Sök
Letar du efter intern information?
Visar 32421-32440 av 49115 träffar
Supraledare kan leda ström utan motstånd, och i centrum står Josephson-kontakten – en kvantkomponent som plötsligt kan ”slå om” när den pressas över sin gräns. Genom att koppla ihop många sådana kontakter i nätverk har forskare skapat detektorer där ett enda omslag kan sätta igång en kedjereaktion, ungefär som fallande dominobrickor. Denna kaskadeffekt gör det möjligt att registrera de allra svagaste spåren av ljus, magnetfält eller kvantbrus – och öppnar nya möjligheter för kvantteknologi och grundforskning i fysik. Professor Vladimir Krasnov och doktor Roger Cattaneo från Fysikum har samarbetat med Artemii E. Efimov, Kirill I. Shiianov och Oliver Kieler. Artikeln publicerades nyligen i Nature Communications.
Oscar är mottagare av Magnus Axelsson-priset 2025. ”Mitt huvudsakliga mål är att införa mer fysik i problemlösningsprocessen så att studenterna bättre kan förstå innebörden bakom de abstrakta beräkningarna”, säger Oscar. Han ansvarar för handledningen i kursen Avancerad kvantmekanik. Oscar tog sin kandidatexamen vid Barcelonas universitet och sin masterexamen vid Uppsala universitet. År 2022 fick han en doktorandtjänst vid Fysikum och blev en del av professor Emil Bergholtz forskningsgrupp Quantum and Complex Systems.
När positivt och negativt laddade syremolekyler möts neutraliseras de oftast och faller isär till separata atomer. Genom att använda ultrakalla jonstrålar och avancerad bildteknik har forskarna visat att de flesta reaktionerna ger syreatomer i normalt tillstånd, medan en mindre del hamnar i exciterade tillstånd. Studien visar att även små vibrationer i molekylerna kan påverka hur reaktionen sker — en viktig insikt för att förstå fenomen som ljussprutande “sprites” i atmosfären och elektriska urladdningar i luft. Forskningen har uppmärksammats av Nature Communications , som har valt att lyfta artikeln på sin Editors’ Highlights -sida inom “ Inorganic and Physical Chemistry ”.
Emely Kjellsson Lindblom är universitetslektor och forskare på Medicinsk strålningsfysik, en av Fysikums sju forskningsavdelningar. Hon håller i en öppen föreläsning den 23 oktober på AlbaNova. Hon demonstrerar hur avancerade beräkningar används inom sjukhusfysik för att planera och optimera strålbehandlingar. Hur vet man att en tumör får tillräckligt med stråldos – men att frisk vävnad skonas? Svaret ligger i matematiska modeller.
Vi påminner om online-seminariet om Quantum Leap idag, torsdag 30 oktober kl 13. Du hittar länken till seminariet på webbsidan längre ner. Nordita – Nordiska institutet för teoretisk fysik och Fysikum vid Stockholms universitet organiserar evenemanget som samlar en mångsidig panel av forskare för att dela med sig av sina insikter om den fascinerande världen inom högenergifysik. Efter framgången med det första Quantum Leap-evenemanget om kvantteknik syftar denna upplaga till att erbjuda en inspirerande och intellektuellt stimulerande diskussion som belyser både djupet och bredden inom området. Ta del av evenemanget den 30 oktober kl 13 via zoom.
Jonas tog först en master i fysik vid Fysikum och fortsatte sedan att doktorera vid CoPS-gruppen och Oskar Klein Centre. - Numera är jag forskningskommunikatör på Oskar Klein Centre på halvtid. Den 28 augusti släpper jag min bok Mörkret och människan.
