Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28621-28640 av 49145 träffar
- Examensarbete blev Kalla Fakta-reportage
Institutionen för mediestudier
Studenterna Miranda Wretman och Elin Vallin gjorde våren 2024 sitt examensarbete i Journalistprogrammet på JMK. Det blev till ett reportage i Kalla Fakta, TV4. GRATTIS! JMK-studenterna Miranda Wretman och Elin Vallin tog hem Studentspaden
- Tre forskare får drygt 12 miljoner av Vetenskapsrådet
Institutionen för mediestudier
Vetenskapsrådet har tilldelat 12,5 miljoner kronor till tre projekt som leds av Kari Andén-Papadopoulos, Kristoffer Noheden och Doron Galili vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. De tre projekten som omfattas är: Kari Andén-Papadopoulos får 6 165 000 kronor för "Digitala ögonvittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter". Period: 2022-2025. Ämne: Medievetenskap Kristoffer Noheden får 3 720 000 kronor för "Dokumentär surrealism". Period: 2021-2023. Ämne: Konstvetenskap, filmvetenskap och litteraturvetenskap. Doron Galili får 2 600 000 kronor för "Rudolf Arnheims medieestetik". Period: 2021-2023. Ämne: Bildkonst och filmvetenskap. VR-bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2021 . Totalt beviljar VR nästan 440 miljoner kronor för åren 2021–2025. Digitala ögonvittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter Syftet med detta forskningsprojekt är att öka vår förståelse av det allt viktigare samspelet mellan digitala ögonvittnesbilder och den lokala och globala kampen för att värna mänskliga rättigheter. Det samtida digitala medie-landskapet kännetecknas av att en allt större mängd och bredd av aktörer – aktivister, ögonvittnen, förövare - nu, nästan rutinmässigt, dokumenterar krig, tortyr, politiskt våld och humanitära kriser i ögonvittnesbilder tagna med digitala (mobil)kameror och delade på sociala medier. Nya digitala bild-teknologier och plattformar utmanar i grunden traditionella synsätt på hur arbetet med att dokumentera, driva kampanjer mot, och åtala brott mot mänskliga rättigheter fungerar, och vem som utför det. På senare år har ögonvittnesbilder hämtade från sociala medier till exempel legat till grund för att personer har åtalats och dömts i svenska och tyska domstolar för krigsbrott i Syrien. 2000-talets globala protest-rörelser, inklusive valprotesterna i Iran 2009, de arabiska upproren och Black Lives Matter-rörelsen, vittnar också om hur avgörande digitala ögonvittnesbilder har blivit inte bara för att dokumentera och publicera orättvisor, men också för att hävda själva rätten att ha rättigheter. Många kommentatorer har välkomnat denna utveckling som en demokratisering av arbetet för mänskliga rättigheter, men än så länge saknas systematiska empiriska studier av hur dessa nya populära former och praktiker av politiskt bildskapande faktiskt nu omskapar, och själva omskapas av, dominerande institutionella normer och praktiker för mänskliga rättigheter. Detta forskningsprojekt avser att adressera denna kunskapslucka. Det kommer att använda sig av en etnografisk metod baserad på intervjuer och studier av mediepraktiker, i syfte att över en period av fyra år (2022-2025) undersöka 1) hur ledande internationella organisationer för mänskliga rättigheter använder sig av och definierar ögonvittnesbilder som ett bevis-verktyg i sitt kampanjarbete, 2) hur ögonvittnesbilder används och definieras som rättsliga bevis i domstolar och 3) hur de gräsrotsaktivister som skapar och delar dessa ögonvittnesbilder själva definierar och mobiliserar rättvise-potentialen i dessa bilder. Genom att på detta sätt kartlägga och analysera den pågående institutionaliseringen av digitala ögonvittnesbilder i kampen för mänskliga rättigheter, ger projektet ny och viktig kunskap om hur den radikalt ökade spridningen av och tillgången på dessa bilder nu på olika sätt utmanar och förändrar konventionella sätt att definiera och praktisera mänskliga rättigheter på. Samtidigt ger det också originella inblickar i hur ledande globala och lokala aktörer, praktiker och fält inom det nya digitala landskapet för mänskliga rättigheter nu på olika – och ibland kolliderande – sätt tolkar och i handling konstruerar dessa bilders betydelse för utövandet och upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Sammantaget