Sök
Letar du efter intern information?
Visar 29941-29960 av 49135 träffar
- Nya data snart tillgängliga för forskning
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Årets datainsamling inom SLOSH är nu avslutad. Snart kan forskare ta del av nya data om levnadsförhållanden och hälsa i Sverige.
- Utforska data på webben
REWHARD − forskningsinfrastruktur
På SLOSH-hemsidan finns nu ett uppdaterat verktyg för att utforska data. Det kan vara användbart för dig som är intresserad av arbetsmiljö, livsvillkor och hälsa. I slutet av förra året fick SLOSH en ny hemsida. Nu har även verktyget som möjliggör visualisering av data uppdaterats. Visualiseringsverktyget gör det möjligt för allmänhet och forskare att ta del av vissa data direkt på hemsidan. Det går att ta fram statistik om arbetsmiljö, livsvillkor, hälsobeteenden och hälsa. I och med det förbättrade verktyget har data för fler år gjorts tillgängliga och det finns även fler variabler än tidigare att utforska. Det är numera också möjligt att ladda ned diagrammen för att använda i exempelvis en studentuppsats eller nyhetsartikel. Snart kommer även en version där man kan kombinera olika perspektiv, exempelvis yrke och kön, i data från de senaste datainsamlingarna. Några exempel på diagram Genom att kombinera olika variabler kan du visa jämförande diagram för de frågor som intresserar dig. Nedan kan du se några exempel på diagram framtagna med verktyget. I detta diagram kan vi se att kvinnor i högre utsträckning uppger att arbetet innebär för stor arbetsinsats i tre vanliga människovårdande yrken:
- Publikationer våren 2024
REWHARD − forskningsinfrastruktur
De senaste åren har data från REWHARD använts i över 300 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har ytterligare 22 artiklar publicerats. Nedan ser du en lista över de senaste artiklarna och rapporterna.
- Konferens med fokus på arbetsmiljö och hälsa
REWHARD − forskningsinfrastruktur
I september organiserade REWHARD sin första användarkonferens, RewhardNet 2024. Konferensen hade fokus på kvinnor och mäns arbetsmiljö i olika yrken samt på registerdata från SCB.
- Publikationer hösten 2024
REWHARD − forskningsinfrastruktur
De senaste åren har data från REWHARD använts i 400 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har 13 artiklar publicerats. Nedan ser du en lista över de senaste artiklarna och rapporterna.
- Hur påverkar psykisk ohälsa i unga år det framtida arbetslivet?
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilken roll psykiska hälsoproblem tidigt i livet spelar för senare sjukfrånvaro och arbetsförmåga. Kunskapen från projektet kan bland annat användas för att identifiera och hjälpa personer som riskerar sjukfrånvaro senare i livet.
- Publikationer våren 2025
REWHARD − forskningsinfrastruktur
De senaste åren har data från REWHARD använts i över 400 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har ytterligare 26 artiklar publicerats. Nedan ser du en lista över de senaste artiklarna och avhandlingarna.
- Träffa oss online
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Är du forskare och intresserad av att studera människors levnadsvillkor och hälsa? Inom REWHARD finns forskningsdata som kan vara värdefulla för din forskning. Delta i Öppet forum för att få veta mer.
- Utökat samarbete med Cradlenet öppnar dörrar för SUCCeSS
Stockholms universitets centrum för cirkulära och hållbara system − SUCCeSS
Idag välkomnar Cradlenet in SUCCeSS i sin gemenskap. Medlemskapet ger SUCCeSS tillgång till ett nätverk för cirkulär och hållbar utveckling, samt möjligheter till samarbeten, evenemang och viktig information om policyer och finansiering.
- ULV-podden avsnitt 9: Vanliga frågor inför ansökan till ULV
Utlandsutbildade lärares vidareutbildning – ULV
ULV vid Malmö universitet har publicerat avsnitt 9 av ULV-podden! Ansökningsperioden närmar sig så avsnittet fokuserar på just ansökan till ULV.
