Sök
Letar du efter intern information?
Visar 30941-30960 av 49127 träffar
- Antagningbesked försenat för dig som sökt under sen anmälan
Institutionen för kultur och estetik
Det är en fördröjning i den sena antagningen som gör att besked om antagning är försenat. Vi beklagar detta. Så fort besked finns, kommer du få detta via antagning.se. Vi rekommenderar därför att du med jämna mellanrum kontrollerar om du fått besked från antagning.se. När du fått besked om plats, kan du webbregistrera dig på kursen genom Ladok för studenter. Ladok Om du får problem med det, mejla direkt till expedition.ike@su.se och begär kursregistrering. Redan nu hittar du information om kurser/program, scheman, litteraturlistor etc i vår kurskatalog: Katalogen
- Boksamtal online: Fritänkandet
Institutionen för kultur och estetik
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, samtalar med Sven-Olov Wallenstein om sin forskning om kvinnliga libertiner och om humanism.
Matematisk-fysiska sektionens gemensamma arbetsmarknadsdag äger rum i Albano 11 februari 2026. Kom och möt våra alumner, och företag som söker personer som studerat matematik, fysik, och besläktade ämnen!
Titel: Weak localization corrections to conductivity and Anderson localization Föreläsning Datum: torsdag 4 december 2025 Tid: 10.15 – 11.15 Plats: Sal FB54, Fysikum, Albanova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21, Stockholm Arrangör: Fysikum, Stockholms Universitet Ingen föranmälan krävs Läs mer här (engelska)
Välkommen till ett symposium om Nobelpriset i fysik 2025. Det kommer att hållas föredrag och paneldiskussioner med gäster som är Nobelpristagare. Alla är välkomna, så länge det finns platser tillgängliga. Vissa platser kommer att reserveras för talare och inbjudna gäster. Evenemang Datum: tisdag 9 december 2025 Tid: 09.00 – 13.00 Plats: Oscar Klein Auditorium, Albanova, Roslagstullsbacken 21, Stockholm Programmet finns tillgängligt på symposiets webbsida här .
- Dirk Gindt i webbinarium om porträttering av arktiska ursprungsbefolkningar
Institutionen för kultur och estetik
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, deltar den 6 november i ett webbinarium arrangerat av Icelandic Arctic Cooperation Network. Panelsamtalet handlar om representationen av och stereotyperna som ofta förknippas med arktiska ursprungsbefolkningar i mainstream-kulturen. Deltagare Moderator : P. Whitney Lackenbauer, Trent University Dr. Haliehana Alaĝum Ayagaa Stepetin, Ted Stevens Center Dirk Gindt, Stockholms universitet Coppélie Cocq, Umeå universitet Bridget Larocque, North American and Arctic Defence and Security Network och Northern Advisory Board Kimberly Fairman, Institute for Circumpolar Health Research Jen Sidorova, University of Calgary Se webbinariet live kl. 17.00 Webbinariet är kostnadsfritt och nås här: Shareyournorth
- Masterstudenter visar sina curatoriella projekt
Institutionen för kultur och estetik
Våren och försommaren 2022 genomför masterstudenterna i Curating vid Stockholms universitet sina examensprojekt. De är öppna för allmänheten. Internationella masterprogrammet i curating, med inriktning mot konst, management och juridik är en tvåårig utbildning i utställningsskapande, framför allt inom konstområdet, som genomförs i samarbete med ledande konstinstitutioner. Varje vår arrangerar andraårsstudenterna utställningar. Här är årets, listan fylls på löpande: 16-29 juni: Flowing grounds Stockholm. Tracing a sensory map
- Samfundet S:t Eriks belöningsplakett för år 2021 har tilldelats professor Catharina Nolin
Institutionen för kultur och estetik
Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris om 50 000 kr tilldelas år 2021 professor i konstvetenskap Catharina Nolin för att hon genom sin forskning och sin folkbildande och utåtriktade verksamhet har fördjupat kunskaperna om Stockholms parkhistoria.
- Carina Rech har disputerat i konstvetenskap
Institutionen för kultur och estetik
Carina Rech disputerade den 4 juni 2021 på avhandlingen Becoming Artists: Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s.
- Tanja Schult tilldelas sabbatstermin
Institutionen för kultur och estetik
Stort grattis till Tanja Schult, som enligt rektorsbeslut 18/2 2021 har tilldelats en av Stockholms universitets internationella sabbatsterminer för forskning.