kommer dessa olika delstudier av tre överlappande och interagerande, men ändå distinkta fält för praktiserandet av mänskliga rättigheter ge en ökad empirisk och teoretisk förståelse av hur digitala ögonvittnesbilder nu på olika sätt utvecklar och utmanar traditionella ramverk för mänskliga rättigheter och dessas förmåga att svara på och avhjälpa globala orättvisor och maktmissbruk. Rudolf Arnheims medieestetik (in English) This project offers a critical consideration of the thought of prominent psychologist, theorist, and critic Rudolf Arnheim in relation to the fields of cinema and media studies today. Considered one of film theory’s key thinkers, German-born Arnheim was trained in Gestalt psychology, wrote film reviews in the Weimar era, studied the psychology of film aesthetics, and had an exceptionally long academic career that lasted to the 1990s. Notably, his 1933 book Film as Art became a landmark in theorizing cinema’s medium specificity and status as an art form. In the 1940s, Arnheim’s career veered from cinema towards studies of art theory and psychology. Consequently, while still regarding him a renowned film theorist, film scholars discuss his ideas almost exclusively with respect to his early works. My project, which is simultaneously a critical and archival one, challenges the reception of Arnheim's late work in two ways: first, by turning critical attention to discoveries of Arnheim’s little-known post-1939 work on cinema; second, by reassessing key elements in Arnheim’s theory in light of the currently shifting debates in the discipline that depart from considerations grounded in medium-specific distinctions. My aim, in this light, is to construct not a linear historical narrative of changes in media theory, but rather new theoretical constellations – bringing together Arnheim’s historical ideas in dialogue with ongoing debates in film and media theory.
- Vad tyckte studenterna? Läs intervjuer med utbytesstudenter.
Institutionen för mediestudier
Flera studenter har tagit chansen att studera utomlands och få poäng till examen och en fantastisk erfarenhet. Utbytesstudier innebär garanterat stipendium under utbytesstudierna samt möjlighet att söka CSN Som student vid IMS kan du förlägga en del av din utbildning utomlands. När du åker som utbytesstudent betalar du inte några avgifter till det universitet du läser på i utlandet och de kurser du läser överförs till Stockholms Universitet efter hemkomst. Vad tyckte studenter om sitt utbyte? Läs intervjuer med våra studenter här
- Forskare: "Det är ändå vännerna som är kärnan"
Institutionen för mediestudier
– Det som är banbrytande med serien, oavsett vad man anser om den, är hur den visar kvinnlig sexualitet i populärkulturen. Man ska också ta med sig att den fortfarande inte visas i stora delar av världen, för att den är så kontroversiell, sade medieprofessor Anja Hirdman, Stockholms universitet, till Dagens Nyheter på onsdagen.
- Så går det till att hitta en ny rektor
Institutionen för mediestudier
I början av 2025 kommer Astrid Söderbergh Widding att lämna jobbet som rektor för Stockholms universitet. Under nästa år inleds därför arbetet med att rekrytera en efterträdare.
- 2024 Alumnstudie Journalistprogrammet
Institutionen för mediestudier
Alumners anställning – yrke – etablering på arbetsmarknaden samt värdering av journalistutbildningen 2013-2023 9 av 10 arbetar inom medieområdet 90 procent anger att de fått sin första utbildningsrelevanta anställning omedelbart eller inom 6 månader efter examen - Citat ur undersökningen Kartläggningen av ”Journalistalumners anställning, yrke och etablering på arbetsmarknaden 2013-2023” är en uppföljningen av tidigare gjorda studier 2016, 2018 och 2020. 273 alumner fick i november 2023 en webenkät och 101 av dem, 37 procent, svarade på frågor rörande omfattning av anställning, yrke och etablering på arbetsmarknaden samt värdering av utbildningen. Läs mer om alumnundersöknngen här.
- Idag spikade Ole Johnny Fossås sin avhandling
Institutionen för mediestudier
Idag spikade Ole Johnny Fossås, Stockholms universitet, sin avhandling "Extracting versatility" i Filmhuset. Om du vill ställa frågor vid hans disputation den 8 december kan du även ladda ned avhandlingen i förväg på webben.
