Sök
Letar du efter intern information?
Visar 32501-32520 av 49114 träffar
- Konrad Burchardi tilldelas ERC Consolidator Grant
Institutet för internationell ekonomi
IIES lektor Konrad Burchardi tilldelas anslag för projektet Agricultural Productivity and Technology Adoption in Sub-Saharan Africa (ADAPT). Produktiviteten inom jordbruket i Afrika söder om Sahara är exceptionellt låg, vilket gör att miljontals hushåll inom jordbruket utsätts för låga inkomster och perioder av svält. Konrad Burchardis tredelade projekt kommer att utveckla och tillämpa nya empiriska metoder för att kvantifiera omfattningen av felallokering av insatsvaror i jordbruket söder om Sahara. Han kommer att testa och utvärdera nya metoder för att uppmuntra ett effektivt införande av moderna jordbruksinsatsvaror samt utveckla nya tekniker för att mäta jordbruksproduktion i sådana miljöer till låga kostnader. Jordbrukets produktivitet i Afrika söder om Sahara har i stort sett stagnerat det senaste halvseklet, vilket utsätter stora delar av befolkningen för låga inkomster och perioder av hunger. Moderna insatsvaror som konstgödsel och hybridutsäde har möjliggjort stora produktivitetsökningar inom jordbruket på andra håll, men har knappt skett i Afrika söder om Sahara. I det här projektet studeras nya metoder för att studera och uppmuntra ett effektivt införande av moderna insatsvaror och det kommer att utveckla nya metoder för forskning om jordbrukets produktivitet i utvecklingsländer, säger Konrad Burchardi. Consolidator Grants är European Research Councils (ERC) prestigefyllda anslag för forskare med 7-12 års erfarenhet sedan doktorsexamen. Consolidator Grants kan beviljas upp till 2 miljoner euro för en period av 5 år.
- Tillmann von Carnap har disputerat
Institutet för internationell ekonomi
Tillmann försvarade sin avhandling "Markets and marketplaces: Essays on access and transformation in remote rural economies" den 1 juni.
- Maritima seminariet: Jane Ruffino (Södertörns högskola)
Centrum för maritima studier
"Information at the speed of light, technology at the speed of people: a contemporary archaeology of submarine data cables in the Baltic region and beyond" Seminarium Datum: fredag 10 oktober 2025 Tid: 13.00 – 14.00 Plats: Franzénrummet på Vasamuseet, Djurgården. * Observera att föredraget hålls på engelska. Om maritima seminariet Maritima seminariet är en seminarieserie som arrangeras av Centrum för maritima studier och Statens maritima och transporthistoriska museer. Seminariet äger normalt rum på Vasamuseet på Djurgården och kan även följas online via Teams. Det är gratis att besöka Maritima seminariets sammanträden på Vasamuseet. Det är därför av vikt att ni anmäler ert besök till seminariet i muséets entré innan ni går in. Teams-länk skickas ut med CEMAS nyhetsbrev inför varje seminarium. Anmäl dig till nyhetsbrevet via denna länk. OBS: För att anmäla dig till nyhetsbrevet måste du bekräfta din mejladress. Om du inte får ett mejl med bekräftelselänk inom några minuter, kolla i skräpkorgen eller mejla cemas@historia.su.se .
