, Borgarfjordsgatan 12, Kista
- SU Imaging Day
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Missa inte möjligheten att ta del av de infrastrukturresurser som finns på Stockholms universitet! Evenemang Datum: torsdag 28 september 2023 Tid: 09.00 – 17.00 Plats: Vivi Täckholmssalen P 100
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: Sea-Yong Kim
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
The neurotoxin β-N-methylamino-L-alanine (BMAA) and 2,4-diaminobutyric acid (DAB) possible risk of human exposure, and the effect and function in diatoms Disputation Datum: tisdag 14 juni 2022 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Svante Arrhenius väg 20 och via Zoomlänk, se nedan Zoomlänk till disputationen här. Sammanfattning De toxiska sekundära metaboliterna β-N-metylamino-L-alanin (BMAA) och 2,4-diaminobutyrsyra (DAB) produceras av växtplanktongrupper såsom cyanobakterier, kiselalger och dinoflagellater. Dessa metabooliter är kända för att orsaka neurotoxicitet hos ryggradsdjur. BMAA har kopplats till utveckling av de neurodegenerativa sjukdomarna amyotrofisk lateralskleros/Parkinsonism demenskomplex (ALS/PDC) och Alzheimers. Trots denna koppling så har tidigare studier främst fokuserats på näringsväven i de akvatiska ekosystemen som en möjlig källa till human exponering för BMAA och DAB. Dessutom har de flesta studier med avseende på BMAA och DAB produktion främst utförts med cyanobakterier. Den första studien som presenteras i avhandlingen undersökte en möjlig risk för human BMAA exponering via den så kallade agro-aqua-cykeln, en process somkopplar samman hav och land. Två grupper av kommersiellt uppfödda kycklingar undersöktes; den ena gruppen utfodrades med standardfoder och den andra gruppen med standardfoder uppblandat med blåmusselkött från musslor som odlats i Östersjön. Resultaten visar att BMAA kan överföras och ackumuleras i kycklingar då de exponeras för foder som är uppblandat med blåmusselkött. Den högsta koncentrationen av BMAA uppmättes i muskelvävnaden hos kycklingar som utfodras med musselfodret, vilket ytterligare tyder på att konsumtion av kyckling uppfödd på musselfoder kan utgöra en möjlig risk för human BMAA exponering (Paper I). Den andra studien undersökte hur produktion av BMAA och DAB hos kiselalgerna Phaeodactylum tricornutum, Thalassiosira pseudonana och Chaetoceros socialis, påverkas av biotiska stressfaktorer samt huruvida dessa metaboliter kan ha en funktion relaterat till försvarsmekanism och/eller tillväxtkontroll. Hos kiselalgen T. pseudonana visade det sig att DAB produktionen var reglerad som respons till predation samt konkurrens, medan ingen effekt hos BMAA-produktionen kunde påvisas. Den skadliga effekten som utgjordes av DAB var signifikant på tillväxten av T. pseudonana under konkurrens, samt hos populationstillväxten av copepoden Tigriopus sp. som predator. Dessa resultat tyder på att DAB kan, hos naturliga populationer, utgöra en viktig roll som försvarsmekanism hos kiselalgen T. pseudonana (Paper II och III). Det tredje syftet var att studera effekten och funktionen av BMAA hos kiselalgen Phaeodactylum tricornutum. Under försöket exponerades P. tricornutum för olika nivåer av BMAA koncentrationer. Resultaten visar en koncentrationsberoende respons på BMAA. Då tillväxten hos P. tricornutum avstannade (dvs antal celler) till följd av tillsatt exogent BMAA kunde följande parametrar observeras; oxidativ stress, minskad kolfixering, ökning av intracellulär Chl a, förändring i GS-GOGAT och reducerad ureacykel. Resultaten tyder på att BMAA utgör en toxisk sekundär metabolit med förmåga att kontrollera tillväxten hos P. tricornutum via oxidativ stress samt förändring av fotosyntesaktivitet och kvävemetabolism (Paper IV).