- Nu öppnar webbregistrering för VT2024
Institutionen för mediestudier
Mellan 4/1-11/1 kan du webbregistrera dig. Håll utkik efter våra välkomstmail. Tidsplan inför terminsstarten VT2024 4 januari: Välkomstmail börjar skickas ut från oss till antagna - till epostadressen i antagning.se 4-11 januari: Webbregistrering för alla utbildningar (om inte annat angetts i välkomstmailet) Från vecka 2, 2024: reserver kan antas. För dig som studerar: Journalistprogrammet - kandidatprogram Fristående kurser inom program som har endast registrering Du kommer som alla studenter få välkomstmail från studentexpeditionen och kunna webbregistrera dig enligt tidplanen ovan. Läs mer om registrering: Registrering våren 2024
- Examensarbete blev till dokumentär på Radiosporten
Institutionen för mediestudier
En radiodokumentär om NHL-strejken av journaliststudenterna Simon Winge och Erik Segerström blev till en dokumentär på Sveriges Radio. Journaliststudenterna Simon Winge och Erik Segerström gjorde som examensarbete under sin sista termin på det tredje året i Journalistprogrammet en dokumentär. Radiosporten ville gärna ha med den i sin serie "Radiosporten dokumentär". Nu kan du lyssna på den. Vi säger grattis till Simon och Erik!
- Examensarbete blev P1- Dokumentär
Institutionen för mediestudier
Hedda Hallsenius och Malva Thaning gjorde en radiodokumentär som examensarbete i Journalistprogrammet. Sveriges Radio blev intresserade och nu ligger den ute på P1-Dokumentär.
- Rekord igen för studentutbyten på IMS
Institutionen för mediestudier
Våren 2024 ökar studentutbyten vid Institutionen för mediestudier (IMS) igen, både vad det gäller utresande och inresande studenter.
- Utbyte med Irland igen för journalistik
Institutionen för mediestudier
Våren 2024 återupptar vi utbyte för journalistikprogramstudenterna till Galway University, Irland. 6 studenter har redan åkt. Internationellt perspektiv i kandidatprogrammet i Journalistik Hela sex stycken blivande journalister har fått chansen att studera termin fyra i Galway. En journalistikstudent läser under sin utbytestermin Video Journalism and Foreign Reporting vid Danmarks Journalistik- och mediehögskola i Århus, Danmark. Det ger studenterna unik möjlighet till internationell erfarenhet samt utrikesjournalistiskt perspektiv på sin utbildning. Andra utbytesstudenter åker denna termin bland annat till Rotterdam och Köpenhamn. Läs mer om utbytesmöjligheter här
- MFS-stipendiet kommer tillbaka
Institutionen för mediestudier
Ny utlysning för fältstudier under sommar- och höstterminen 2024 kommer att öppna i maj. Håll dig uppdaterad på SU:s webbsida för mer information. Minor Field Studies (MFS) är ett Sida-finansierat stipendieprogram för fältstudier som administreras av Universitets- och högskolerådet. Det riktar sig till dig som studerar på grund- eller avancerad nivå (kandidat-, magister- och masternivå). Genom MFS-programmet kan du åka till ett låg- eller medelinkomstland och samla in material till din uppsats eller ditt examensarbete. Under minst åtta veckor (56 dagar) fördjupar du dig i frågor som rör den ekonomiska, sociala, politiska eller kunskapsmässiga utvecklingen i landet. Du kan göra en MFS-studie inom alla akademiska områden, från humaniora och samhällsvetenskap till naturvetenskap, teknik och medicin. MFS-studien genomförs under handledning i Sverige och med en kontaktperson i värdlandet. En MFS ger dig internationell erfarenhet, nya perspektiv på ditt ämne och kunskap om svenskt utvecklingssamarbete. Samtidigt får du en större förståelse för både dig själv och din omvärld. Syftet är att göra dig förberedd på att arbeta med utvecklingsfrågor i ett globalt sammanhang. Läs mer här om Stockholms universitets information om MFS Studera utomlands Institutionens sida för utlandsstudier hittar du här
- Mode och lyx – mellan njutning och olust
Institutionen för mediestudier
Modeindustrin är en av världens största industrier, och modets föränderlighet och ytlighet har påverkat människor i flera hundra år. Nu lever vi i en tid där mode och trender får allt större makt över människors vardag. Och hur gammal är lyxen? Människan har i alla tider uppvisat behov av bekvämlighet men vad är egentligen lyx? Läs mer om hennes forskning här
- Modeforskare: "Lyxkonsumtionen har under 2000-talet nått generation Z"
Institutionen för mediestudier
Trots det svåra ekonomiska läget väntas den globala försäljningen av lyxprodukter öka i år, uppger TV4. Och enligt Paula von Wachenfeldt, docent i modevetenskap, har lyxkonsumtionen gått ner i åldrarna.
