Sök
Letar du efter intern information?
Visar 31761-31780 av 49118 träffar
- Disputation: Zhicheng He
Juridiska institutionen
Zhicheng He disputerar över avhandlingen ”Health Data Governance in the Age of Digital Health: Legal Approaches of the EU and China” Disputation Datum: fredag 5 september 2025 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Juristernas Hus, Reinholdsalen, Stockholms universitet Opponent: tidigare Justitiekansler Tuomas Pöysti, Finland. Betygsnämnd: doktor Jiahong Chen, University of Sheffield, professor Annamaria Campanini, University of Milano-Bicocca, professor Björn Lundqvist, Stockholms universitet och docent Cyril Holm (suppleant), Karlstads universitet Läs mer om projektet hos VisuAAL (på engelska)
- Besvärliga fruntimmer! Sveriges första kvinnliga jurister
Juridiska institutionen
Institutet för social civilrätt välkomnar till seminariet "Besvärliga fruntimmer!: Sveriges första kvinnliga jurister". Seminarium Datum: onsdag 15 oktober 2025 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: rum Bergsmannen, plan 7, Aula Magna, Stockholms universitet / Zoom Inledare: Elsa Trolle Önnerfors, docent och universitetslektor i rättshistoria, juridiska fakulteten, Lunds universitet Kommentator: Catharina Calleman, professor emerita i arbetsrätt, Örebro universitet Åsa Erlandsson, advokat och partner, Setterwalls Kvinnor utgjorde drygt 60 procent av de antagna till juristprogrammet vid Stockholms universitet höstterminen 2025. Drygt 150 år tidigare öppnades universitetens lägre juridiska universitetsexamen för kvinnor. Först ut att ta examen var Elsa Eschelsson år 1892 vid Uppsala universitet. Hindren på vägen mot universitet och examen var många och väl där begränsades kvinnliga juristers tillträde till offentliga tjänster som domare och universitetslärare. Under 1910-talet utexaminerade sammanlagt 12 kvinnliga jurister i Sverige. Sju av dem blev advokater. Den första kvinnliga advokaten Eva Andén fick sin advokattitel 1918. I boken Besvärliga fruntimmer!: De första kvinnliga juristerna skriver Elsa Trolle Önnerfors fram de första kvinnliga juristernas historia. Hennes berättelse spänner över en 100-årsperiod, med fokus på förkrigstiden. Hon presenterar ett stort antal personöden från en tid då kvinnor fick kämpa sig fram på den juridiska banan. Boken är den första övergripande skildringen av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse. Under seminariet berättar Elsa Trolle Önnerfors om några av dessa pionjärkvinnor och om de samhälleliga utgångpunkterna för deras verksamhet. Catharina Calleman ger ett forskarperspektiv på boken och Åsa Erlandsson reflekterar utifrån en nutida arbetsrättsadvokats erfarenheter. Anmälan Seminariet är öppet för alla. Det kostar inget att delta. Anmäl ditt deltagande till billal.zeinu@juridicum.su.se och uppge om du deltar på plats (senast den 10 oktober) eller via Zoom. Välkommen! Petra Herzfeld Olsson
- Disputation: Alexander Besher
Juridiska institutionen
Alexander Besher disputerar över avhandlingen "Corporate Governance i ömsesidiga försäkrings- och tjänstepensionsbolag: En rättsanalys av ändamålsenligheten med befintlig reglering" Disputation Datum: fredag 21 november 2025 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Reinholdsalen, Juristernas hus, Stockholms universitet Det här en associationsrättslig avhandling om företagsstyrning i ömsesidiga försäkrings- och tjänstepensionsbolag. Huvudfrågan går ut på att besvara huruvida svenska ömsesidiga försäkrings- och tjänstepensionsbolag är ändamålsenligt reglerade utifrån ett ägarskyddsperspektiv? Boken fyller en lucka i svensk rättslitteratur eftersom det har saknats en rättsvetenskaplig avhandling som behandlar företagsstyrning i ömsesidiga bolag och publika aktiebolag, särskilt med avseende på ägarnas skyddsregler. I framställningen analyseras en rad principiella frågeställningar av vikt för befintlig lagstiftning och flera förbättringsförslag presenteras med avseende på ett förbättrat skydd för delägare i ömsesidiga bolag. Opponent: docent Stefan Lindskog, fd justitieråd och ordförande i Högsta domstolen. Betygsnämnd: professor Jesper Lau Hansen, University of Copenhagen, professor Kristin Normann, Oslo universitet, och docent Svante Johansson, Stockholms universitet.
