Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28841-28860 av 49146 träffar
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: Juanita Gutiérrez-Valencia
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Genomic studies of mating system variation in flowering plants Disputation Datum: fredag 16 december 2022 Tid: 09.00 – 12.00 Plats: Vivi Täckholmsalen (Q-salen), NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20 and Zoom länk nedan Här är Zoomlänken för disputationen. Sammanfattning Evolutionsbiologer har länge fascinerats av vilken stor variation det finns i blomväxters reproduktionsstrategier. Dessa strategier innefattar såväl komplexa blomkaraktärer som gynnar korsbefruktning, som förmåga att genomgå självbefruktning. En växtarts reproduktionssystem har stor påverkan på vilka evolutionära processer som påverkar den. I min avhandling har jag undersökt hur blomkaraktärer som gynnar korsbefruktning kontrolleras genetiskt, samt hur olika reproduktionssystem påverkar genetisk mångfald och anpassning. Först studerade jag distyli, som är en anpassning till effektiv korsbefruktning. Distyla arter innehåller individer som antingen har kort- eller långstiftade blommor. De skiljer sig alltså åt vad gäller längden på de hanliga och honliga reproduktionsorganen. Detta leder till mer effektiv pollination och minskar sannolikheten för självbefruktning, eftersom långstiftade individer bara kan ta emot pollen från kortstiftade individer och vice versa. Genom att kartlägga hela arvsmassan av den vilda linarten Linum tenue kunde jag identifiera vilken genetisk region som styr distyli. Regionen, som sitter på en specifik kromosom, hade inte tidigare sekvensbestämts, men genetiska studier hade tidigare vittnat om dess existens. Jag kunde också visa att denna region, som kallas för ”distyli-S-lokuset”, innehöll längdvariation i DNA-sekvensen. Vid S-lokuset var kortstiftade växter hemizygota, d.v.s. de bar på en unik kromosomregion som långstiftade växter saknade. Intressant nog identifierade jag åtminstone två kandidatgener vid S-lokuset som troligen orsakar längdvariationen i reproduktionsorganen. Jag undersökte även mönster i DNA-sekvensvariationen som tydde på att S-lokuset påverkats av det naturliga urvalet. Jag fann en del tecken på att selektionstrycket kan ha försvagats lokalt, även om detta inte verkar ha påverkat generna inom S-lokuset. Därefter undersökte jag hur den närbesläktade arten Linum trigynum förlorat sin distyli. Denna art har alltså en gång i tiden bestått av både kort- och långstiftade blommor, men har numera bara en typ av blommor. Den är dessutom självfertil och kan para sig med sig själv, till skillnad från den distyla arten L. tenue. Jag fann att mutationer vid gener inom S-lokuset var den mest troliga orsaken till att denna art inte längre uppvisar distyli. Dessutom analyserade jag genomsekvenser för ett flertal individer från många naturliga populationer av både L. tenue och L. trigynum och fann att L. trigynum är nästan helt självbefruktande och hyser mycket låg genetisk diversitet. Mina resultat tyder också på att det finns skillnader i selektion mot skadliga mutationer mellan L. trigynum och L. tenue. I den sista delen av denna avhandling studerade jag senapsväxten fjälltrav (Arabis alpina), en art där vissa populationer har övergått till att huvudsakligen föröka sig genom självbefruktning, medan andra populationer består av individer som inte kan para sig med sig själva utan är helt beroende av att en pollinatör flyttar pollen från en individ till en annan. Jag undersökte hur dessa skillnader i reproduktionssystem påverkat evolutionen av gener som utrycks i pollen. Mer specifikt så undersökte jag selektion på gener som påverkar pollenkornens förmåga att konkurrera om befruktning. Jag fann att populationer med högre grad av självbefruktning och lägre grad av genetisk diversitet hade en sämre förmåga att avlägsna milt skadliga mutationer i pollengener genom sexuell selektion. Sammantaget visar dessa resultat hur växters reproduktionssystem påverkar evolutionen av gener och karaktärer som är inblandade i växternas förmåga att reproducera sig och hur selektion formar växters genom.