- Agnes Gerner tilldelas årets Sorescupris.
Institutionen för mediestudier
Studenter möter Agnes Gerner i undervisning i skriv- och berättarmoment inom Journalistprogrammet och som bibliotekarie på JMK-biblioteket. Hon är även poet och nu senast prisvinnare.
- Examensarbete blev Radiosporten Dokumentär
Institutionen för mediestudier
Striden om VAR – en fotboll värd att dö för. Som examensarbete inom Journalistprogrammet våren 2024 gjorde studenterna Theo Azcárate Odhag och Filippa Agnekil en radiodokumentär. Handledare var Yvonne Åstrand. Dokumentären kan du nu höra i Radiosporten Dokumentär: Striden om VAR – en fotboll värd att dö för. Journalistprogrammet på Stockholms universitet är på tre år. Sista terminen, den sjätte, är det dags för examensarbete, slutproduktionen. Det kan vara TV-produktioner, skriftliga reportage, uppsatser eller som här - en radiodokumentär.
- Erik Palm nominerad till Stora Journalistpriset
Institutionen för mediestudier
Erik Palm, undersökande journalist tillika journalistlärare vid Stockholms universitet har nominerats till Stora Journalistpriset i kategorin "årets berättare," tillsammans med Sven Bergman och Ola Christoffersson för Uppdrag gransknings reportage om den utrotningshotade ålen. Med såväl hjärta som förnuft, öppnas dammluckorna till mänsklighetens stora ödesfråga i en svindlande resa från urtid till nutid. (Juryns motivering) Den sista ålen (kan ses till 31 dec 2024) Den sista ålen - vad hände sen? (kan ses till 6 nov 2023) De kan vinna Stora Journalistpriset 2022 Tidigare idag tillkännagavs vilka journalister som kan vinna Stora Journalistpriset 2022 i fyra av prisets fem kategorier. De nominerade avslöjades under en sändning med årets programvärd, DN:s korrespondent i Storbritannien Katrine Marçal och Jonas Bonnier, ordförande för Stora Journalistprisets jury. Vilka av de nominerade bidragen som vinner i kategorierna Årets Berättare, Årets Förnyare, Årets Röst samt Årets Avslöjande avslöjas den 17 november under en livesänd prisgala med start kl. 18.00. Då tillkännages även årets vinnare av Lukas Bonniers Stora Journalistpris. Under galan, som går att se på storajournalistpriset.se, deltar också årets internationella gäst: krigskorrespondenten och författaren Christina Lamb. Bland de nominerade reportagen noterar vi att de tidigare journaliststudenterna vid Institutionen för mediestudier: Sascha Granberg, nominerats tillsammans med Sven Carlsson för "Din hälsa till salu" i kategorin Årets förnyare, Ekot Sveriges Radio för att de "(g)enom att skapa ett fejkapotek får de Facebook att tappa ansiktet". Sonia Hultquist gjorde sin praktik på P3 dokumentär och "Palmeutredningen inifrån", för vilken Lovisa Lamm Nordenskiöld och Hugo Lavett nominerats i kategorin Årets berättare för att de "Med makalös fingertoppskänsla och stringens, avslöjas hemligheter som kastar nytt ljus på historien utan slut". Ålen har funnits sedan Atlanten bildades - men på några historiska ögonblick har den nästan utrotats. Vi har fått lära oss att det är de som fiskar och äter ålen som bär ansvaret. Men tänk om det finns en annan förklaring till att en av naturens mest gåtfulla varelser är på väg att försvinna? ( Källa: SVT Play)
- Forskare tror inte att AI-modellerna hotar jobben för de "riktiga" modellerna
Institutionen för mediestudier
Förekomsten av datoranimerade modeller eller modeller som skapats genom artificiell intelligens, har ökat inom modeindustrin. Denna trend har dock mött kritik. Paula von Wachenfeldt, docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, tror dock inte att de traditionella fysiska modellernas arbete är i farozonen. Det rapporterade SVT den 18 april.
- Stockholms universitet har utsett Susanne Ljung och Richard Dyer till hedersdoktorer
Institutionen för mediestudier
Stockholms universitet har utsett Richard Dyer, professor emeritus i filmvetenskap vid King’s College, London, och Susanne Ljung, modejournalist och programledare vid Sveriges Radio, till 2023 års hedersdoktorer. Båda har varit verksamma vid Institutionen för mediestudier och har "på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning".