Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28001-28020 av 49144 träffar
- SBS undervisar kvinnor i Afghanistan
Företagsekonomiska institutionen
Efter pandemin har SBS fortsatt att erbjuda distansundervisning online. Nu till en helt ny grupp av studenter, kvinnor i Afghanistan. Genom ett stort engagemang från professor Iñaki Rodriguez Longarela och flera andra medarbetare är det nu möjligt för kvinnor i Afghanistan att läsa hans kurs Finance I online. Kursen är en första kurs på kandidatnivå, den ges på engelska och som en uppdragsutbildning för de afganska kvinnorna. Samarbete med SAIH Kursen ges i samarbete med den norska organisationen SAIH som fungerar som den officiella uppdragsgivaren för kursen. SAIH, Students' and Academics' International Assistance Fund, är en organisation som stödjer högre utbildning som en mänsklig rättighet. Den första formella gruppen av studenter registrerade sig våren 2024 efter att Fredrik Nordin, prefekt för SBS, skrev under ett avtal med SAIH. Fem studenter deltog under den terminen, och 15 anslöt sig på hösten. Det nuvarande avtalet omfattar även undervisning under våren 2025. SAIH har en anställd undervisningsassistent i Afghanistan som ger dagligt stöd till de afganska studenterna. Undervisningsassistenten hanterar allt nödvändigt och praktiskt arbete som att rekrytera studenter och ordna med internetåtkomst genom mobila abonnemang så att studenterna kan delta på undervisningen.
- Återuppbyggnad av krigsdrabbade kommuner i Ukraina
Företagsekonomiska institutionen
Under tre dagar från den 29 april till den 1 maj arrangerades konferensen "Rethinking Cities in Ukraine". På konferensen deltog representanter från olika kommuner i Ukraina, deltagare från Sverige och andra europeiska länder. Ansvarig arrangör var Ragnar Lund från Stockholm Business School, Stockholms universitet. Konferensen "Rethinking Cities in Ukraine" var den avslutande delen av ett sex månader långt kapacitetsutvecklingsprogram med fokus på rumslig planering för återuppbyggnad och strategisk hållbar utveckling av kommuner i östra Ukraina. Representanter från fem hromadas, kommuner, som ligger nära frontlinjen i östra Ukraina och som påverkats av kriget presenterade pilotprojekt för olika behov av återuppbyggnad av deras samhällen. Konferensen möjliggjorde för svenska och internationella intressenter att undersöka samarbetsinsatser med beslutsfattare från de ukrainska kommunerna. Det har varit mycket värdefullt att samla de ukrainska kommuner från kapacitetsutvecklingsprogrammet här i Stockholm. För att kunna skapa samarbeten och mobilisera resurser på ett effektivt sätt behöver vi lyssna på de lokala behoven och förstå hur vi kan samarbeta på bästa sätt, säger Ragnar Lund. Den första dagen av konferensen hölls på Utrikesdepartementet och samlade 120 svenska och internationella intressenter. Talare från Kyiv, Mykolaiv, Helsingfors, Dresden, Berlin, Bryssel, Wien och Stockholm träffade borgmästare och samhällsledare från Lozova, Nizhyn, Nikopol och Sumy för att diskutera finansiering och genomförande av återuppbyggnadspilotprojekt.
- Forskarskolan FOFOS beviljas finansiering av VINNOVA
Företagsekonomiska institutionen
Forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens offentliga sektor), en satsning på framtidens offentliga sektor, beviljas nu finansiering av Vinnova. Mellan 2025 och 2030 kommer tio doktorander från hela landet att delta i den tvärvetenskapliga forskarskolan med stark koppling till praktik, med Mälardalens universitet som värd och Stockholms universitet, Lunds universitet, KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet som partners. SustainGov, som är ett av fem nationella Impact Innovation-program finansierade av Vinnova, Formas och Energimyndigheten, lyste under våren 2025 ut en satsning på en forskarskola om framtidens offentliga sektor. Endast en ansökan skulle beviljas och den 28:e augusti beslutade Vinnova, som handlägger satsningen, att bevilja den ansökan SU är en del av. Forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens offentliga sektor) kommer att löpa mellan 2025 och 2030 och innefatta 10 doktorander. Värd för forskarskolan är Center för välfärdsförändring (CfV) vid Mälardalen universitet. Övriga lärosätespartners utgörs av Stockholms Centrum för Forskning om Offentlig Sektor vid Stockholms Universitet (SCORE/SU); Centrum för Ledning i Offentliga Organisationer vid Lunds Universitet (CLOO/LU), Avdelningen för Ledning och organisering i byggande och förvaltning på KTH, Designgruppen vid LTU, samt Business and Design Lab vid Göteborgs Universitet (BDL/GU). Total beräknas forskarskolan omsätta ca 50 000 000 kr och 3 av doktoranderna ska antas på SU, 4 på MDU samt 1 på vardera LU, KTH och LTU. SU får ca 13 000 000 kr för att anta 3 doktorander till forskarskolan. Då forskarskolan är tvärvetenskaplig och ska ha en nära koppling till praktiken kommer doktoranderna som antas vid SU vara placerade vid Score men vara antagna i antingen Statsvetenskap eller Företagsekonomi. Forskarskolan startar hösten 2025 och beräknas löpa fram till och med 2030. För mer information, kontakta Staffan Furusten (staffan.furusten@score.su.se eller staffan.furusten@sbs.su.se)
- Varför vi vågar ta ekonomiska risker - arbetsmarknad, kultur och kunskap påverkar
Företagsekonomiska institutionen
Varför väljer vissa att starta eget när jobbet känns osäkert? Hur påverkar våra kulturella rötter vår vilja att ta risker? Vad händer när invandrare investerar på den svenska finansmarknaden? I en ny avhandling Essays on Household Risk-Taking svarar Qinglin Ouyangs forskning på dessa frågor. Avhandlingen består av tre forskningsartiklar som med olika teman har fokus på risktagande inom privatekonomi.