- Disputation i ekotoxikologi: Oskar Nyberg
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Välkommen till denna disputation där doktoranden Oskar Nyberg försvarar sin avhandling om hur man utvärderar hållbarhet av vattenbruksmetoder för att odla fisk. Disputation Datum: fredag 19 januari 2024 Tid: 09.30 – 12.00 Plats: Vivi Täckholmsalen, (NPQ-huset). Svante Arrhenius väg 20, eller via Zoom Protecting food with poison - Exploring ecotoxicity of agrochemicals and pharmaceuticals. Read the summary in English Mänskliga aktiviteter bidrar till att kemikalier släpps ut i miljön, exempelvis genom jordbruk och djurhållning. Utsläpp kan ske avsiktligt, som när bekämpningsmedel på grödor används, eller oavsiktligt som när läkemedelsrester från renat avloppsvatten når havet. Hönsgödsel, är ett annat exempel, som ibland används som näring i fiskodlingar för att öka produktiviteten och lönsamheten. Beroende på lokala regelverk och produktionsmetoder kan gödsel innehålla betydande halter av antibiotika, eller andra läkemedel som används inom djuruppfödningen. Det är dock inte klarlagt hur fördelarna med denna näringsberikning står sig i förhållande till möjliga negativa effekter. Analyser från egyptiska fiskodlingar i studie I, visar att hönsgödselanvändning i fiskodlingar bidrar till övergödning utan att gynna varken produktion eller lönsamhet. Genom qPCR-metodik, syns också ett samband mellan gödselanvändning och en ökning av antibiotikaresistenta gener i fiskodlingars sediment. Antibiotika som når naturen kan främja antibiotikaresistens hos bakterier och studie II undersöker därför hur livscykelanalys (LCA) kan tillämpas för att utvärdera effekterna av antibiotika som når miljön. LCA är ett ramverk utvecklat för att bedöma miljöpåverkan genom hela värdekedjan av en produkt. I studien presenteras ett nytt tillvägagångssätt för att uppskatta omfattningen av antibiotikaresistens, som är anpassat för att användas inom LCA. Dessutom diskuteras förhållandet mellan regional antibiotikaanvändning och hälsoeffekter på människor. För att utvärdera kemikaliers eventuella toxicitet, eller giftighet, inom LCA, används ofta modeller som sammantaget beskriver hur olika arter påverkas av miljögifter (species sensitivity distribution models). Men de 'sanna' ekosystemomfattande effekterna döljs fortsatt av ett visst mått av osäkerhet, vilket beror på mängden data och dess kvalitet. I studie IV undersöks LCA-studier som utvärderat toxikologisk skada av kemikalieutsläpp, men där karaktäriseringar saknas för vissa kemikalier, vilket underskattar påverkan. För att öka tillförlitligheten av en beräknad miljöskada från kemikalieutsläpp så presenterar studie III ett tillvägagångssätt, utifrån ny data, för att uppskatta osäkerheter i beräkningarna. Antalet kemikalier som miljöskada och osäkerheter kan beräknas för är fortfarande begränsat. För att komplettera den begränsade mängden data, undersöker studie IV kvantitativ struktur-aktivitet-relation (QSAR) beräkningsmodeller som kan förutse toxikologisk effekt av kemikalier. Den här avhandlingen presenterar några av de utmaningar som vi står inför vid skadebedömning från kemikalier som släpps ut i miljön. Avhandlingen tillhandahåller även metoder och rekommendationer för att med högre noggrannhet kunna utvärdera osäkerheter i sådana bedömningar. Om disputationen: Denna disputation sker i Vivi Täckholmsalen, men det är också möjligt att delta via Zoom. Delta online Doktorand: Oskar Nyberg Handledare: Bitr. Prof. Michael Tedengren , Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Prof. Nils Kautsky , Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Dr Patrik Henriksson , Stockholm Resilience Centre Opponent: Prof. Peter Fantke , Department of Environmental and Resource Engineering, Technical University of Denmark Betygsnämnd: Prof. Patrik Andersson , Kemiska institutionen, Umeå Universitet Docent Marlene Ågerstrand , Institutionen för miljövetenskaper, Stockholms universitet Prof. Michael Gilek , Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola (Reserv) Docent Linda Kumblad , Stockholms universitets Östersjöcentrum
- Dags att söka masterarbete!