FysikShows syfte är att höja intresset för naturvetenskap och forskning hos gymnasieelever. Doktorander i fysik åker ut i skolor eller tar emot besök av skolklasser. Under fysikshowen genomförs experiment med olika teman och de förklarar den fysikaliska bakgrunden tillsammans med eleverna. Tanken är att försöka tillgängliggöra fysik genom att närma sig vardagen och elevernas egna erfarenheter. Det går också bra att se FysikShow hos oss på AlbaNova. Vi som jobbar med FysikShow tycker att det är både viktigt och roligt att göra experiment för att förstå fysiken. Därför visar vi experiment för elever och jobbar interaktivt med förklaringar av den fysikaliska bakgrunden och försöker att föra skolans lite mer formella fysikspråk närmare vardagen och elevernas egna erfarenheter. Detta tror vi är viktigt för att väcka elevernas nyfikenhet och visa dem glädjen i att förstå deras egen omgivning. Vi vill också visa för eleverna vad en forskare egentligen är och hur den vetenskapliga metoden kan vara till nytta för oss alla! Klicka här för att boka en show Om du har några frågor, kontakta oss på e-postadressen fysikshow@fysik.su.se . Observera att vi inte tar emot bokningar via e-post. Mer information Läs mer om FysikShow
- Jag började som postdoktor här på Fysikum i januari och vann 2021 års avhandlingspris från avdelningen för kemi och fysik inom det franska kemisällskapet (SCF) och det franska fysiksällskapet (SFP). Varje år främjar avdelningen för kemi-fysik på Société Chimique de France och Société Française de Physique, sin disciplin genom att organisera evenemang som DCP-dagarna, kemifysikmötena, internationella konferenser och ett flertal specialkonferenser. DCP hedrar årligen lysande och begåvade forskare genom de priser som delas ut som avhandlingspriset, priset för unga forskare och priset för etablerade forskare från hela Frankrike inom detta område. I år har priset för bästa avhandling tilldelats Suvasthika Indrajith för hennes doktorsavhandling.
Studenterna fick möjlighet att träffa varandra och att ta del av smakprov från programmen de kan söka efter utbildningen. Naturvetenskapligt basår anordnas av Fysikum, Matematiska institutionen, Institutionen för biologisk grundutbildning samt Institutionen för material- och miljökemi. Basårsdagen skedde den 9 mars på AlbaNova universitetscentrum då ett trettiotal studenter fick känna på föreläsningar och experiment från programmen i fysik, matematik, biologi och kemi. Dagen var indelad i två pass. Daniel Ahlberg, lektor på avdelningen matematisk statistik, gav en populärvetenskaplig föreläsning om Markovkedjor. De kan användas för att studera hur lång tid det tar för mutationer att uppstå i gener, för partiklar i vätskor att blandas ihop samt hur man effektivast blandar en kortlek. – Hur många gånger behöver man blanda en kortlek? På matematisk väg kommer jag att analysera vad som händer då man blandar en kortlek med de två vanligaste metoderna — överhandsblandningen och blädderblandningen. Till mångas förvåning behöver man upprepa överhandstekniken fler än tusen gånger för att nå samma mått av blandning som en handfull upprepningar med blädderblandningen. Lars Eriksson från Institutionen för material- och miljökemi visade kemiska demonstrationer. – Ett enkelt batteri kan byggas av två plåtar och en skiva inlagd ingefära. Genom seriekoppling av flera batterier kan man få en LED-lampa att lysa. Anki Östlund Farrants, professor på institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut berättade om malariaforskning och molekylära mekanismer inom metabolism och immunologi. – På utbildningen förklarar jag hur celler och organismer fungerar och driver labbarbete kopplat till teori. En folkgrupp i Afrika blir mindre sjuka av malaria än andra. De har mer antikroppar, fler T-celler och större mjälte. Ellen Riefel och Filippo Schiavo visade fysikaliska experiment och representerade Fysikum på Basårsdagen på AlbaNova. – Vi utstrålar värme som ger infraröd strålning. Med en sådan kamera kan man visa hur hög värmen är med färger. FysikShow visade också hur statisk elektricitet fungerar och synliga ljudvågor via eldslågor ur ett rör. Musikens volym och rytm påverkade eldslågorna - ljudvågorna. – Med basårsdagen vill vi ge studenterna smakprov på våra ämnen på ett intressant och spännande sätt inför höstens ansökningar till kandidatprogrammen. Vi vill med detta också erbjuda ett tillfälle för studenterna att träffa varandra och oss under roliga former, i och med att Basåret ges på distans. Studenterna får nästan all sin undervisning genom lärplattformen och digitala möten - det är bara vid vissa laborationer och tentamina som studenterna kommer till Campus och träffas annars. Så det är roligt att träffas och få ett ansikte på studenterna, säger Alexandra Lundholm som är studieadministratör för Basåret. Mer information Naturvetenskapligt basår och ansökan Kontakta studieadministratör Alexandra Lundholm
I november 2021 kunde man läsa om Michael Gatchells experiment som visade att fragment från kollisioner i interstellära mediet kan bidra till att forma nya större molekyler. DESIREE:s föreståndare Henning Schmidt berätter här om några nya framgångar.