- Analys: EU-Kommissionens nya förslag om fiske – ett steg framåt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I tisdags släpptes EU-kommissionens nya fiskepaket, som kan bli ett steg mot ett mer hållbart fiske inom unionen, och ett bättre skydd av de marina ekosystemen. Det nya omfattande paketet innehåller åtgärder för att bland annat förbättra fiskets hållbarhet och motståndskraft. Det innehåller också en handlingsplan för att skydda och återställa marina ekosystem. Fiskepaketets fyra delar tar upp energiomställningen inom fisket, en handlingsplan för att skydda och återställa marina ekosystem, ett meddelande om den gemensamma fiskeripolitiken och en rapport om marknadsordningen. Kommissionen slår fast att åtgärdernas två huvudmål är en energiomställning som ska minska fiskeribranschens oljeberoende, samt att minska fiskets påverkan på de marina ekosystemen. Östersjöcentrum har tidigare konstaterat att de bränslesubventioner som ges fiskeindustrin är ett stort hinder mot den energiomställning som EU-kommissionen önskar se. Att verka för starkare fiskbestånd ger dessutom effektivare bränsleförbrukning och skulle underlätta energiomställningen. Skydd för 30 procent av haven I det nya paketet uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna att skydda 30 procent av haven till 2030 och stoppa bottentrålningen i marina skyddsområden. Det är en mycket viktig reform som kan innebära stora förbättringar av havsmiljön, om den införs på rätt sätt. Det är viktigt att beslut om fiskekvoter tas med hänsyn till ekosystemet. Det kortsiktiga tänkandet kring fisket har lett till fiskebestånd som är onödigt låga, vilket förutom förlusten för branschen, ger stora negativa konsekvenser för havsmiljön. För att undgå en kronisk förlust för fiskeribranschens måste man börja låta bestånden få växa till sig. Kommissionens förslag kan vara ett steg framåt. Text: Charles Berkow och Jenny Rosen
- Forskare vid Baltic Breakfast: Förvaltningen av fisket i Östersjön är en katastrof
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fortsatt arbete med att minska läckagen av näring från land, stopp för det industriella fisket nära kusten och kraftfull implementering av EU:s nya kemikaliestrategi. Det är några av de åtgärder som Östersjöforskarna vid Stockholms universitet, som deltog i senaste Baltic Breakfast, lyfter fram som särskilt viktiga inför det kommande riksdagsvalet.
- Kväveläckage, gashydrater och uppvällning när gymnasister fick träffa Östersjöforskare
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under två marsdagar hade hundratals gymnasister stämt träff med Östersjöforskare från Stockholms universitet och SLU på Baltic Sea Science Center på Skansen. Ämnena rörde sig från vad som händer på land till vad som pågår under havsbotten. Gymnasieklasser från hela Stockholms län hade bokat in sig på olika pass med forskarna. Hydrologen Benoît Dessirier från Stockholms universitets Östersjöcentrum gav en historisk återblick på hur vi människor skaffat fram näring till våra jordbruksgrödor, och vilka konsekvenser dagens metoder har på vattenkvaliteten i Östersjön. Oceanografi Från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet medverkade oceanograferna Inga Koszalka och Matteo Masini. Inga berättade hur man med hjälp av driftmätare – små flytbojar med drivankare och GPS-sändare – kan följa havsströmmarna och använda kunskapen för att göra modeller som kan förutspå algblomningar. Något som bland annat avsaltningsverken på Gotland är mycket intresserade av, eftersom kraftiga algblomningar proppar igen anläggningarna. Matteo lät eleverna göra ett enkelt försök, för att förstå hur vinden som blåser vid Sveriges ostkust leder till uppvällning av kallt, salt, näringsrikt vatten från djupare vattenlager. Och de fick koll på vad en ”idealiserad modell” är. Algblomning kan ge mindre giftig fisk! Det finns flera institutioner vid Stockholms universitet, där forskare på olika sätt bidrar till vår kunskap om Östersjön. Ekotoxikologen Agnes Karlson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik gav ett spännande perspektiv på cyanobakterieblomningar – och hur de faktiskt kan göra att fiskar som vi människor vill äta hinner få i sig mindre miljögifter innan de vuxit sig stora nog att hamna på våra middagstallrikar. Marina geofysikern Christian Stranne från Institutionen för geologiska vetenskaper berättade om sin väg in i forskningen – som inte behöver vara självklar och man behöver inte vara skolans bästa elev – däremot gärna passionerat intresserad av ämnet och envis. Han berättade också om sin forskning på gashydrater – framför allt metan infruset i havsbotten – som man fruktat kan ha ödesdiger inverkan på vårt klimat. Mjölk