Sök
Letar du efter intern information?
Visar 29781-29800 av 49137 träffar
- Metoder för leksamspel och språk gav goda effekter
Specialpedagogiska institutionen
Förskollärare väljer att fortsätta använda metoderna efter att projektet "Lekstunder och språkaktiviteter: specialpedagogiska insatser i inkluderande förskolor för barn i behov av stöd" har avslutats.
- Skolans roll för demokrati
Specialpedagogiska institutionen
Nihad Bunar, professor vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, föreläser 20 april på Internationella vetenskapsfestivalen Göteborg om hur unga kan lära sig att bli demokratiska medborgare och hur skolan kan arbeta för det.
- Europeiskt möte om tillämpad beteendeanalys
Specialpedagogiska institutionen
Mycket forskning finns inom området tillämpad beteendeanalys, TBA. Ett exempel är att delaktighet, engagemang och utveckling för många barn i förskoleåldern med autism kan förbättras avsevärt genom individanpassat stöd i form av mångsidiga intensiva beteendeinsatser, så kallade "early intensive behavioral interventions" som har sin grund i TBA. Inom ramen för det treåriga Erasmusfinansierade EuroBA-projektet "Developing Professional Qualifications and Training for European Behaviour Analysts", som pågår fram till augusti 2023, anordnade Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, nyligen ett tvådagarsmöte med deltagare från sex europeiska universitet. Avsikten var att tillsammans definiera kunskaper, färdigheter och kompetenser inom TBA, anpassade till ramverket European Qualifications Framework, EQF. – Vi vill säkra kvaliteten på beteendeanalytiska insatser i Europa. Det handlar om att skapa en sorts mall för vad högre utbildning i TBA kan innehålla. Dessutom utvecklar vi en digital grundkurs i beteendeanalys, översatt till sex olika språk och riktad till personer som arbetar under handledning av specialister. Ett mål för projektet är också att främja rörlighet mellan länder, säger Dag Strömberg, doktorand vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
- Ny bok om friskolor och lärares autonomi
Specialpedagogiska institutionen
Diskussionen om svenska friskolan utgör ett viktigt inslag i offentliga debatter och media. Tillsammans med Anne Montelius har professor Wieland Wermke och universitetslektor Gabriella Höstfält, båda vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, skrivit boken ”Att bygga en friskola: Om skolors organisation och lärares autonomi”.
- Behov av uppföljningsprogram efter hjärntumördiagnoser
Specialpedagogiska institutionen
En ny svensk rikstäckande studie om resultat i yrkeslivet efter diagnos för höggradiga eller låggradiga hjärntumörer i barndomen. Bakom studien står doktorand Malin Lönnerblad och universitetslektor Eva Berglund, båda Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Studien undersöker yrkesutfall, inklusive sysselsättning, sjuk- eller aktivitetsersättning och föräldraledighet hos personer i Sverige som diagnostiserats med en hjärntumör före sin 15-årsdag. Resultatet understryker behovet av uppföljningsprogram för alla hjärntumördiagnoser, inte bara för de som är kända för att ha störst risk. Läs artikeln "Occupational outcomes after high-grade or low-grade brain tumors in childhood: A Swedish, nationwide, registry-based study" .
- Nya telefontider
Specialpedagogiska institutionen
Från och med 4 januari 2022 har vi nya telefontider. För utbildningsadministration : Tisdag: 10.00-11.00 Torsdag: 14.00-15.00 Studievägledning : Tisdag: 10.00-11.00 Torsdag: 15.00-16.00 Läs mer på Kontakt .