- Tidigmodern blogg: Mensturerende mænd og væskende kvinder.
Historiska institutionen
Hvad vedkommer 1700-tallets kroppe os, der har foden fast fæstnet i det 21. åhundrede? Trine Gaarde Outzen, Lunds universitet, fattar pennan i den Tidigmoderna bloggen. Om författaren Trine Gaarde Outzen är doktorand vid Lunds universitet och medlem i Nätverket för tidigmodern historia. Den tidigmoderna bloggen Den tidigmoderna bloggen har ett öppet format för reflekterande, analyserande, kortare såväl som längre texter. Den drivs av Nätverket för tidigmodern historia. Hitta fler tidigmoderna nyheter, blogginlägg och artiklar här: Nätverket för tidigmodern historia Det tidligt moderne kan ændre synet på dig selv og den verden, du selv lever i. Da jeg læste grunduddannelse på historie, læste vi på et historiografisk kursus et uddrag af den tyske medicinhistoriker Barbara Dudens bog The Woman beneath the Skin – a doctor and his patients fra 1987. Mødet med denne doktor og hans patienter blev lidt af en mind-blowing oplevelse for mig. I bogen beskriver Duden, hvordan kvinder i den tyske by Eisenach i 1700-tallet oplevede deres kroppe på måder, der er totalt uforståelige for et moderne menneske. I Eisenach var kroppene et sted, hvor konstante metamophorser af væsker fandt sted, det var kroppe, der blev erfaret som grænseløse og uophørligt flydende. Menstruation kunne vikariere gennem næsen (og mænd kunne også mensturere, da det ikke var menstruationen, der var knyttet til kønskategorien, men derimod det cykliske, der definerede kønnet), en sygdom kunne flyve ind ad øret, så ned i maven, derefter samles til en hård klump blod for så at blive opløst, bevæge sig ned i knæet, hvor den til sidst susede op langs rygraden og ud af munden. En gåtur kunne være fatal, hvis en blid brise løb henover huden og forhindrede sveden i at trænge ud. I kombination med forskrækkelse over en hund, der måske løb over vejen, kunne kroppen udvikle en alvorlig fysisk lidelse. Dette var ikke bare forestillinger: det var måden mennesker erfarede og oplevede deres kroppe. Personligt havde jeg nok en opfattelse af, at menneskers kropserfaringer måtte være universelle og et stabilt element i tid og rum. Dudens påstand, at kropserfaringer er stærkt påvirkede af verdenssyn og diskurser om køn, krop og klasse var på en måde overvældende, men også meget tankevækkende: hvor farvede var mon vores egne erfaringer af kroppen af vor egen historiske kontekst og biomedicinske forståelse af, hvordan menneskekroppen fungerer? Kunne de være anderledes? Nu kan man så spørge, om det ikke bare er et kuriosum, at mennesket i 1700-tallet mente og oplevede, at mænd kunne menstruere og at erfaringen af, hvad der skete indeni kroppen, var så anderledes end vores egne nutidige. Hvorfor har tidligt moderne kropserfaringer nogen som helst relevans for os i dag og hvorfor skal vi som historikere interessere os for dette? Jeg kan pege på mindst to vigtige grunde til, at vi skal. En indlysende konsekvens er, at vore egne erfaringer af kroppe, køn, følelser ikke er universelle og derfor adskiller sig fra både andre kulturers erfaringer, men sandsynligvis