Vid forskningsanläggningen CERN finns Large Hadron Collider (LHC), världens största partikelaccelerator. Under tre års tid har acceleratorn vidareutvecklats och i april startade man verksamheten på nytt. Sara Strandberg är professor på Fysikum och är verksam vid CERN, Europeiska organisationen för kärnforskning i Schweiz. Här berättar hon mer om hur hon blev intresserad av fysik och hennes forskning vid ATLAS-experimentet. Sara diskuterade ofta astronomi och fysik med sina föräldrar under uppväxten. Hennes intresse växte med tiden och så småningom började hon studera på Projektlinjen på Fysikum. – Hälften av tiden var kurs och den andra hälften bestod av projekt. Det var ett bra sätt att komma i kontakt med forskargruppen i partikelfysik och utbildningen var samarbetsorienterad. Examensjobbet gjorde Sara på D0 (D-noll), ett experiment vid en partikelaccelerator på Fermilab i Chicago, och hon doktorerade även där. I samband med en postdoc-tjänst på Berkeley började hon forska på ATLAS-experimentet vid CERN. Hon fick sedan ett forskaranslag från Vetenskapsrådet och kom tillbaka till Fysikum med ett lektorat 2011. Därefter har Sara varit tillsvidareanställd. – Mitt fokus ligger på att söka efter utvidgningar av standardmodellen som kan förklara universums mörka materia och Higgsmassans finjusteringsproblem. Främst söker jag efter den supersymmetriska partnern till toppkvarken. Sedan 2018 leder jag SHIFT-projektet, ett femårigt projekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse där vi utvecklar och söker efter modeller som inkluderar partnerpartiklar till toppkvarken i syfte att lösa Higgsmassans finjusteringsproblem.
Eftersom våra tidigare studenter har gått vidare med nya utmaningar presenterar vi nu en av de nya ambassadörerna för Fysikums sociala medier. Wilma Svedlund är först ut och hon har varit med på ett samarbete mellan SU och UCL i London. Här berättar hon mer om sig själv. Wilma Svedlund ska börja andra året på Kandidatprogrammet i fysik nu i höst 2022. Hon gick samma program på Uppsala universitet, men var inte nöjd utan bytte till Stockholms universitet och är nu jättenöjd med att studera på Fysikum.
Den 30 maj firade vi ett antal studenter på kandidat- och masterprogrammet som tagit examen. Anställda, alumner och studenter minglade med varandra och fick sedan ta del av föreläsningar från Jonas Enander, kommunikatör på Oscar Klein Center och Jens Jasche, forskare i kosmologi. Studenterna fick diplom och alla närvarande kunde njuta av drycker med tilltugg. Eftermiddagen började med mingel, mat och dryck.
Efter att ha gjort praktisk arbetslivsorientering (Prao) på Fysikum under våren 2022 återkom Vendela till oss under höstlovet. — Sedan dess har jag tagit sex kurser - två på masternivå och fyra på kandidatprogrammet i fysik. Fysik och matematik är otroligt roligt och att läsa det på universitetet är fantastiskt!
Årets sommarskola pågår den 9-22 juni på Högberga konferensgård på Lidingö utanför Stockholm. Ett femtiotal deltagare kommer dit för att fördjupa sina kunskaper. Det är en sommarskola som anordnas för doktorander och postdoktorer, både teoretiska och experimentella, inom alla aspekter av kvantgränser. Nobelpristagare Frank Wilczek, professor på Fysikum och professor Antti Niemi, Nordita är initiativtagarna till sommarskolan. Sedan 2016 har Quantum Connections Workshops och Summer Schools arrangerats på initiativ av Frank Wilczek i samarbete med Antti Niemi från Nordita. Båda har gjort sommarskolan till vad den är idag - en välorganiserad verksamhet för nationella och internationella studenter som är involverade i kvantmekanik. Quantum Connections evenemang arrangeras gemensamt av Fysikum och Nordita (med Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Uppsala universitet som värdar), tillsammans med TD Lee Institute och Wilczek Quantum Center vid Shanghai Jiao Tong University.
