Sök
Letar du efter intern information?
Visar 32781-32800 av 49115 träffar
- Hallå Martin Henkel, hur kan vi använda ChatGPT i undervisningen?
Institutionen för data- och systemvetenskap
När Chat GPT lanserades på bred front i slutet av 2022 var Martin Henkel nyfiken på hur verktyget fungerade, och började snabbt utnyttja det i sin undervisning. Vi fick en pratstund med honom om lärdomarna så här långt. Du gav nyligen en presentation av ChatGPT för prefekterna på Samfak, berätta! – Jag visade grunderna i tekniken, och några exempel på hur chattboten kan användas för att svara på frågor. Ju mer man ger sig in i dialog med boten, desto mer förfinade svar kan man få. Eftersom det här är en aktuell fråga för alla institutioner blev det många intressanta diskussioner. I stället för att googla fram fakta blir det som ett samtal med en kunnig person Vilka är möjligheterna för universitetet med AI-robotarna? – Jag ser stora möjligheter att använda ChatGPT i undervisningen, dels som ett sätt för lärarna att skapa undervisningsmaterial, som till exempel Quizar. AI-botar kan också hjälpa studenterna att lära sig ett ämnesområde. Botar är väldigt bra på att förklara svåra begrepp. I stället för att googla fram fakta blir det som ett samtal med en kunnig person. Vad ser du för utmaningar? – Vi behöver se över våra examinationsformer för att säkerställa att AI-botar inte används på ett otillåtet sätt vid till exempel hemtentor. Här måste vi överväga om vi behöver ha andra typer av examination och kanske återinföra salstentamen i större utsträckning. Problemet är egentligen inte nytt, för det har gått att fuska tidigare. Det finns redan väl utvecklade metoder för att minska risken, som exempelvis progressiv examination under kursens gång med en blandning av muntlig och skriftlig examination. Den stora skillnaden är att ChatGPT är så lättillgänglig, vilket gör att allt fler kan tänkas använda det. På DSV använder vi sedan tidigare olika former av övervakad digital examination och det kommer säkert att öka i framtiden.
- Lärandet finns i aha-upplevelsen
Institutionen för data- och systemvetenskap
Han lockar studenterna till aha-upplevelser och ser till att hålla tempot högt. Men målet är alltid att studenterna ska springa om honom och klara sig själva. Möt Olle Karlsson, ”Årets lärare 2022”. Olle Karlsson är lärare på kursen Programmering 1, en av Institutionen för data- och systemvetenskaps nyckelkurser som alla studenter på kandidatprogrammen går. 2022 blev han framröstad till Årets lärare av studenter och kollegor på Stockholms universitet.
- Arbetsmarknadsmässa för studenter och arbetsgivare
Institutionen för data- och systemvetenskap
På Systemvetardagen knyts många viktiga kontakter. Hallå Josefin Lundgren. Du arbetar med årets Systemvetardag, berätta! – Ja, det är jättekul att vi är tillbaka på plats i Nodhuset efter två år med mässan på distans och hybrid. Vi har rekordmånga företag i år med över 50 utställare.
- VR ger forskare tillgång till ömtåliga historiska föremål
Institutionen för data- och systemvetenskap
Med hjälp av VR-tekniken i studentprojektet ”Skokloster Experience” kan forskare samarbeta på distans och få tillgång till material som annars är inlåst i arkiv. Skokloster är Sveriges största 1600-talsslott. Arkivet innehåller många historiska föremål och böcker som intresserar forskare. En grupp studenter från Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, har arbetat med att möjliggöra virtuell forskning på slottet. Deras uppgift gick ut på att ta fram en interaktiv prototyp avancerad nog att kunna presenteras som ett professionellt designförslag. Gruppen består av Julia Thulin, Kexin Wang och Felix Vejdegren. De går alla sista året på Masterprogrammet i design för kreativ och immersiv teknik. Vi passade på att prata med dem under presentationsutställningen på Campus Kista.
- Prisbelönad app hjälper våldsutsatta att lagra bevis
Institutionen för data- och systemvetenskap
Angelica Smedberg, student vid DSV, har fått entreprenörsstipendium på 200 000 kronor från ÅForsk för sin app Sisterhood. Appen ger utsatta en möjlighet att säkert lagra data om brottet de utsatts för.
- Disputationsrekord på DSV i år
Institutionen för data- och systemvetenskap
Inte mindre än 18 doktorsavhandlingar har framgångsrikt försvarats på DSV under 2024. Det är ett nytt rekord för institutionen.