- Sebastian Tebbes avhandling tillgänglig för nedladdning
Institutet för internationell ekonomi
Avhandlingen "Externalities and Coordination Failures" består av tre kapitel. Avhandlingens tre fristående och självständiga kapitel undersöker externa effekter och samordningsproblem. Fokus ligger på de beteendemässiga aspekterna av externa effekter och hur detta påverkar utformningen av optimala policys. Klicka här för att ladda ner Sebastians avhandling
- Markus Kondziellas avhandling tillgänglig för nedladdning
Institutet för internationell ekonomi
Avhandlingen "Essays on Economic Growth, Inflation and Inequality" består av tre kapitel. Ett återkommande tema i avhandlingen är hur heterogenitet mellan företag och hushåll påverkar ekonomiska aggregeringar. I de tre kapitlen undersöker Markus hur heterogenitet mellan företag påverkar ekonomisk tillväxt, hur heterogenitet i mätta producentpriser spelar roll för total inflation och hur heterogenitet i hushållens portföljinvesteringsbeslut driver förmögenhetsojämlikhet. För att behandla dessa ämnen använder han kvantitativa metoder, i synnerhet heterogena företags- och hushållsmodeller som exempelvis modellerar företagens beslut om hur mycket de ska producera och innovera eller hushållens beslut om hur mycket de ska investera i riskfyllda jämfört med säkra tillgångar. Han förfinar dessa modeller med hjälp av svenska administrativa data som innehåller information om hela populationen av företag eller hushåll. Detta gör det möjligt för honom att tillämpa dessa modeller för kvantitativa uttalanden om ekonomisk tillväxt eller total inflation. Läs mer om Markus avhandling (på engelska)
- Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2022
Institutet för internationell ekonomi
Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet (CeMoF) har utvärderat penningpolitiken 2022 i en rapport som publicerades 23 maj. Rapporten är den första i sitt slag och skriven på uppdrag av Riksdagens Finansutskott av forskarna Per Krusell, John Hassler och Anna Seim. Rapporten diskuteras i en öppen utfrågning i Finansutskottet 30 maj, se program nedan. Sammanträdet är öppet för allmänheten och kan också ses via riksdagens webb-tv. Läs rapporten Se utfrågningen i Riksdagen
- Tillmann von Carnaps avhandling tillgänglig för nedladdning
Institutet för internationell ekonomi
Avhandlingen "Markets and marketplaces: Essays on access and transformation in remote rural economies" består av fyra kapitel och kan nu laddas ner från webben. Efter en extraordinär global minskning av extrem fattigdom under det senaste århundradet har framstegen för att eliminera fattigdom saktat ner. De senaste siffrorna visar att antalet extremt fattiga faktiskt har ökat i Afrika söder om Sahara, och en allt större del av dem bor i avlägsna landsbygdsområden. Tillmanns avhandling består av fyra kapitel som frågar hur människor i sådana regioner effektivt kan få tillgång till inkomstmöjligheter och nödvändiga tjänster. Klicka här för att ladda ner Tillmanns avhandling
- Längre varselperioder förbättrar jobbkvalitet och minskar arbetslöshet, men minskar produktivitet
Institutet för internationell ekonomi
Föreställ dig att du har ett stabilt jobb när rykten om uppsägningar börjar spridas. I många OECD-länder finns en policy för att mildra effekten av plötsliga uppsägningar: obligatoriska varsel (OV). Denna policy kräver att arbetsgivare ger arbetstagare förvarning innan de sägs upp. Även om det kan verka enkelt, är dess effekter på både arbetstagare och företag mer komplexa än vad de först verkar.
- Att bryta barriärer: hur säkerhet, kunskap och historia påverkar ekonomiska och sociala utfall
Institutet för internationell ekonomi
Arbete handlar om mer än bara en lön – det handlar om säkerhet, möjligheter och rättvisa. I sin nyligen publicerade doktorsavhandling utforskar IIES doktorand Dominik Biesalski dessa teman och belyser arbetsplatssäkerhet i Uganda, unga vuxnas karriärval och de koloniala rötterna till homofobi i Subsahariska Afrika. Hans forskning visar hur ekonomiska strukturer och historiska arv fortsätter att påverka människors liv på djupgående sätt.