eller havredryck? Även forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, medverkade, bland annat Helena Aronsson, som jämförde miljöpåverkan av mjölk och havredryck. Vad ska man egentligen välja om man vill minska övergödning, värna den biologiska mångfalden och hejda klimatförändringarna? Svaret visade sig vara mer komplicerat än man kan tro. Eleverna fick också träffa driftsättningsledaren Peter Moraeus från Stockholm Vatten och Avfall, som kunde berätta om hur avloppsverket i Henriksdal i Stockholm byggs ut och utrustas med en ny reningsmetod. Nästa chans för gymnasieklasser att stämma träff med Östersjöforskare på Skansen blir under ForskarFredag i september. Text: Michaela Lundell Läs mer om Benoît Dessiriers forskning Läs mer om Inga Koszalkas forskning Läs mer om Matteo Masinis forskning Läs mer om Agnes Karlsons forskning Läs mer om Christian Strannes forskning
- Ny studie om våtmarkers multifunktionalitet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En anlagd våtmark kan ha många olika funktioner i landskapet, men en och samma våtmark kan inte alltid göra allt på en gång. Man behöver ha klart för sig vilken funktion man har tänkt att våtmarken ska ha: Ska den stärka den biologiska mångfalden, motverka näringsläckage eller att reglera vattennivåer. Det konstaterar forskarna bakom en ny tvärvetenskaplig studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment. Under senare år har igenläggandet av våtmarker i Europas jordbrukslandskap börjat vända till ett återskapande av våtmarker. Samhällen och beslutsfattare ser våtmarkernas potential för reglering av vattenflöden, motverkande av näringsutsläpp, begränsning av klimatförändringar, bevarande av biologisk mångfald och för kulturella ekosystemtjänster. I den nya studien, som undersöker hur man mest effektivt kan återskapa våtmarker för att få del av deras multifunktionalitet i landskapet, slår författarna fast att våtmarkernas många funktioner bäst uppnås på landskapsnivå. Så att varje enskild våtmark kan fokuseras på enskilda funktioner. – En återvätning av landskapet är viktig av flera skäl, och är därför prioriterat av myndigheter. Ett framgångsrikt arbete fokuserar på hela våtmarkslandskap där det finns våtmarker som är optimerade för olika funktioner, säger Peter Hambäck. En våtmark som till exempel effektivt tar upp näringsämnen i ett avrinningsområde och hindrar dessa från att föras vidare ut i havet, uppnår mycket höga koncentrationer av näringsämnen. Det kan leda till att vattnet blir en slags algsoppa, med en dominans av stora växter längs strandkanterna, sämre förhållanden för den biologiska mångfalden och inte lika trevligt för våtmarken som rekreationsområde. Men det kan också finnas synergier mellan olika funktioner av en våtmark. Såsom dess förmåga att lagra kol och dess förmåga att hindra kväveläckage. Forskningen fortsätter och fördjupas
- Mekanismerna bakom EU:s misslyckade fiskeripolitik
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Trots årliga politiska beslut grundade på färska vetenskapliga bedömningar och snabb återkoppling råder krisläge för flera av Östersjöns fiskbestånd. Hur det kunnat bli så illa diskuteras i en ny antologi om ekosystembaserad förvaltning. 25-09-2024 ”Fiskeripolitik – ett lärorikt studieobjekt”. Så heter ett av kapitlen i den nya antologin ”Fakta och tankar om nationell havsförvaltning”, utgiven av Havsmiljöinstitutet. I kapitlet granskar Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, EU:s fiskeripolitiks teori och praktik, och vad som kan ligga bakom att resultaten för fisken i Östersjön blivit så dåliga – trots att föresatserna, åtminstone på pappret, varit så goda. Bestånden minskar trots motsatta mål EU:s gemensamma fiskeripolitik reformerades 2013, och ska bland annat ”säkerställa att fisket är miljömässigt hållbart på lång sikt”. Men trots en särskild flerårig förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön från 2016, är nästan alla dessa bestånd idag i sämre skick än de var innan planen började tillämpas. ”Trots årliga politiska beslut baserade på färska vetenskapliga bedömningar och relativt snabb återkoppling av resultaten har utvecklingen gått i motsatt riktning mot vad som kunde förväntas utifrån det politiska beslutet”, skriver Charles Berkow, som också konstaterar att ”när beslutsfattare försöker undvika besvärliga beslut som rör intressekonflikter, blir alternativen med tiden ännu besvärligare”. Så hur kommer det sig att besluten inte leder till de uppsatta målen? En tänkbar förklaring, menar Berkow, är att beslutsfattarna underskattar osäkerheten i prognoserna. De antar att prognoserna ska slå in och struntar i tydliga varningar i de vetenskapliga underlagen.