- Specialpedagogprogrammet
Specialpedagogiska institutionen
Påbyggnadsutbildning på avancerad nivå för dig som har en lärarexamen och som arbetar som lärare. Du utvecklar kvalificerade kunskaper om sådana förhållanden som riskerar att leda till svårigheter i lärandet – både i skola och i samhället i stort. Specialpedagogprogrammet Läs mer om Specialpedagogutbildning
- Sen anmälan öppen
Specialpedagogiska institutionen
Nu är våra utbildningar i Speciallärarprogrammet genom lärarlyftet öppna för sen anmälan. Anmäl dig senast 15 december! Utbildningarna som är öppna för anmälan är: Speciallärarprogrammet genom lärarlyftet med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling , och Speciallärarprogrammet genom lärarlyftet med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning
- Extra utmaningar för de som är särskilt begåvade
Specialpedagogiska institutionen
Undervisning behöver anpassas för att möta elevers olika behov. Det innebär att både innehållet och uppgifterna i undervisningen måste varieras.
- SKR:s roll i inkluderande skola
Specialpedagogiska institutionen
Sveriges skolsystem är uppbyggt av ett flernivåsystem med många aktörer. En av dessa är Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som hittills ägnats väldigt lite forskningsutrymme.
- Specialpedagogikens dag 2025 – systematiskt utvecklingsarbete
Specialpedagogiska institutionen
Onsdag 12 mars 2025 samlas forskare och specialpedagoger digitalt för en konferens om hur förskolor och skolor kan utvecklas för att möta alla barns och elevers behov. Temat för årets upplaga av Specialpedagogikens dag är ”Systematiskt utvecklingsarbete i förskola och skola”. Programmet bjuder på ett brett spektrum av exempel på kvalitetsarbete.
- Internationell rätt och klimatförändringar i nationella domstolar
Stockholms miljörättscentrum
Stockholms miljörättscentrum och Stockholm Centre for International Law and Justice (SCILJ) bjöd torsdag 21 september 2023 in till ett seminarium med Jonas Ebbesson och Anna Rogalska Hedlund på temat "International law and climate change in national courts: experiences from Sweden and other jurisdictions".
- Lär dig referera med Zotero på 30 minuter
Stockholms universitetsbibliotek
Vill du få ordning på dina referenser och enkelt göra källhänvisningar och referenslistor i din text? Då kan referenshanteringsprogrammet Zotero vara till hjälp! Under bibliotekets introduktionsföreläsning kommer du att få lära dig att: Lägga till referenser i ditt Zotero-bibliotek Organisera ditt bibliotek Dela referenser med andra Infoga källhänvisningar och referenslistor i din text med Word Efter introduktionen kommer det finnas möjlighet att stanna kvar ytterligare 30 minuter för att testa Zotero själv och vid behov ställa fler frågor. Titta gärna på den korta installationsvideon och ladda ner Zotero och Zotero Connector via zotero.org inför introduktionen. Är du anställd vid SU kan du behöva ladda ner Zotero via Software Center. Tillfället är öppet för alla studenter och anställda vid Stockholms universitet.
- Baltic Breakfast: Hållbart sportfiske – vad är det?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Allt mer av den fisk som fångas i svenska vatten fångas i sport- och fritidsfisket. Det finns därför ett behov av att säkerställa att förvaltningen är god och gynnar både fiskar och samhälle. Kan återutsättning av fisk vara ett bra verktyg och vilka andra verktyg behövs? Seminarium Datum: onsdag 29 maj 2024 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, Stockholm I takt med att yrkesfisket i Sverige minskar efter vissa arter, till exempel lax och gädda, så ökar det relativa fisketrycket från sportfisket. Det blir därför allt viktigare att undersöka hur detta fiske påverkar bestånden, och fiskeförvaltningen har behov av mer information om vilka som fiskar och hur mycket som fiskas. Liksom i förvaltningen av yrkesfiske bör man kanske också kunna ta samhällsekonomisk och social hänsyn i besluten om fångster och fiskeområden. Dessa frågor behandlas för närvarande av en särskild utredning, som ska resultera i förslag