- Anslag tilldelat för forskning om ekonomiska aktiviteter i avlägsna och konfliktdrabbade regioner
Institutet för internationell ekonomi
Forskare vid IIES har tilldelats ett anslag om 7,6 MKr från Riksbankens Jubileumsfond. Den globala fattigdomen blir alltmer förankrad i avlägsna och konfliktdrabbade landsbygdsområden. Avstånd och konflikter begränsar vår förmåga att spåra ekonomiska förhållanden och utvärdera vilka policyer som fungerar med traditionella datakällor. "I tidigare pilotarbeten har vi visat att satellitbilder kan användas för att övervaka aktiviteten på landsbygdens marknadsplatser i realtid", säger Anna Tompsett och Tillmann von Carnap, två av forskarna i projektgruppen. Projektet bygger på IIES doktorand Tillmann von Carnaps tidigare forskning och leds av Anna Tompsett och Jakob Svensson. Datan som kommer att genereras genom projektet kommer att göra det möjligt för forskare att ta itu med en mängd intressanta och hittills obesvarade frågor, t.ex. hur snabbt återhämtar sig den ekonomiska aktiviteten efter konflikt, och vilka förhållanden är förknippade med snabbare återhämtning? Vilka investeringar på landsbygden leder till hållbar ekonomisk tillväxt, och hur sprids de? Var och hur länge undertrycktes den ekonomiska aktiviteten under coronapandemin? Hur påverkar extrema väderhändelser landsbygdens ekonomier? Mer information på vår engelska sida Läs om projektet på Riksbankens Jubileumsfonds webb
- Carolina Lindholm ny statssekreterare vid Finansdepartementet
Institutet för internationell ekonomi
IIES doktorand Carolina Lindholm tar tjänstledigt för att bli ny statssekreterare vid Finansdepartementet där hon kommer att ansvara för skattefrågor. För mer information, läs mer på Regeringens webb: Nya statssekreterare i Regeringskansliet
- Stort anslag tilldelat forskning om kriser och ekonomisk ojämlikhet
Institutet för internationell ekonomi
Forskning om hur ojämlikt kriser drabbar hushåll har erhållit ett miljöanslag om 17 MKr från Vetenskapsrådet. Syftet med projektet är bland annat att få insikter om hur en effektiv ekonomisk politik kan utformas för att förebygga och hantera kriser. Sedan år 2000 har Sverige och stora delar av världen drabbats av betydande kriser – kriser som har varit markant djupare än övriga kriser i västvärlden under efterkrigstiden: • En djup lågkonjunktur 2007-2009 (med efterverkningar och skuldkriser i Europa) • Covid-19 pandemin med efterföljande inflationschock Båda kriserna har inneburit stora genomsnittliga förluster för vår ekonomiska välfärd. De har även gjort det tydligt hur kriser, typiskt sett, drabbar olika hushåll olika kraftigt – kriser synliggör ojämlikheter i samhället. “Genom projektet vill vi förstå hur kriser drabbar våra samhällen och växelverkan mellan en kris förlopp och ojämlikhet i förmögenhet och inkomst,” säger Per Krusell. Fokuset ligger på finansmarknadernas roll För det första hade krisen 2007-2009 sitt ursprung i finansmarknader med inbyggda sårbarheter – de kollapsade i USA vilket förde med sig enorma dominoeffekter – och det här gör dessa marknader viktiga att studera. För det andra spelar finansmarknader en central roll i de djupaste ekonomiska kriserna: antingen som utlösande faktor eller, som under pandemin då centralbankernas åtgärder var viktiga för att motverka en ännu djupare kris följt av svagare återhämtning. Utifrån mikrodata och beräkningsintensiva ekonomiska modeller hoppas forskarna vinna insikter om hur ekonomisk politik bör utformas. ”Det finns ett intressant samspel mellan finansmarknaderna och ekonomisk ojämlikhet. Bättre fungerande finansmarknader tenderar att utjämna de ekonomiska förutsättningarna. Samtidigt kan finansiella sårbarheter uppstå om exempelvis banker är alltför generösa i sin kreditgivning mot ekonomiskt svaga grupper.” säger Roine Vestman. Forskargruppen består bland annat av forskare från Stockholms universitet. Från IIES deltar Per Krusell,som även är huvudansvarig för projektet, liksom Kieran Larkin och Tobias Broer. Från Nationalekonomiska institutionen deltar Roine Vestman. Även forskare från Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm deltar. Projektet väntas pågå 2023-2028.