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Söker du masterarbete till våren? På DEEP finns många olika projekt där du som masterstudent kan bidra. Viktiga datum Datum: torsdag 21 december 2023 Tid: 11.00 Oavsett om du är intresserad av de minsta organismerna eller av att förstå ekosystem ur ett större perspektiv så erbjuder institutionen för ekologi, miljö och botanik masterarbeten med nära koppling till forskningen. Till ett nytt utvecklingsprojekt om bakgrundshalter i lera söker vi nu tre masterstudenter som ska göra sitt examensarbete under våren 2024. Examensarbetena omfattar litteraturstudier, laboratorieförsök och fältförsök. Läs mer om projektet och examensarbetena här På vår engelska sida finns information om våra övriga masterexamensarbeten inom växtfysiologi, växtsystematik, marinbiologi och ekologi på vår engelska sida. Sök dem genom att kontakta handledaren. Study with us
- Disputation: Ditte Marie Christiansen
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Seminarium om förbättrad användning av bioresurser - prof Igor Cesarino (Uni Sao Paulo, Brasilien)
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Välkommen till hybridseminariet "Systems biology characterization of lignin metabolism in C4 grasses: looking for new players" med professor Igor Cesarino (University of São Paulo, Brasilien)! Seminarium Datum: onsdag 27 september 2023 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Svante Arrhenius väg 20 F, rum N399 samt digitalt
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: Leonard Blaschek
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Cellular Control and Physiological Importance of Vascular Lignification Disputation Datum: måndag 23 maj 2022 Tid: 13.30 – 16.30 Plats: Vivi Täckholmsalen (Qsalen) NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20 och Zoomlänk nedan Här finner du Zoomlänken till disputationen. Sammanfattning Lignin är nödvändigt för kärlväxter. Det tillåter deras celler att förena sig till gravitationstrotsade jättar, härdar dem för att motstå tryck, skyddar dem från växtätare samt tätar dem för att tillåta vattenflöde endast där det är fördelaktigt. Ligninet uppfyller sina diverse funktioner som en strukturell komponent av specialiserade cellväggar i olika slags vävnader och celltyper. Mellan dessa uppvisar ligninet stor heterogenitet i sin koncentration och sammansättning. Biosyntesen av lignin påbörjas genom syntes av monomerer i cellen, exporten av monomererna till det apoplastiska utrymmet och slutligen oxidativ polymerisering av laccas-enzymer (LACs) och class III peroxidaser (PRXs) inom cellväggen. I denna avhandling utforskade jag hur dessa processer är reglerade för att tillåta distinkta sätt av lignifiering i olika celltyper och intilliggande lager av cellväggen (I–III) samt vilka fysiologiska fördelar dessa skillnader i mängd och sammansättning av lignin tilldelar växten (IV). I artikel I och II optimerade och validerade vi den histokemiska Wiesnertestet och Raman-mikrospektroskopi för kvantitativ in situ analys av lignin. Vi använde sedan dessa metoder för att kartlägga den cellautonoma och cell-cell kooperativa genetiska programmet som reglerar biosyntesen av ligninets monomerer i A. thaliana och Populus kärlsystem. På grund av monomerernas rörlighet i cellväggen innan polymerisering kan inte den sofistikerade celltyp-specifika genetiska regleringen av dess biosyntes i sig förklara skillnader i lignin mellan intilliggande lager av cellväggen. Därav karakteriserade vi i artikel III fem LAC paraloger involverade i lignifiering, vilket visade att de finreglerar lignifiering på nanometernivå genom distinkta aktivitetsmönster och substratsspecificiteter. Men vad är fördelen av en sådan komplex och finreglerad kontroll av lignifiering? I artikel IV påbörjade vi att besvara denna fråga genom att visa att olika celltyper, men även samma celltyper i olika kontexter under utveckling, förlitade sig på distinkta mängder och kompositioner av lignin för att motstå den unika stressen som de utsattes för. Sammanlagt framlyfter detta verk hur finreglerad denna kontroll är på cellular och subcellular nivå, och hur denna reglering tillåter växter att fullständigt utnyttja ligninets mångsidiga funktioner.