Sreenath Manikandan är forskare i professor Frank Wilczeks grupp på Nordita. - Min forskning handlar främst om Q-ball, som är en hypotetisk form av materia inom teoretisk fysik. Quantum connections är en fantastisk sommarskola för forskare i början av sin karriär som jag. Skolan har fantastiska föreläsare från hela världen som undervisar i kvantfysikens framkant.
Efter att ha gjort praktisk arbetslivsorientering (Prao) på Fysikum under våren 2022 återkom Vendela till oss under höstlovet. - Jag har alltid varit naturvetenskapligt intresserad och fick svar på många av mina frågor genom att få på lektioner och genom att prata om fysik med folk som också tycker det är intressant och kul. Vendela, vem är du? – Jag är född i Stockholm och är 15 år gammal. Jag bor i Bromma med min mamma, pappa och lillasyster som är 11 år. På fritiden gillar jag att läsa faktaböcker om framförallt fysik och läsa matematik. Just nu läser jag "Analays i en variabel". Vendelas intresse för just fysik började nån gång runt 9 år när hon skrev en uppsats om ”Snowball earth”. Efter det började hon läsa flera böcker om fysik bland annat Stephen Hawking’s bok "Kosmos, en kort historik". Jag blev fascinerad av saker som Higgs-mekanismen, svartkroppsstrålning och den fotoelektriska effekten. Sedan dess vill jag bara fortsätta att lära mig mer. – Det var framförallt teoretisk fysik jag fann mest intressant. I början när jag lärde mig fysik var det mycket man behövde kunna för att förstå allt, men när man väl kan derivata, integraler, komplexa tal etc. blir allt begripligt och ännu roligare! Hur kom du på att du ville vara på Fysikum under höstlovet? – Jag har alltid varit naturvetenskapligt intresserad och funderat över saker. Under våren gjorde jag min prao på AlbaNova och det var otroligt kul! Alla var jättesnälla och välkomnade mig. Jag har fått svar på många av mina frågor både genom att gå på lektioner och genom att prata om fysik med andra som också tycker det är intressant och kul. En annan sak som var roligt med att vara på AlbaNova är att jag utmanas där på ett sätt jag inte gör i grundskolan. Vilka lektioner deltog du i på Fysikum? – Jag deltog på dessa lektioner under höstlovet: • Fawad Hassan’s Quantum Field Theory-lektioner. Vi gick bland annat igenom en del analytisk mekanik och lärde oss om the Poisson bracket och kvantisering. • Joakim Flinckman och Nadia Flodgren’s Problem solving sessions (tillhörande kvantfältsteori-lektionen). Där fick jag mer djupgående förklaringar om vissa begrepp och frågeställningar att svara på. • Supriya Krishnamurthy’s Statistical Mechanics and Condensed Matter-lektioner. Hon gick igenom många intressanta koncept som t.ex. partitionsfunktionen. • Dessutom var jag med på några av det naturvetenskapliga basårets Fysik 1-lektioner på zoom. Har du tänkt att söka in till Naturvetenskapligt program på gymnasiet? – Jag är för närvarande en grundskoleelev i årskurs 9 och kommer garanterat att gå ett naturvetenskapligt program på gymnasium! Har du planer på att sedan söka in till Fysikums program? – Självklart! Alla lektioner var spännande och det var jättekul att lärarna själva är forskare och verkligen gillar det de lär ut. När jag blir äldre vill jag syssla med teoretisk fysik inom partikelfysik och kvantfältsteori. Jag hoppas att någon gång bidra med en prestation som främjar fältet, som många andra på Fysikum har gjort. Vi önskar Vendela lycka till och välkommen åter till Fysikum! Våra utbildningar Fysikum erbjuder hela utbildningsprogram såväl som enstaka kurser i fysik. Programmen för kandidat och master vänder sig i första hand till dig som vill ta ut en examen, och ger både bredd och djup inom fysiken. För dig som istället är intresserad av ett specifikt område ger vi fristående kurser på alla nivåer. Läs mer