- Algoritmisk arbetsledning – vad innebär de nya EU-reglerna?
Juridiska institutionen
Institutet för social civilrätt bjuder in till seminariet "Algoritmisk arbetsledning – vad innebär de nya EU-reglerna?" som är en del av institutets seminarieserie Arbetsrätten i Europaperspektiv. Seminarium Datum: tisdag 14 maj 2024 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Hörsal 4, plan 3 i södra husen, Stockholms universitet Inledare: Doktorand Sonia Bastigkeit Ericstam, Stockholms universitet Kommentatorer: Utredare Linda Larsson, LO Arbetsrättsjurist Niklas Beckman, Svenskt Näringsliv Docent Claes Granmar, Stockholms universitet Arbetsledning med hjälp av AI-system är ett högriskområde enligt den förordning om artificiell intelligens som EU:s lagstiftare nyligen enats om. Därför är införandet och användningen av algoritmer i anställningsförhållandet noggrant reglerade i förordningen. Sonia Bastigkeit Ericstam inleder seminariet med en bakgrund om hur algoritmer används i arbetsledningsfunktioner och redogör därefter för det rättsliga ramverket, med fokus på dataskyddsförordningen (GDPR) och den nya AI-förordningen. Även relevanta delar i det så kallade plattformsdirektivet kommer att beröras. Seminariet är öppet för alla. Ingen anmälan krävs och det kostar inget att delta. Välkommen! Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt Verksamheten vid Institutet för social civilrätt är inriktad på forskning om de områden av civilrätten som rör de grundläggande betingelserna för det sociala livet och som påverkar människors ställning som sociala varelser – exempelvis arbetsrätt, hyresrätt och familjerätt. Verksamheten är tvärvetenskaplig så tillvida att fler rättsområden än det civilrättsliga berörs, och att även icke-juridiska discipliner beaktas. Institutet lägger också yttersta vikt vid samverkan med det omgivande samhället. www.socialcivilratt.se/
- Lagen om digitala marknader
Juridiska institutionen
Institutet för Europeisk rätt välkomnar till ett seminarium på ämnet "The Digital Markets Act: State of play and implications for competition law enforcement from a European and national perspective" Webbinarium Datum: fredag 10 december 2021 Tid: 12.00 – 13.30 Plats: Zoom Digital Markets Act (DMA) är EU-kommissionens förslag för att främja innovation och konkurrens för tech-innovatörer. Vilka blir dess konsekvener för konkurrenslagstiftningen ur ett europeiskt och nationellt perspektiv? Medverkar på seminariet gör: Michael König, Rådgivare om plattformsreglering och lagen om digitala marknader vid Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik Alvaro Garcia-Delgado, Tjänsteman vid Europeiska kommissionen med ansvar för stöd och politik i antitrustärenden, Generaldirektoratet för konkurrens. Marita Ljunggren, Andre sekreterare, Single market, Sveriges ständiga EU-representation. Lagen om digitala marknader är en av hörnstenarna i EU:s digitala strategi och en viktig del av lagstiftningen när det gäller regleringen av digitala jättar. Vad vill EU uppnå med den digitala marknadsförordningen och hur förhåller den sig till sin industri- och konkurrenspolitik? Hur stöder DMA det centrala målet med den digitala omvandlingen av den europeiska ekonomin? Vad vill medlemsstaterna (särskilt Sverige) och andra nyckelaktörer uppnå i förhandlingarna och hur skulle DMA påverka nationella ambitioner för framväxande centra för digital innovation (t.ex. Stockholm) i framtiden? Hur interagerar DMA med och stöder tillämpningen av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget och vad kan vi lära oss av tribunalens nyligen avkunnade dom i Google (Shopping)? Vad kan vi förvänta oss under de kommande månaderna? I det här seminariet delar tre ledande experter med stor insyn i DMA med sig av sina åsikter om ovanstående och hjälper oss att få en överblick över det aktuella läget i förhandlingarna. Seminariet är på engelska. Panelens ordförande: Marios Iacovides, biträdande professor, Stockholms universitet. Anmälan Vänligen registrera dig senast torsdagen den 9 december 2021. En Zoom-länk kommer att skickas ut till registrerade deltagare på förmiddagen fredagen den 10 december 2021. Registrera dig här Välkommen! Björn Lundqvist, docent och föreståndare för institutet för europeisk rätt