- Spiderforskare i ny antologi om global hälsa
Institutionen för data- och systemvetenskap
För att möta globala hälsoutmaningar måste vi också samarbeta globalt. Att investera i människors hälsa är att satsa på vår gemensamma framtid, skriver författarna till en ny rapport. Johnblack Kabukye, Edna Soomre och Muna Elmi bidrar i sitt kapitel med digitala perspektiv.
- Social simulering visar hur pandemier sprids
Institutionen för data- och systemvetenskap
Hur påverkar känslor och behov vårt agerande i en krissituation? Kan simuleringar av mänskligt beteende ligga till grund för bättre myndighetsbeslut? Harko Verhagen är medförfattare till en ny bok som drar lärdom av coronapandemin.
- DSV på Järvaveckan: Spel bygger broar
Institutionen för data- och systemvetenskap
Järvaveckan handlar om gränsöverskridande möten och dialog mellan grupper som inte alltid möts. Från DSV deltog i år studenter och lärare på spelprogrammet. Kreativitet, samarbete och inkludering var teman som stod ut i deras samtal med besökare.
- Festligt och välbesökt när spelprogrammet firade sina första 20 år
Institutionen för data- och systemvetenskap
2005 började DSV, som första institution i Sverige, att erbjuda kurser i spelutveckling. Precis som många andra nyskapande idéer startade det med några nedklottrade rader på en servett i lunchmatsalen. Och entusiasmen är minst lika stor i dag, 20 år sedan starten.
- Stort intresse för miljöforskning om gruvdrift i havet
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
När samhället ska ställa om och elektrifieras ökar behovet av mineraler som bland annat används i batterier och halvledare. I jakten på de eftertraktade metallerna har fokus allt mer riktats mot havets bottnar. Men hur stor påverkan gruvdrift har i bottenmiljöerna och näringsväven högre upp i havet är fortfarande okänt. Forskare vid Stockholms universitet försöker hitta några av svaren.
- Musik och vetenskap förenas i Östersjöfestivalens konsert: När en liten fisk skapar stor förändring
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Östersjöfestivalen kommer att bjuda på en unik upplevelse i år. Forskning från Stockholms universitet har valts ut för att inspirera till att skapa musik som beskriver en spännande regimskiftesprocess i Östersjön. Spiggvågen är ett projekt pågående längs den svenska Östersjökusten som undersöker hur den lilla fisken, storspigg, tar över större ytor på bekostnad av större rovfiskar som abborre och gädda. Projektet Spiggvågen är ett samarbete mellan forskare från institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet, SLU, Stockholm Resilience Centre och Groningen University. Forskare som arbetar inom projektet fokuserar på hur spiggen påverkar ekosystemet och hur vissa områden kan stå emot spiggvågen.
- Risk för den marina miljön då förorenade sediment dumpas till havs
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Stora mängder av ofta förorenade sediment fortsätter att dumpas i Östersjön – trots att det är förbjudet. En ny studie visar på inkonsekvens när undantag beviljas för dumpning och att praxis strider mot Sveriges miljömål. Läs hela artikeln på Stockholms universitets centrala hemsida
- Boksläpp: I ekologins gränsland av Ove Eriksson
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Tisdagen den 18 november arrangerade Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) ett uppskattat boksläpp för att fira släppet av professor emeritus Ove Erikssons nya bok I ekologins gränsland: om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur.
- DEEP söker universitetslektor i växtekologi – ansök nu!
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet utlyser en tillsvidareanställning som universitetslektor i växtekologi. Universitetet, beläget i Sveriges dynamiska huvudstad, erbjuder en forskningsmiljö i världsklass där utbildning och forskning utvecklas sida vid sida.