- Disputation: Maria Schück
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Floating treatment wetlands for stormwater management: Plant species selection and influence of external factors for heavy metal and chloride removal in a cold climate Disputation Datum: fredag 7 oktober 2022 Tid: 13.30 – 16.30 Plats: Vivi Täckholmsalen (Q-salen), NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20, Zoomlänk nedan För att följa disputationen på Zoom, klicka här. Sammanfattning Dagvatten som består av regnvatten och smält snö, innehåller ofta föroreningar från fordonstrafik, byggnadsmaterial och industrier. Dessa föroreningar inkluderar tungmetaller och klorid, som kan orsaka flera problem i miljön om halterna är förhöjda, däribland att vara giftiga för levande varelser. En relativt ny metod för vattenrening är flytande våtmarker som har givit lovande resultat framförallt för rening av övergödda vattendrag i varmare klimat. Kunskap saknas dock gällande deras förmåga att rena tungmetaller och klorid, samt hur väl de fungerar i kallt klimat. Syftet med avhandlingen var att identifiera växtarter som effektivt kan rena vatten från klorid (Cl) och tungmetallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), bly (Pb) och zink (Zn) i ett kallt klimat som Sveriges. Växter av dessa arter är tänkta att placeras i flytande våtmarker i dagvattendammar för att förbättra dammarnas rening av dagvatten. Dessutom syftade avhandlingen till att studera hur reningsförmågan hos växter påverkas av olika miljöfaktorer. Detta undersöktes genom att placera växter i vatten som innehöll tungmetaller och klorid i olika miljöförhållanden, och därefter mäta den kvarvarande koncentrationen av tungmetaller och klorid i vattnet (växternas reningsförmåga, I, III, IV) och koncentrationen av tungmetaller och klorid i olika delar av växten (växternas ackumuleringsförmåga, III, V, VI). Dessutom identifierades karaktärsdrag hos de växter som hade hög reningsförmåga genom att korrelera växters reningsförmåga med deras morfologiska egenskaper (II, III, VI). Resultaten visar att det finns svenska våtmarksväxter med hög förmåga att rena vatten från tungmetaller och klorid även under varierande förhållanden. Många arter minskade effektivt halten av tungmetaller i vatten, och halvgräsarterna slokstarr och jättestarr utmärkte sig genom att snabbt och tydligt minska halten tungmetaller i vattnet. Några få arter gav effektiv saltrening, men ett par, däribland rörflen, tog upp stora mängder klorid. Arter med hög reningsförmåga av både tungmetaller och klorid hade generellt sett hög totalbiomassa, mycket blad och tunna rötter, samt hög transpiration. De upptagna metallerna lagras framförallt i rötterna, medan klorid mestadels lagras i skottdelarna av växten. Växternas reningsförmåga påverkades i olika grad av olika externa faktorer. Ökad salthalt i vattnet ledde till lägre rening av Cd och Pb, och låg temperatur gav lägre rening av samtliga undersökta tungmetaller, men att vissa arters reningsförmåga blev mindre påverkade av saltet och kylan. Växtens innehåll av tungmetaller balanserade sig oftast med det omgivande vattnet. Detta ledde till att växternas upptag av tungmetaller ökade om föroreningshalten ökade, medan delar av det som tagits upp släpptes ut om tungmetallshalten i det omgivande vattnet sjönk. Under fältförhållanden fanns det tydliga skillnader i upptagsmönster. Växterna tog upp mest Cu följt av Zn, Pb och Cd. Mer metaller togs upp i ena dammen som försöket genomfördes i, utan tydlig orsak. Rörflen utmärkte sig genom hög tillväxt och högt upptag jämfört med de andra arterna. Avhandlingen visar att det i ett svenskt klimat finns potential för att rena förorenat vatten från tungmetaller och klorid med hjälp av flytande våtmarker. Det kommer att vara viktigt att välja de arter som har hög reningsförmåga i den tilltänkta miljön. Eftersom växterna har olika styrkor rekommenderar vi att en blandning av arter används i flytande våtmarker för att ge en stabil rening under varierande förhållanden. Om bara en art kan väljas, renar rörflen (Phalaris arundinacea) bra under de flesta förhållanden och har hög tillväxt, men den renar relativt långsamt enligt studie I, har något sämre Cu- och Pb-rening enligt studie IV samt låg har Cl-tolerans under näringsfattiga förhållanden enligt studie III. Även om denna avhandling har haft målet att finna växter till flytande våtmarker för dagvattenrening i Sverige så täcker den in många aspekter som är relevanta när växter används för rening i andra system. Sammantaget ger avhandlingen en god bild av växternas reningsförmåga ur många olika aspekter, vilket är nödvändigt för att kunna använda växtbaserad vattenrening på ett optimalt sätt. Fortsatta studier bör titta på skördemetodik, långtidseffektiviteten i fält hos flytande våtmarker, samt dessa arters förmåga att rena andra typer av föroreningar.