- Finansministerns första möte med ekonomiska rådet
Institutet för internationell ekonomi
På måndagen den 25 januari hade rådet sitt första möte med finansminister Elisabeth Svantesson. Rådet består av sju personer från olika nationalekonomiska fält utöver finansministern, som leder mötet. Syftet med rådet är att ge finansministern råd i aktuella ekonomiska och vetenskapliga frågor som är relevanta för den ekonomiska politiken. Vid årets första möte handlade diskussionerna framför allt om finanspolitikens roll i ett eventuellt läge med försämrad ekonomiskt tillväxt i kombination med hög inflation. Finansministerns ekonomiska råd har sin bakgrund i den referensgrupp med nationalekonomiska forskare som skapades våren 2020 under Covid-19-pandemin. IIES professorer Lars Calmfors och John Hassler sitter båda i rådet. Klicka här för att läsa Regeringskansliets pressmeddelande
- Torsten Persson tilldelas Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris
Institutet för internationell ekonomi
"...för hans internationellt erkända, banbrytande bidrag till förståelsen av samspelet mellan politik och ekonomi..."
- Covid-19 pandemin la nya bördor på redan missgynnade grupper
Institutet för internationell ekonomi
En ny studie från forskare vid Stockholms universitet blev nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger hur covid-19 pandemin skapade nya sociala ojämlikheter och påverkade existerande ojämlikheter. Forskarna presenterar två nya rön. (1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar. (2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021). Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson. Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien. Det är välkänt att olika konsekvenser av pandemin slog hårdare mot visa grupper än andra, men det har ändå varit svårt att mäta pandemins breda konsekvenser på ojämlikheten då olika forskare inom olika vetenskapliga discipliner arbetar med olika metoder och mått. Forskarna angriper denna kunskapsbrist. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst. Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien. Läs mer om SWECOV Eller på projektets hemsida För mer information om studien kan du läsa artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS. Till PNAS artikeln (på engelska) Kontakter: Torsten Persson (IIES) +46 79 313 3904 torsten.persson@iies.su.se Adam Altmejd (SOFI) +46 73 420 0120 adam.altmejd@sofi.su.se Olof Östergren (Institutionen för folkhälsovetenskap) +46 70 839 8508 olof.ostergren@su.se
- Gualtiero Azzalini har disputerat
Institutet för internationell ekonomi
Den 14 juni försvarade Gualtiero sin avhandling "Essays on Income Risk, Portfolio Choices and the Macroeconomy".
- Mattias Almgrens avhandling tillgänglig för nedladdning
Institutet för internationell ekonomi
Avhandlingen "Essays on Home Production, Mobility, and Monetary Policy" består av fyra uppsatser och kan nu laddas ner från webben. Klicka här för att läsa och ladda ner avhandlingen
- Markus Kondziella har disputerat
Institutet för internationell ekonomi
Den 15 juni försvarade Markus sin avhandling "Essays on Economic Growth, Inflation and Inequality".
- Francesco Loiacono har disputerat
Institutet för internationell ekonomi
Francesco försvarade sin avhandling "Firms and Labor Markets: Essays in Development Economics" den 8 juni.
- ERC-anslag till forskning om att skapa kvalitetsmarknader för bönder i låginkomstländer
Institutet för internationell ekonomi
Professor Jakob Svensson vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) har tilldelats ett ERC-anslag om cirka 23 miljoner kronor till projektet "It's (also) What You Produce: Experimental Evidence on Creating Markets for Quality in Low-income Countries". Projektet syftar till att undersöka varför inkomst och produktivitet bland afrikanska småbönder är så låg genom att studera bristen på marknader för kvalitet där småbönder kan sälja sina grödor till ett högre pris.