også vil ændres i fremtiden. Når vi konfronteres med noget radikalt anderledes, bliver vi nødt til at forholde os til de normer, der er præger vores egen kontekst. Hvor den klassiske medicinhistorie fremhæver, at naturvidenskaben neutralt afdækker den objektive ”Sandhed” om, f.eks. menneskets krop via forskning, vil en undersøgelse af, hvordan kultur og religion har påvirket kunstruktionen af denne sandhed kunne vise, at vejen til vores nutidige kropserfaringer måske er mere snoet og kringlet, end vi har antaget. I min egen forskning undersøger jeg, hvordan diætetik (læren om den fysiske sundhed), teologi og pædagogik smeltede sammen i starten af 1700-tallet ved et stort skolekompleks Die Franckesche Anstalten i Brandenburg - Presussen, og hvordan man her udviklede en disicplineret sundhedsfremmende livsstil, hvor den sunde og især kristne krop, var en krop, der ikke spiste for meget, ikke drak for meget, arbejdede hårdt og fik sovet godt om natten. Det at være fysisk sund blev knyttet til begreber som sjælens velbefindende og frelsen, hvor det usunde associeredes med synden og fortabelsen. Jeg vil ikke påstulere, at der går en lige linje fra pietisterne i Halles sundhedsforståelse og praktikker til nutidens dyrkelse af motion og speltbrød, men alligevel er det interessant, at dagens sundhedsdyrkelse ofte beskrives som pseudo-religiøs. Hvem har ikke prøvet at synde, når de gik ind til bageren og købte en dejlig fed og sød lækkerbisken. Selvom fysisk sundhed i dag sjældent sættes i forbindelse med noget som helst kristent, er vi måske mere kulturkristne, når vi disicplinerer vores kroppe med henblik at være sunde, end når vi går i kirken juleaften. Med dette mener jeg ikke, at konfrontationen med det tidligt modernes anderledes måde at forstå eller erfare verden skal fremme en relativisme, hvor den ene norm kan være lige så god som den anden, eller at vi skal forkaste den biomedicinske forståelse af sundhed. Men ved at undersøge det tidligt modernes kropserfaringer, kan vi holde et spejl op foran vor tids erfaringer af f.eks. kroppen. På den måde kan vi synliggøre hvordan vores erfaringer og syn på kroppen både påvirkes af og påvirker andre områder i samfundet som psykologi, pædagogik eller kategorier som køn, klasse og race. Vi kan sætte kroppen ind kontekst og ikke bare forstå kroppen men også konteksten bedre. Derfor er det tidligt moderne vigtigt for at forstå vores egen tid, hvordan vi kom hertil og at verden har potentiale til at være anderledes.
- Ny doktorandkurs: Experiments in Premodern Comparative History 7,5 hp
Historiska institutionen
Historiska institutionen har beviljats medel från fakultetens forskarskola till en ny doktorandkurs. Kursen, som startar hösten 2023, ges i samarbete med Göteborgs och Lunds universitet och syftar till att ge fördjupade kunskaper om hur komparativa metoder kan användas i historisk forskning i en förmodern kontext.
- Karin Sennefelt har valts in som ny ledamot i Kungliga Vitterhetsakademien
Historiska institutionen
Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har valts in som arbetande ledamot i Kungliga Vitterhetsakademien.