- Workshop: Effekter av återvätning i ett helhets- och långtidsperspektiv
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Vi bjuder in er till en workshop om effekter av återvätning torsdagen den 22 maj. Detta är den avslutande workshopen inom ett projekt finansierat av Naturvårdsverket om hur återvätningens effekter på hydrologi, vattenkvalitet, biodiversitet och växthusgasbalans förändras över tid, samt hur dessa effekter kan följas upp. Registrera dig här. Dagen kommer delas in i 4 block, samt en avslutande paneldiskussion. Varje block kommer innehålla kortare presentationer och en avslutande frågestund/diskussion. Agenda 08:45-09:00 Registrering 09:00-09:15 Välkomna och introduktion 09:15-10:00 Block 1: Vattenlagring och flödesbuffring 10:00-10:20 Fika 10:20-11:10 Block 2: Renare vatten eller oönskade bieffekter på vattenkvaliteten? 11:10-12:00 Block 3: Biologisk mångfald: responser och processer 12:00-13:00 Lunch 13:00-13:50 Block 4: Kollagring och växthusgasavgång 13:50-14:00 Bensträckare 14:00-14:40 Paneldiskussion 14:40-14:45 Avslutande ord innan vi går utomhus 14:45-15:00 Fika 15:00-16:00 Promenad till Bergianska Trädgårdens våtmark och demonstration av provtagningstekniker 16:00- 18.00 Välkommen att fira Nationalstadsparken vid Bergianska Trädgårdens våtmark Anmälan senast 15 Maj. Dagen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och fika. Workshopen riktar sig främst till er som jobbar med återvätning på ett eller annat sätt; genom policyrelaterade frågor, eller i praktiken med planering och genomförande. Sprid gärna denna inbjudan till de som kan tänkas vara intresserade. Vi hoppas att så många som möjligt vill delta på plats i Stockholm. Det kommer också vara möjligt att delta digitalt. Deltar man digitalt så kan man enbart titta på föreläsningar och ställa frågor via chatt, men man kommer inte själv kunna delta i diskussioner eller följa med ut till våtmarken. Även om ni vill delta digitalt, fyll i anmälningslänken så att vi vet vart vi ska skicka länken.
- Disputation i växtsystematik: Jan-Niklas Nuppenau
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Välkommen till denna disputation där doktoranden Jan-Niklas Nuppenau försvarar sin avhandling om hur man använder ett kombinerat experimentellt och fylogenetiskt upplägg för att studera hur gräs (Poaceae) har utvecklat köldtolerans. Nuppenau ingår i den växtsystematiska forskargruppen vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Disputation Datum: fredag 24 november 2023 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Vivi Täckholmsalen, (NPQ-huset). Svante Arrhenius väg 20, eller via Zoom Thriving in extremes: Local adaptation of grasses (Poaceae) to geothermally heated soils on a subarctic island Temperatur påverkar liv på alla nivåer, från hastigheten på kemiska reaktioner till hur organismer är uppbyggda och när de förökar sig. Under planeten jordens evolutionära historia har livet klarat av att etablera sig i ett brett område av temperaturer, allt från iskalla arktiska regioner och bergstoppar till den brännande hettan i låglandets öknar. Överlevnad i så drastiskt olika miljöer beror på ett antal justeringar i hur organismer är uppbyggda och fungerar. Om sådana justeringar är gynnsamma för en specifik miljö, och kan föras vidare till nästa generation, kallas de lokala anpassningar. Växter är de grundläggande byggstenarna i alla ekosystem på land och ger rent vatten och syre som vi andas. Att förstå växters anpassningar till lokala temperaturvariationer är därför avgörande för att förstå naturliga processer på vår planet. Detta har blivit särskilt viktigt för att förstå effekterna av klimatförändringar, där temperaturer stiger i en aldrig tidigare skådad takt. Att simulera olika temperaturförhållanden i experiment är inte lätt. Därför finns det många öppna frågor kring hur växter anpassar sig till extrema temperaturer och vad som händer om temperaturen är förhöjd under långa perioder. I den här avhandlingen har jag dragit nytta av det naturliga experiment som finns i geotermiska områden på Island, där växter växer på jordar som permanent har värmts upp av geotermisk aktivitet under flera generationer. Det som också gör dessa livsmiljöer särskilt lämpade för studier av lokal anpassning är att samma arter kan hittas på geotermiska jordar, som kan nå upp till 90 °C, och omgivande ouppvärmda jordar, som ofta är mycket kalla på Island och sällan når över 20 °C. Endast ett fåtal arter kan frodas i båda dessa extrema miljöer och inte mycket är känt om de anpassningar som gör det möjligt för dem att göra det, om de är specialiserade på dessa jordar eller i allmänhet kan tolerera ett brett temperaturintervall, var ifrån de kommer och hur de kan hjälpa oss att förstå reaktioner på klimatförändringar. Syftet med min avhandling var att besvara dessa frågor och testa om lokal anpassning är nödvändig för att frodas på geotermiska jordar. Läs mer: Hela avhandlingen hittar du här Praktisk information
- Svamp – hot eller botemedel?