- Havspropositionen var efterlängtad men räcker inte till
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Strax före sommaren presenterade regeringen sin havsproposition, ”Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske” 2023/24:156. Det var en efterlängtad proposition som delvis bygger på tidigare utredningar, t ex miljömålsberedningens omfattande rapport ”Havet och människan”. Stockholms universitets Östersjöcentrum, har tillsammans med forskare från Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet kommenterat propositionen.
- Masterstudier vid havet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tänk att få göra sitt masterarbete vid Östersjön under sommaren. Den drömmen lyckades Jonna Källås som studerar marinbiologi på Stockholms universitet att uppfylla i somras. Hon gjorde sitt arbete på fältstationen Askölaboratoriet, tillsammans med utbytesstudenten India Findji från Nederländerna. publicerad 2022
- Ny studie: Inget samband mellan torskens senaste kris och syrebrist
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Krisen för Östersjötorsken förknippas ofta med syrebrist, syrefria bottnar och brist på bottendjur som torsken kan äta. Men nu visar en ny svensk-finsk studie att syreförhållandena har varit fullt tillräckliga för torsken i södra Östersjön under flera decennier – och att det funnits gott om bottendjur ovanför haloklinen.
- Lukten av havet – en nyckel till att förstå klimatförändringarna?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Hur påverkar lukten av havet klimatet i världen? Denna fråga står i centrum för forskningsprojektet Cyano-VOC, där aerosolkemister samarbetar med mikrobiologer för att undersöka de flyktiga organiska föreningar som avges av cyanobakterier och andra plankton som lever längs Östersjöns kuster. I ett varmare klimat förväntas cyanobakterieblomningarna i Östersjön öka. Men dessa blomningar kan också påverka jordens klimat genom gaser som de avger till atmosfären. – Det vi upplever som den typiska ”havslukten” är en kombination av flyktiga organiska föreningar, så kallade VOC:er, förklarar Sneha Aggarwal , doktorand vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet. Vi försöker ta reda på vilka specifika ingredienser som ingår denna lukt. VOC:er är en stor grupp ämnen och vissa av dem kan ha skadlig inverkan på luftkvaliteten på marknivå. Dessutom kan vissa VOC:er bilda aerosoler, som i sin tur bidrar till molnbildning. Beroende på molnens egenskaper och deras höjd kan de antingen kyla klimatet (genom att blockera solstrålning) eller bidra till uppvärmning (genom att lagra värme i atmosfären). – Den största osäkerheten i klimatmodellerna gäller effekterna av aerosoler och moln, säger Matt Salter , som är aerosolfysiker och forskare specialiserad på växelverkan mellan hav och atmosfär vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet. – Vi har en god förståelse av konsekvenserna av att släppa ut växthusgaser i atmosfären, men effekterna av aerosoler, och VOC:er som bildar aerosoler, är fortfarande relativt osäkra. Att öka kunskapen inom det här området är avgörande för att kunna förutsäga framtida klimat.
- Forskare: Hög tid att lyfta havet under klimatförhandlingarna
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Genom att minska övergödningen och skydda viktiga ekosystem kan utsläppen av växthusgaser från kusterna minska och havets funktion som kolsänka stärkas, skriver professorerna Alf Norkko, Christoph Humborg och Gustaf Hugelius i en debattartikel.