till en ny fiskelag. Men vad säger forskningen om förvaltning av sport- och fritidsfiske? Hur bör den utformas för att säkerställa god status för fisken och ekosystemen, samtidigt som hänsyn tas till andra viktiga samhällsfaktorer? Inom sportfisket pågår också en förändring i attityd och beteende, liksom i rekommendationerna för hur man fiskar. Idag återutsätts många fångade fiskar istället för att dödas och ätas upp (så kallad ”catch and release”). Är detta ett bra verktyg för en hållbar fiskeförvaltning? Och hur ska det i så fall göras för att i möjligaste mån minska skadan på fisken? Välkomna till ett frukostseminarum om hållbart sportfiske! Medverkande: Patrik Rönnbäck , professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet Samuel Blyth , forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet (Samuel Blyths presentation hålls på engelska, men de presentationsbilder som visas kommer att ha svensk text) Moderator: Gun Rudquist , policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum Praktisk information: Seminariet anordnas onsdag 29 maj kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Vegetarisk frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan. Anmälan för fysiskt deltagande Seminariet sänds också digitalt på denna sida och på su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast . För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Ställ gärna frågor till forskarna på slido (#22102) eller genom att maila oss på ostersjocentrum@su.se . Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Baltic Breakfast: Havsbaserad vindkraft – påverkan på fågellivet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under september månads Baltic Breakfast går vi till botten med frågan hur fåglar påverkas av havsbaserad vindkraft. Seminariet ges fysiskt på Scandic Klara i Stockholm, men kan också ses digitalt. Seminarium Datum: onsdag 28 september 2022 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, Stockholm samt digitalt Seminariet har genomförts. Läs en sammanfattning av vad som sades här. Vindkraftetablering till havs har stöd bland många partier i riksdagen (C, MP, S och V) och förväntas öka lavinartat de närmaste åren. Idag finns planlagda områden till havs för mellan 20 och 30 terawattimmar årlig elproduktion och många ansökningar väntar på godkännande. I februari lades dessutom ett regeringsuppdrag på flera myndigheter att peka ut nya områden som är lämpliga för vindkraft till havs för ytterligare 90 terawattimmar. Myndigheterna ska redovisa underlaget till regeringskansliet den 31 mars 2023, och därefter ska Havs- och vattenmyndigheten föreslå ändringar av havsplanerna till regeringen senast den 31 december 2024. Just nu har HaV ett samråd för att kartlägga vilken kunskap som finns och vilken som saknas och behöver tas fram för att göra rätt miljöbedömningar (MKB) för nya havsplaner med mer planerad vindkraft. I rapporten ”Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv” från forskningsprogrammet Vindval, ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, pekar författarna på att eventuella interaktionerna med fåglar, både flyttfåglar och övervintrande och födosökande sjöfåglar, kommer att bli viktiga för avgörande om en vindkraftpark ska tillåtas. Slutsatserna är att: För fåglar är det särskilt viktigt att bedöma påverkan och risker ur ett helhetsperspektiv. Vissa sjöfågelarter kan förväntas undvika området där vindparken etableras. Populationer kan påverkas om undanträngningen innebär att fåglarna väljer annan plats och detta leder till ökad dödlighet eller försämrad häckningsframgång med färre producerade ungar. Lokala åtgärder kan vara viktiga för att reducera riskerna för kollisioner med vindkraftverken. Rapporten slår också fast att ”Kunskapsläget har ökat angående effekter på sjöfåglar av enskilda vindkraftparker, men är bristfälligt angående kumulativ påverkan av flera vindkraftparker samt påverkan på populationer” Välkomna på ett frukostseminarium för att höra mer vad forskningen idag vet om fåglars interaktion med vindkraftverk, flygrutter, områden