- 15 april - sista ansökningsdag inför hösten
Juridiska institutionen
Samtliga studenter på juristprogrammet ska anmäla sig till höstens kurser senast 15 april 2021 oavsett om du ska läsa obligatoriska kurser, specialkurser eller examensarbete. Viktiga datum Startdatum: måndag 15 mars 2021 Tid: 00.00 Slutdatum: torsdag 15 april 2021 Tid: 00.00 Anmälan är öppen 15 mars - 15 april 2021 på www.antagning.se. Detta gäller för samtliga juristprogramstudenter förutom för studenter som har tillgodoräknat obligatoriska kurser. Särskilt gäller för studenter med tillgodoräknanden Studenter som har tillgodoräknat obligatoriska kurser och ska läsa obligatoriska kurser under hösten ska inte anmäla sig via antagning.se. Du ska istället kontakta bitr. studierektor Charlotta Lindström i slutet av sommaren innan registreringsveckan via e-post. Anmälan till specialkurser och examensarbete görs dock på samma sätt som övriga studenter, dvs. via www.antagning.se.
- Tre nya doktorsavhandlingar i upphovsrätt
Juridiska institutionen
Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet (ACLU) och forskningsavdelningen för medierätt vid Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL) inbjuder till seminarium "Tre nya doktorsavhandlingar i upphovsrätt". Webbinarium Datum: måndag 15 november 2021 Tid: 17.00 – 19.00 Plats: Vid juridiska fakulteten i Lund och via Zoom Under hösten 2021 har inte mindre än tre avhandlingar i upphovsrätt lagts fram för disputation i Sverige – det har skett vid de juridiska fakulteterna i Lund, Stockholm och Uppsala - nämligen: Kacper Szkalej, jur. dr: Copyright in the Age of Access to Legal Digital Content: A study of EU copyright law in the context of consumptive use of protected content. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Disputationsdatum 29 september. Aurelija Lukoševičienė, jur. dr: Authors and Creative Users: Addressing the Conceptual Challenges of Digital Creativity to EU Copyright Law from the Perspective of the Author. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Disputationsdatum 1 oktober. Branka Marušić, jur. dr: The Autonomous Legal Concept of Communication to the Public in the European Union. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Disputationsdatum 29 oktober. Seminariet vill kort och effektivt presentera avhandlingarnas mest väsentliga resultat och de slutsatser som avhandlingarna erbjuder. Presentationen följs av diskussion och möjlighet att ställa fördjupande frågor. Seminariet genomförs på engelska. Seminariet äger rum vid ett så kallat hybridmöte i Lund, Pufendorfsalen, Juridicum, Lilla Gråbrödergatan 3C, och, för dem som inte kan eller vill närvara i Lund, online via Zoom. I Lund följs seminariet av en eftersits och lättare förtäring. Anmälan görs via www.aclu.lu.se Länk skickas till anmälda deltagare efter sista anmälningsdag. Välkomna! Jan Rosén
- Direktiv om plattformsarbete och kollektivavtal för egenföretagare
Juridiska institutionen
Seminarieserien Arbetsrätten i EU-perspektiv inbjuder till hybridseminariet "Direktiv om plattformsarbete och kollektivavtal för egenföretagare – vad innebär kommissionens förslag?" Seminarium Datum: måndag 28 mars 2022 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Rum Spelbomskan, Aula Magna, Stockholms universitet / Zoom Inledare: Universitetslektor Niklas Selberg, Lunds universitet Kommentatorer: Tommy Wreeth, förbundsordförande, Transport Hedvig Forsselius, förbundsjurist specialiserad på EU-rätt, Unionen Niklas Beckman, arbetsrättsjurist, Svenskt Näringsliv I december lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till