Den 7 februari inleddes årets Arbetsmarknadsdag för studenter med 15 utställare och åtta föreläsningar samt en paneldiskussion. Studenterna fick tillfälle att mingla med presumtiva arbetsgivare och lyssna på alumner som delade med sig av erfarenheter från arbetslivet. Matematiska, Meteorologiska och Astronomiska institutionen samt Fysikum arrangerade dagen. View this post on Instagram A post shared by Fysikum (@fysikum) Välbesökt Arbetsmarknadsdag på Albano för studenter 15 utställare deltog under dagen med företag, fackförbund samt Matematiska, Meteorologiska, Astronomiska institutionen samt Fysikum. Studenterna fick möjlighet att få kontakt med framtida arbetsgivare samt att ta del av alumner som höll föreläsningar om sina erfarenheter av arbetslivet. — Vi är 16 personer som arbetar med Arbetsmarknadsdagen som vi har anordnat i flera år. Förra året var vi på AlbaNova och nu är vi här på Albano. Det är en bra möjlighet för er studenter att lyssna på alumner från olika organisationer och mingla med blivande arbetsgivare, sa Anders Hagberg som är utbildningskoordinator på Matematiska institutionen. Föreläsningarna inleddes av Aktuarieföreningen med Jesper Okko, Elin Kull, David Musazi och Julia Holmgren som är alumner och har studerat på Matematiska institutionen. — En aktuarie beräknar försäkringsrisk, finansiell risk, strategisk risk, affärsdisken, operativ risk som används vid prissättning av premier hos försäkringsbolag. FRA är civil myndighet under Försvarsdepartementet där de bedriver signalspaning och informationssäkerhet. — Jag arbetar som kryptolog på FRA och studerade fysik på SU. Sedan var jag amanuens på Matematiska och forskade därefter i datavetenskap i England, sa Viktor. Ali Leylani är Chief Data Scientist på Gratitude och ingår i medlemsföreningen Stockholm AI. Han har studerat matematik och fysik på masterprogrammet i teoretisk fysik. Ali berättade om Dunning-Kruger-effekten och bedragarsyndromet. — Var säker på dina kunskaper och ödmjuk inför vad du behöver lära dig. Vi kommer att leva i en datadriven värld där du verkligen behövs. Efter lunchmingel fortsatte Arbetsmarknadsdagen på Albano. Fysikums utbildningskoordinator Malva Rydqvist ledde paneldiskussionen med alumner. Emilia Dunfelt är säkerhetsanslytiker från Truesec. Företaget arbetar med IT-säkerhet, vilket innebär ”predict, percent, detect, respond, recover.” Emilia har kandidat i matematik och datalogi, master i matematik och amanuens, master i informationssäkerhet. Efterfrågade kompetenser: programmering, script, terminal, bash, powershell. — Det är bra att vara nyfiken, analytisk och noggrann. Julia Eriksson studerade på kandidatprogrammet i matematik och ekonomi, samt gick masterprogrammet i Matematisk statistik. Hon blev först anställd på enheten för biostatistik och nu befinner hon sig på centrum för läkemedelsepidemiologi på Karolinska institutet. — Vi tar ut registerdata från t.ex läkemedelsregistret, patientregistret mm och vi har globala forskningssamarbeten. Magnus Ramstedt, kandidat och master i fysik. Phd på avdelningen för partikelfysik på Fysikum. H an har arbetat som utvecklare sedan 2005. — Vilka jobb behövs? Utvecklare, data scientist, analytiker, ingenjör. Apputvecklare behöver kunna Android Java/Kotlin, Swift, C++, mm. Serverutvecklare behöver kunna Java, Go eller Python. Är du Data Scientist behöver du kunna SQL, A/B-test, Python. Arbetsmarknadsdagen 2025 Arbetsgruppen som arrangerar meddelar att planering pågår för Arbetsmarknadsdagen 2025 till den 12 februari och på Albano som i år. Välkomna! Mer information Program för Arbetsmarknadsdagen 2024 (280 Kb)
Eleonora Svanberg studerade på kandidatprogrammet i fysik på Fysikum då hon också var vår studentambassadör för sociala medierna. Hon tog sedan sin master på Cambridge och ska nu doktorera på Oxford University i England. - Jag lämnade varje söndag fri för att umgås med vänner, besöka andra städer och följa upp mina TV-shower. Det i kombination med tydlig struktur gjorde att jag tog mig igenom det. Var inte rädd för att sikta högre än vad du känner dig bekväm med!
Jeehong är 23 år, föddes i Seoul och bor nu i Björkhagen. Han går fjärde året på Sjukhusfysikerprogrammet och ser fram emot att inspirera nya studenter med inlägg på Fysikums sociala medier. Hans framtida mål är att bli professor/forskare och bidra till förbättringen av folkhälsan genom fysikaliska medel.