som bör undvikas för att skydda övervintrande och födosökande sjöfåglar och vad som händer om det blir väldigt många vindkraftverk över ett större område! Medverkande Jonas Hentati Sundberg , Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Martin Green , Lunds universitet Moderator: Ellen Bruno , omvärldsanalytiker på Östersjöcentrum, Stockholms universitet Praktisk information Seminariet anordnas onsdag 28 september kl 8.30-9.15, på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan som görs här. Seminariet sänds också digitalt på denna sida. För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Frågor och diskussion Vi ser gärna att publiken ställer frågor både före och under webbinariet! Maila din fråga till ostersjocentrum@su.se Skriv din fråga på Sli.do här eller genom att använda koden #22102. Diskutera ämnet på twitter #balticbreakfast Är du journalist? Kontakta oss gärna för att boka separata intervjuer med forskarna! Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen – särskilt till de som redan är engagerade i Östersjöfrågor. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Baltic Breakfast: Östersjöns miljöhistoria med exemplet skärgårdsströmmingen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fördjupad kunskap behövs om Östersjöns historia – både miljöns och förvaltningen. Det kan bidra till en bättre förvaltning av havet och dess resurser. Hur situationen för strömmingen i Stockholms skärgård sett ut över tid är ett bra exempel på vad man kan lära av historien. Seminarium Datum: onsdag 15 september 2021 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast Med stora insatser under lång tid har vissa miljöförhållanden i Östersjön förbättrats, medan andra fortsatt försämras. Historien om Östersjöns miljö och dess näringar, inklusive hur de har förvaltats, är mindre studerad och känd än exempelvis andra basnäringar som skogen, gruvan och jordbruket. Fisket är inget undantag. Bättre kunskap om Östersjöns miljöhistoria kan väcka viktiga frågor och ge oss djupare perspektiv. I förlängningen kan det bidra till en bättre förvaltning, bl a av fisk och andra marina resurser. Verkligheten är sällan svart-vit och en djupare kunskap ger också mer stabil förståelse och bättre underlag för handling, både på politisk nivå och för enskilda aktörer. Den kraftigt försämrade situationen för strömmingen längs ostkusten har debatterats flitigt den senaste tiden. Dessförinnan har vi sett hur torskfisket försvunnit i Östersjön. Men hur har ostkustens olika fisken utvecklats över tid? Och vad kan detta säga om orsakerna – och om framtiden? En genomgång av historiska uppgifter visar att strömmingsfisket i Stockholms skärgård varit stabilt i århundranden medan torskfisket har varierat kraftigt. Denna kunskap antyder att situationen för strömmingsbestånden är unik och mycket oroande, medan vi å andra sidan inte bör ge upp hoppet om torskbeståndet. Välkomna på frukostwebbinarium där miljöhistoria relateras till dagens situation för strömmingen. Medverkande Sverker Sörlin , professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska Högskolan Henrik Svedäng , docent i fiskebiologi, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Havsmiljöinstitutet. Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen – särskilt till de som redan är engagerade i Östersjöfrågor.
- Baltic Breakfast Russia edition: Combating eutrophication for a cleaner Baltic Sea
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Trots många åtgärder är övergödning fortfarande ett stort miljöproblem i Östersjön. Vid det här webbinariet presenteras forskning om näringstillförseln till Finska viken och om hur lokala åtgärder kan bidra till bättre vattenkvalitet. Webbinarium Datum: fredag 8 oktober 2021 Tid: 09.00 – 09.45 Plats: Webbinarium: https://youtu.be/a1YI7s6RYcs Baltic Breakfast Russia edition är ett samarbete mellan Östersjöcentrum och Sveriges generalkonsulat i St Petersburg. Läs mer om oktober månads Baltic Breakfast Russia edition Combating eutrophication for a cleaner Baltic Sea på vår engelska sida.