direktiv som ska förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetare. Bland annat föreslår den fem kriterier som ska avgöra om arbetaren är arbetstagare hos plattformsföretaget. Om minst två av dem är uppfyllda ska arbetsförhållandet som utgångspunkt ses som en anställning, och om företaget anser att arbetaren är uppdragstagare har det bevisbördan. Samma dag som direktivförslaget lades fram meddelade kommissionen också hur den ville tolka EU:s konkurrensrätt för att göra det möjligt för egenföretagare att förhandla kollektivt och ingå kollektivavtal. Vid seminariet diskuterar vi vad de båda initiativen tillsammans kan innebära för den svenska arbetsmarknaden. Seminariet är öppet för alla. Ingen anmälan krävs och det kostar inget att delta. Zoom-länk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/5733146713 Välkommen! Kerstin Ahlberg Länkar till de två förslagen: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete Kollektivavtal för egenföretagare – tillämpningsområdet för EU:s konkurrensregler
- När marknadsföring blir brott: influencers och straffrättsligt ansvar
Juridiska institutionen
Institutet för rättsinformatik bjuder in till ett seminarium med Florian Nicolai, FAU Erlangen-Nürnberg, på temat "From Followers to Fraud: Criminal Law Perspectives on Influencer Marketing". Seminarium Datum: måndag 8 december 2025 Tid: 12.30 – 13.30 Plats: Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL), Södra huset, Biblioteksbyggnaden, plan 6 Florian Nicolai, postdoktor vid avdelningen för straffrätt, straffprocessrätt och rättsfilosofi vid Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg (FAU), forskar huvudsakligen om cyberbrott och digitala utredningar. I dagens digitala landskap utgör så kallade influencers opinionsledare på sociala medier, med betydande inflytande över sina följares konsumtionsbeslut. Genom att skapa en upplevd närhet till sina följare kan de påverka målgruppers beteenden i hög grad. Företag är medvetna om detta och investerar därför stora summor i samarbeten med profiler vars räckvidd fungerar som en indikator på deras marknadsvärde. Samtidigt kan unika rabattkoder och affiliate-länkar användas för att spåra exakt hur många köp en viss influencer genererar – något som ytterligare förstärker incitamentet att tänja på gränserna för vad som är tillåtet. Seminariet belyser fenomenet influencer marketing och diskuterar, med utgångspunkt i rättspraxis, i vilken utsträckning influencers kan hållas straffrättsligt ansvariga för sitt marknadsföringsbeteende och sina metoder för att öka sin räckvidd i sociala medier. Tyngdpunkten ligger på det ekonomiska straffrättsliga perspektivet, särskilt med avseende på bedrägeribrott och brott mot konkurrensrätten. Seminariet är på engelska. Varmt välkommen! Liane Colonna och Stanley Greenstein Registrering Vänligen meddela Liane Colonna om du avser delta senast den 5 december på liane.colonna@juridicum.su.se
- Anna Seim i Agenda om det ekonomiska läget
Nationalekonomiska institutionen
I Agendas specialsändning 28 maj frågas politiker och forskare ut om inflationen och det ekonomiska läget i Sverige. Några av programmets frågor: Behövs ett nytt elstöd nästa vinter? Hur ska hushåll med små inkomster klara kostnadsökningarna? Måste staten skjuta till mer pengar till kommuner och regioner för att de ska klara välfärden – och går det att göra utan att inflationen tar fart? I programmet medverkar Anna Seim och Lars Calmfors, båda forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet, samt finansminister Elisabeth Svantesson (M) och ekonomiskpolitisk talesperson Mikael Damberg (S). Se intervjun på SVT med Anna Seim cirka 47 minuter in i programmet
- Finansmarknadsministern besökte Stockholms universitet
Nationalekonomiska institutionen
Den 20 september presenterade finansmarknadsministern Niklas Wykman budgetpropositionen för studenter vid Nationalekonomiska institutionen.