- Underskattade risker med bekämpningsmedel i matproduktion
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Livsmedelsproduktion i jordbruk och fiskodlingar omsätter stora mängder kemikalier som pesticider och antibiotika för att säkra skördarna, men vi vet idag väldigt lite om miljöeffekterna av denna användning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet, som föreslår metoder för att förbättra informationen. Det går att utvärdera hur stor miljöpåverkan en matvara har, från att den produceras till att den blir avfall, genom så kallad livscykelanalys. Där synas bland annat klimateffekter, nyttjande av naturresurser och påverkan på biologisk mångfald, men är metoden är förenad med stora osäkerheter när man vill bedöma eventuella skador från miljögifter. – Det finns ca 3000–6000 kemikalier som vi har bra koll på idag. Samtidigt omsätter globala dagliga verksamheter cirka 80 000–100 000 varianter. Många är inte giftiga i de volymer de används, men det är problematiskt att vi inte vet mer om dem, säger Oskar Nyberg , doktor i ekotoxikologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Tillförseln av nya ämnen är större och snabbare än möjligheten att granska deras individuella effekter. Befintliga studier och resultat utgår ifrån ett fåtal testorganismer i slutna miljöer vilket gör det svårt att kunna avgöra vilka bredare effekter de ger i naturen. – 70 till 80 procent av den tillgängliga ekotoxikologiska datan baseras på en handfull standardorganismer. När man utvärderar toxikologisk påverkan i en livscykelanalys används ofta modeller som baseras på hur enskilda arters påverkan, för att sedan uppskatta skadan på ekosystemnivå, säger Oskar Nyberg. Nya metoder för bättre skadebedömning I de fall där man har utvärderat kemikalieutsläpp saknas ofta fullständig information om ämnena, vilket underskattar miljöskadan. I sin avhandling har Oskar Nyberg undersökt hur man kan göra bättre och säkrare prognoser vid skadebedömningar, utan att behöva genomföra nya djurtester. En ny metod är att använda maskininlärning för att uppskatta hur stora osäkerheterna i tidigare studier är, och för att kunna förutse okända kemikaliers påverkan genom att jämföra dem med kända kemikaliers egenskaper. – Med sådana analyser kan man hitta statistiska samband mellan kemikaliers fysiska struktur och olika toxikologiska egenskaper. Det blir en screening som kan ge en fingervisning om ett ämne potentiellt är giftigt och vilka kemikalier man ska prioritera för vidare undersökning, säger han.
- 21 miljoner till forskare i ekologi, miljö och botanik
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
I årets utlysning av medel från de stora forskningsråden Formas och VR tilldelas över 21 miljoner kronor till sex olika projekt vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Vetenskapsrådets beviljade projekt för perioden 2024-2027: Ny användning av ämnesspecifika isotoptekniker i stressekologisk forskning Agnes Karlsson , 3 800 000 kr Avkodning av ligninkemins roll för växtutveckling, utveckling och motståndskraft mot torka Edouard Pesquet , 3 640 000 kr Convergent evolution och förlust av distyli - genetisk bas och genomiska följder Tanja Slotte , DEEP, 4 100 000 kr Samhällssuccession och utsläpp av växthusgaser i syrefattiga sediment Elias Broman , 4 000 000 kr Formas beviljade projekt för perioden 2024-2027: 3DWOOD - Tryckbart trä för att ersätta plast (kompositträmaterial med nya egenskaper gjorda från stamcellskulturer limmade med naturligt lignin) Edouard Pesquet , 2 996 235 kr Effektiv identifiering av genetisk variation för klimatanpassning av grödor Tanja Slotte , 2 999 235 kr Mer läsning: Formas årliga öppna utlysning - beslut 2023 Vetenskapsrådet utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap - beslut 2023
- Spindeljakt med dammsugare ger svar om våtmarker
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Burkar fullproppade med döda spindlar. Rader av små rör fyllda med myror, mygg och flugor. Det är skörden från flera månaders småkrypsjakt som tornar upp sig på hyllorna i labbet. Följ med DEEP forskarna Peter Hambäck och David Åhlen på en forskningsresa om våtmarker! Läs hela artikeln i SvD här . Artikeln är skriven av TT reporter Hanna Odelfors.
- Maskrosen erövrade betongen och tog naturen tillbaka till städerna
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Maskrosen som ofta ses som ett ogräs, är i själva verket en nyckelart i stadens ekosystem. Kanske är det dags att förändra vår syn på maskrosen – från oönskad till oumbärlig? Det skriver växtbiologen Yannick Woudstra i en artikel i forskningsmagasinet The Conversation.
- Fira Världsröstdagen på Kungliga Musikhögskolan
Fonetiklaboratoriet
Föreningen World Voice arrangerar en halvdag med föredrag och workshops om röst, kropp och själ. Från Stockholms universitet medverkar Marcin Włodarczak, docent i fonetik. Evenemang Datum: söndag 16 april 2023 Tid: 13.00 – 17.30 Plats: Kungasalen, Kungliga Musikhögskolan, KMH Den 16 april firas Världsröstdagen – World Voice Day – över hela världen. I Stockholm uppmärksammas det av den ideella föreningen World Voice som bjuder in till en halvdag av workshops och föredrag på Kungliga Musikhögskolan, KMH. En av dem som medverkar är Marcin Włodarczak , docent i fonetik. "Ingen röst utan flow: Andning i tal- och röstproduktionsom" är rubriken på hans workshop. Medverkar under dagen gör också artisten och körledaren Caroline af Ugglas och professor Graham Welch från University College London, med flera. Läs mer om evenemanget här