- Baltic Breakfast: Miljögifter i muddermassor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Dumpning av muddermassor till havs är förbjudet i Sverige, men dispens från förbudet ges frekvent, även för massor med höga koncentrationer av föroreningar. Vid kommande Baltic Breakfast presenteras ny forskning som visar att de bedömningar som ligger till grund för beviljande av dispenser ofta baseras på snäva underlag. Det utgör risker för negativa effekter på miljön, både på kort och lång sikt. Seminarium Datum: onsdag 23 mars 2022 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, Stockholm, samt digitalt Varje år muddras sediment från stora arealer havsbottnar i Sverige, till exempel vid underhåll av hamnar eller nybyggnation. De bottnar som muddras är i många fall kraftigt förorenade, som ett resultat av många års intensiv sjöfart eller närhet till industriverksamhet. Att dumpa massorna i havet är förbjudet enligt svensk lag, men vid omkring en femtedel av alla muddringar får utövaren ändå dispens att göra detta. Den svenska lagstiftningen medger att dispens får ges från förbudet att dumpa massor i havet, om dumpningen kan genomföras ”utan olägenhet för miljön och om andra hanteringsalternativ har uteslutits” (15 kap. 29 § MB). Dispenser ges ofta i fall då stora mängder sediment har muddrats, och under perioden 2015-2019 har hela 90 procent av alla muddrade massor dumpats till havs. Det motsvarar 50 byggnader som Globen i Stockholm, fyllda med sediment. En färsk doktorsavhandling från Stockholms universitet visar att de bedömningar som ligger till grund för beviljande av dispenser ofta baseras på snäva underlag. När en myndighet prövar om en dumpning kan godkännas bedöms främst två aspekter: koncentrationen av föroreningar i muddermassorna och sannolikheten att massorna blir kvar på dumpningsplatsen. Forskningen visar dock att detta är otillräckligt. För att faktiskt avgöra om föroreningarna i massorna utgör en fara för miljön behövs analys av vilken effekt de kan ha på de organismer massorna kan komma i kontakt med. I en ny policy brief från Östersjöcentrum rekommenderas bland annat att de instanser som avgör dispensärenden ska ta större hänsyn till risken för toxiska effekter i miljön. På vilka grunder ges dispens att dumpa muddermassor idag? Vilka risker innebär det för havsmiljön? Och hur borde dispensgivningen gå till? Välkomna till ett frukostseminarium om vad som händer med de massor som muddras vid bland annat hamnar och bryggor och vilka risker dumpning av muddermassor utgör för människa och miljö! Medverkande Peter Bruce , fil.dr., Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Anna Sobek , professor i miljökemi, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet Praktisk information Seminariet anordnas onsdag 23 mars 2022 kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Frukost serveras från klockan 8.00. Deltagande kräver anmälan senast 21 mars via denna länk . Antalet platser är begränsade. Seminariet sänds också digitalt på denna sida. För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Frågor och diskussion Vi ser gärna att publiken ställer frågor både före och under webbinariet! Maila din fråga till ostersjocentrum@su.se Skriv din fråga på Sli.do här eller genom att använda koden #22102 Diskutera ämnet på twitter #balticbreakfast Är du journalist? Kontakta oss gärna för att boka separata intervjuer med forskarna! Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Sommarkurs: Marinbiologi
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Denna sommarkurs ger en praktisk och teoretisk introduktion till marinbiologi med fältstudier på Västkusten (Tjärnö) och i Östersjön (Askö). Sista ansökningsdag är 15 mars. Viktiga datum Datum: tisdag 15 mars 2022 Tid: 00.01 – 23.59 Marinekologin studeras på organism-, populations- och ekosystemnivå, innefattande biologiska interaktioner, ekofysiologi, energiflöden, samt effekter av naturliga och mänskliga störningar. För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Cell- och molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp, samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Läs mer om kursen och sök, senast 15 mars inför sommarterminen
- Nominera till nytt Östersjöpris
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Björn Carlsons Östersjöstiftelse – BalticSea2020 – har inrättat ett årligt pris till forskare eller annan person som lämnat värdefulla bidrag till Östersjöns miljö: Björn Carlsons Östersjöpris, med en prissumma på 3 miljoner kronor. Med priset vill stiftelsen väcka intresse för Östersjön och inspirera till engagemang och fortsatt arbete för vårt innanhav. Viktiga datum Datum: måndag 31 januari 2022 Tid: 23.20 – 23.30