- Teatervetearen Petra Dotlačilová Bernadottestipendiat 2021
Institutionen för kultur och estetik
Vi gratulerar Petra Dotlačilová, disputerad vid Institutionen för kultur och estetik Stockholms universitet 2020, som tilldelas stipendium för projektet "Effigies of Performance: Late 18th Century Costumes in Swedish Archives". I forskningsprojektet kommer Petra Dotlačilová att undersöka teaterkostymsamlingarna från det sena 1700-talet, på Kungliga Operan, Livrustkammaren och Scenkonstmuseet och kostymernas betydelse både på den teatrala och på den politiska scenen. Dotlačilová disputerade 2020 på avhandlingen Costume in the Time of Reforms: Louis-René Boquet Designing Eighteenth-Century Ballet and Opera. Läs mer om Petra Dotlačilovás forskning Fick emotta diplom av Kungen Vid en ceremoni i Bernadottebiblioteket på Slottet onsdagen den 29 september emottog årets stipendiater inom Bernadotteprogrammet diplom av H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Kungen är de kungliga akademiernas beskyddare och förste hedersledamot. Kungl. Vitterhetsakademiens stipendiater inom Bernadotteprogrammet 2021 tilldelas 125 000 kronor var. De tre stipendiaterna erbjuds utöver stipendiet två veckors vistelse vid någon av Vitterhetsakademiens kulturfastigheter: Stjernsunds slott, Skånelaholms slott, Stensjö by och Borgs by på Öland. Vitterhetsakademien har som sitt främsta syfte att främja och finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samt kulturmiljövård. Vitterhetsakademien förvaltar också de egna kulturfastigheterna Skånelaholms slott, Stjernsunds slott, kulturreservatet Stensjö by, Borgs by och Rettigska huset i Stockholm. Vitterhetsakademiens förlag publicerar ett antal vetenskapliga skrifter varje år samt samarbetar med andra förlag. Läs mer Vitterhetsakademiens hemsida
- Magnus Öhrn i samtalet Barnkulturens möjligheter i tider av oro
Institutionen för kultur och estetik
Nyligen deltog litteraturvetaren Magnus Öhrn i det öppna samtalet Barnkulturens möjligheter i tider av oro, vid Tranströmerbiblioteket. Nu finns det att se i efterhand i SU play.
- Se seminariet om minneskultur i Polen och Tyskland, med konstvetaren Tanja Schult
Institutionen för kultur och estetik
Konstvetaren Tanja Schult är en av talarna i seminariet om minneskultur som gavs den 8 juni. Seminariet finns nu tillgängligt att se online på tyska och polska.
- Frida Beckman talar om Critical Race Theory i Studio ett, i Sveriges Radio P1
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturprofessor Frida Beckman medverkar i Studio ett, där begreppet Critical Race Theory i den amerikanska valkampanjen diskuteras.
- Teaterprofessor Meike Wagner uppmanar fler humanister att söka ERC Advanced Grants
Institutionen för kultur och estetik
Meike Wagner, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik beviljades ett Advanced Grant för sitt forskningsprojekt “Performing Citizenship. Social and Political Agency in Non-Professional Theatre Practice in Germany, France, Britain, Sweden and Switzerland (1780-1850)”. Nu vill hon att fler humanister söker Advanced Grants från European Research Council.
- Vår stund på jorden - ett samtal om människans plats i Nobellitteraturen
Institutionen för kultur och estetik
Nu kan du se samtalet om vad kan Nobelpriset i litteratur kan berätta om hur vi sett på oss själva genom tiderna, mellan Anders Olsson, författare, professor i litteraturvetenskap, Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap och Isabelle Ståhl, författare och doktorand i idéhistoria, alla från Institutionen för kultur och estetik. De författarskap som belönas med Nobelpriset i litteratur beskrivs ofta som universella, att de berättar något allmängiltigt om hur det är att vara människa. Men vad krävs för att ett verk ska beskrivas som universellt? Och vad kan Nobelpriset berätta om hur vi sett på oss själva genom tiderna? Hur har gestaltningen av jaget och existensen förändrats och påverkats av olika samhällsförändringar? Se det öppna samtalet här
- 100 år av fortsatta begränsningar i rösträtten
Institutionen för kultur och estetik
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, skriver i Forskning och Framsteg med anledning av 100-årsjubileet för den "allmänna" rösträtten.
- Första numret av tidskriften Materia: Journal of Technical Art History
Institutionen för kultur och estetik
Den nya kollegialt granskade (peer-review) tidskriften i teknisk konstvetenskap, Materia: Journal of Technical Art History har utkommit i sitt första nummer. Medgrundare till tidskriften är Emma Jansson, doktorand i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Idén till tidskriften Materia: Journal of Technical Art History föddes i mars 2020, ur frustration över bristen på åtkomst till forskningsmaterial som orsakats av Covid 19. Tidskriften mottar abstracts kring forskning om kulturarv och publiceras digitalt med uppförstoringsbara bilder. I detta nummer finns även artikeln "Toward a 'Theory' for Technical Art History", författad av Emma Jansson . Här kan du läsa det första numret av Materia: Journal of Technical Art History
- Kortromanen Lagrarna är skurna för första gången översatt till svenska
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturprofessor Axel Englund har översatt Lagrarna är skurna (1887) från franska till svenska. Boken är ett av den modernistiska litteraturens nyckelverk, författad av Édouard Dujardin.
- Om forskningsprojektet Kod, Narrativ, Historia i Vetenskapsradion historia
Institutionen för kultur och estetik
Docent i arkeologi med inriktning mot kritiska kulturarvsstudier vid Institutionen för kultur och estetik, Anna Källén, gästar Vetenskapsradion historia och talar om arkeogenetik och forskningsprojektet Kod, Narrativ, Historia. Hur funkar DNA i släktforskning och arkeogenetik, och vad gör det med oss själva och vår syn på vår identitet? Det är frågor som Tobias Svanelid från Vetenskapsradion historia pratar med Anna Källén om i Vetenskapsradion historia den 27 april. Till att börja med förklarar Anna Källén att testresultatet som Tobias Svanelid fått; att han är en viss procent skandinav, finländare, och balt, egentligen betyder att hans prov liknar andra kunders prov från dessa områden. Testföretaget förutsätter att förfäderna har varit stabila och bott på dessa ställen, men testet svarar egentligen bara på likheter med andra kunders resultat.