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Professor Hanna Johannesson deltar i ett samtal om möjligheter och hot inom svamparnas värld på Nobel Prize Museum. Evenemang Datum: tisdag 14 november 2023 Tid: 17.00 – 19.00 Plats: Nobel Prize Museum, Börshuset, Stortorget, Stockholm Fick tv-serien The last of us dig att undra om svampar skulle kunna styra världen? Har du hört att psykedelisk svamp skulle kunna bota depression? Skulle vi kunna bygga hus eller tillverka kläder av mycel? Vad kan svamp som växer flera hundra meter ner i berggrunden lära oss om livets uppkomst?
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: John M. Taylor
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Den 10 september försvarar John M. Taylor sin doktorsavhandling i ekotoxikologi vid Stockholm universitet. Disputation Datum: onsdag 10 september 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Vivi Täckholmsalen Titel (ENG): Herring in a changing environment: Trophic interactions, growth, and contaminant burden Opponent: Dr. Mikko Kiljunen från University of Jyväskylä Zoom-länk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/61075570935 Disputationen sker på engelska. Läs mer om disputationen på vår engelska hemsida genom att klicka på knappen nedan. PhD Thesis Defence: John M. Taylor.
- Nypublicerat: Voices of Supporters
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Ingress
- Mala Maroko Freund har gått bort
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Mala Maroko Freund, Stockholm, har gått bort i en ålder av 96 år. Närmast anhöriga är döttrarna Yvonne och Sylvia med familjer.
- Slaviska avdelningen önskar GOD JUL…
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
…med en av årets få goda nyheter: Nobels fredspris 2022 har tilldelats civilsamhällesorganisationer i våra länder: Ales Bialiatski , grundare av den belarusiska människoorganisationen Vjasna , den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties och den ryska människorättsorganisationen Memorial .
- Lasse Vuorsola disputerade!
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Lasse Vuorsola disputerade den 25 november 2022 Lasse Vuorsola disputerade den 25 november 2022 med avhandlingen "Speak your own language": On tensions regarding Finnish in Sweden.
- Jenny Larsson i TV4:s Nyhetsmorgon
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Jenny Larsson medverkade i Nyhetsmorgon på TV4 Jenny Larsson, professor i baltiska språk, medverkade i programmet Nyhetsmorgon på TV4 , där hon berättade om forskningsprojektet LAMP och språket som en viktig pusselbit i människans historia. Programmet sändes 18 november.
- KU-dagen vid avdelningen för finska i SVT-Uutiset
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Ingress
- Magnus Ljunggren har avlidit
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Ingress
- Gudrun Persson en av årets sommarpratare
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Under våren och sommaren 2022 var Gudrun Persson, docent vid Slaviska avdelningen och forskningsledare vid FOI, flitigt anlitad för kommentarer om kriget i Ukraina. Hon är expert på rysk säkerhets- och utrikespolitik och varnade tidigt för att Ryssland skulle invadera Ukraina.
- Nätverksmöte och jubileumsseminarium för nätverket NätMin
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Nätverket NätMin grundades för 10 år sedan att dryfta aspekter som är gemensamma eller unika för de nationella minoritetsspråken och som representeras på högskolenivå. Institutioner som ingår i nätverket har fått riktad finansiering för att ansvara för dessa språks lärarutbildningar, tillika för deras ämnesundervisning.
- Vill du engagera dig i din studietid? Gå med i studentrådet!
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Ingress
- Nypublicerat: Lainio om forskning om sverigefinska skolmiljö
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Ingress