- Roine Vestman publicerar i American Economic Review
Nationalekonomiska institutionen
Artikeln handlar om hur hushållens ekonomiska beslut påverkas av att de äger sitt boende. American Economic Review är en av de fem högst rankade tidskrifterna inom ekonomifältet.
- Träffa våra nya doktorander
Nationalekonomiska institutionen
I september välkomnade vi på Nationalekonomiska institutionen 16 nya doktorander till vårt program. Här får du chansen att träffa några av dem. Doktorandprogrammet i nationalekonomi vid Stockholms universitet anses vara ett av de bästa i Europa. Programmet är internationellt i sin helhet och många studenter ger sig ut på den globala arbetsmarknaden efter avslutad examen. Programmet erbjuder en bredd av både obligatoriska och valfria kurser, i matematik, mikroekonomi, ekonometri, utvecklingsekonomi, arbetsmarknadsekonomi, politisk ekonomi med mera. Senare i höst öppnar ansökan för läsåret 24/25. Läs mer om våra nya doktorander och programmet här (på engelska): Meet our new PhD students
- Viktoria Kozek vinner uppsatstävling
Nationalekonomiska institutionen
Viktoria Kozek tilldelas årets uppsatspris av Svenska utvärderingsföreningen för sin masteruppsats i nationalekonomi. Här berättar hon om arbetet med uppsatsen.
- Ny distanskurs i nationalekonomi
Nationalekonomiska institutionen
Våren 2024 kan du studera mikroekonomi på distans. Du anmäler dig senast 16 oktober.
- Jens Wikström försvarade sin avhandling
Nationalekonomiska institutionen
Fredagen 1 september försvarade Jens Wikström framgångsrikt sin avhandling i nationalekonomi.
- Anna Seim intervjuas i Svenska Dagbladet
Nationalekonomiska institutionen
Anna Seim kommenterar regeringens fokus på inflationsbekämpning i budgetpropositionen som presenterades 20 september.
- Sten Nyberg i Sveriges Radio
Nationalekonomiska institutionen
"Vilken roll spelar bristande konkurrens för prisuppgångarna?" Professor i nationalekonomi Sten Nyberg svarar på frågan i Sveriges Radio.
- Rikard Forslid har skrivit rapport för Malmös tillväxtkommission
Nationalekonomiska institutionen
I denna rapport analyseras ett antal framtidsscenarier för Malmö. Staden med sina cirka 350 tusen invånare är centralt beläget i Öresundsregionen. Läget är en tillgång för Malmö, men innebär samtidigt att kommunen utsätts för konkurrens om företag och arbetskraft från både övriga Sverige och från Danmark. Ett antal scenarier simuleras. Till exempel visar simuleringarna att lägre pendlingskostnader mellan Malmö och Köpenhamn leder till större nettopendling från Malmö till Köpenhamn. Det minskar arbetskraft och produktion i Malmö som därmed tar ett litet steg mot a bli sovstad till Köpenhamn. Lägre handelskostnader för varor och tjänster leder istället till att företag dras till Malmö på grund av de lägre lönerna och markpriserna. Det innebär högre produktion och större befolkning i Malmö. Simuleringarna visar alltså att lägre pendlingskostnader drar arbetskraften till Köpenhamn medan lägre handelskostnader drar företagen till Malmö. Hela rapporten: Malmö och Öresund - Nutid och framtid (1655 Kb)
- Jakob Beuschlein och Ossian Prane är årets jobmarketkandidater
Nationalekonomiska institutionen
Doktoranderna Jakob Beuschlein och Ossian Prane är årets jobmarketkandidater från Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Här berättar de mer om sina uppsatser och vad som väntar härnäst.