- Tidigmoderna nätverket bjuder in till artikelworkshop
Historiska institutionen
En och en halv dag på Collegium for Advanced Study i Uppsala för tidigmoderna forskare i alla skeden av sin karriär. Läs mer om workshopen och om ansökan. Tidigmoderna nätverket och Professor Margaret Hunt, Uppsala Universitet meddelar inbjudan till alla forskare inom området tidigmodern historia: Ansökningar välkomnas att delta i en workshop om att förbereda artiklar i tidigmodern historia för publicering i internationella tidskrifter. Workshopen på en och en halv dag är avsedd för forskare i alla skeden av deras karriär. Ett projekt av Tidigmoderna nätverket, med stöd av Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet I Uppsala och Swedish Collegium for Advanced Study. Datum och resa Workshopen kommer att hållas på Swedish Collegium for Advanced Study in Uppsala, 15 maj-16 maj 2023. Tack vare stöd från Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala kan vi betala resekostnader från var som helst i Sverige och övernattning för en natt. Om du kommer från länder utanför Sverige kan vi kanske betala en del av dina kostnader. Workshopens innehåll Det mesta av workshopen kommer att ägnas åt en diskussion av dina artiklar. Deltagarna kommer att distribuera en artikel, i nästan färdig form, som de vill skicka in till en internationell tidskrift. Dessa kommer att skickas in till oss i förväg (deadline: måndagen den 17 april 2023) och granskas av två läsare/kommentatorer. Dessutom kommer det att diskuteras varje artikel av den samlade gruppen och varje författare får tydliga, konkreta förslag på hur deras artikel kan förbättras. Tanken är att detta ska vara en rigorös och konstruktiv referentgranskning som ger artiklar en bättre chans att publiceras i ledande internationella tidskrifter och ökar skribenternas förtroende. Det finns plats för åtta presentatör och ett par lyssnare. En del av workshopen kommer att ägnas åt att kartlägga de tidskrifter som publicerar i tidigmodern historia och diskutera strategier för att välja en lämplig tidskrift att publicera i. Artiklarna kan fokuseras på historien i vilken region som helst i världen och tidsramen är 1450 till 1815, men detta är något flexibelt. Artiklar bör inte vara längre än 10 000 ord. Workshopen kommer att ledas av professor Margaret Hunt (Uppsala), professor Karin Sennefelt (Stockholm) och docent Lisa Hellman (Lund och Swedish College for Advanced Study). Utöver dessa tre kommer det att finnas ytterligare en till två läsare/kommentatorer, beroende på språken i de artiklar som skickas till oss. En hel del viktiga verk i tidigmodern historia publiceras på andra språk än engelska (t.ex. tyska och franska), så vi vill se till att vi kan diskutera artiklar avsedda för tidskrifter på dessa språk. Språket på workshopen kommer i första hand att vara engelska och svenska. Kontakt och Ansökan Antalet platser är begränsat, så ansök omgående till: Margaret.hunt@hist.uu.se . Genom att ansöka förbinder du dig att ha din artikel i färdig form att skickas ut till referentbedömare och workshopdeltagare senast den 3 april. För att ansöka skicka oss ett e-postmeddelande där Du uppger ditt intresse av att delta i workshopen Ange i en mening eller två ämnet och språket för din artikel, och vilken tidskrift du vill skicka in den (om du vet) Berätta för oss din adress och e-post, och eventuell institutionell tillhörighet. Hela inbjudan som pdf för utskrift: Inbjudan från Nätverket för tidigmodern historia som pdf (170 Kb)
- CIVIS-kurs i tidigmoderna religiösa minoriteters fotspår
Historiska institutionen
De internationella kurserna inom Civis-alliansen kombinerar en virtuell del med en fysik del på plats vid ett av alliansens medlemsuniversitet. För Civis-kursen ”religious minorities in Early Modern Europe” ägde den fysiska delen av kursen rum i Aix-en Provence i Frankrike. Visste du att du som student vid Stockholms universitet har flera olika möjligheter att studera utomlands? Förutom utbytesstudier i längre perioder är det möjligt att läsa kortare kurser genom Civis – European Civic University Alliance. I maj 2024 reste professor Karin Sennefelt och två av Historiska institutionens studenter till Aix-en-Provence i Frankrike för att ägna en vecka åt undervisning, studier och exkursioner i internationell miljö. Kursen ”Religious minorities in Early Modern Europe” anordnades inom det internationella universitetssamarbetet CIVIS. Studenter och lärare från flera universitet i Europa, som deltagit i kursens virtuella del tidigare under våren, samlades på Aix-Marseille Université för seminarier, exkursioner och utbyte av kunskaper. Karin Sennefelt höll i den del av kursen som handlade om samer som religiös minoritet i det tidigmoderna Europa.
- Historiska föreningen vid SU välkomnar nya medlemmar!
Historiska institutionen
Sedan 2023 finns studentföreningen för alla SU-studenter som älskar historia. Hösten 2023 grundades studentföreningen Historiska Föreningen vid SU i syfte att föra samman SU-studenter som älskar historia. Föreningen anordnar regelbundet aktiviteter för medlemmarna, allt från museibesök, brännbollsturnering och tentaöl. – För oss är det viktigaste att alla ska känna sig välkomna och få möjligheten att träffa nya vänner, säger Alexander Galiamoutsas, ordförande och initiativtagare till föreningen. Denna hösttermin anordnar föreningen för första gången en "mini-inspark" för nya historiestudenter. Wilma Källvik, som planerar föreningens event, berättar att insparken kommer att innebära välkomstmingel med fika och senare även brännboll och pizza. – Vi är även i kontakt med museum och ska försöka få till åtminstone en guidad museumtur denna termin. Sedan har så såklart ett flertal tentaöl planerade som blivit lite av vårt signaturevent! För den som är intresserad av föreningen är ansökningsprocessen enkel - gå med i föreningens facebookgrupp. Länkar och kontaktinformation finns på Historiska föreningen vid SU:s sida på Stockholms Universitets Studentkårs webbsidor: www.sus.se/studentforeningarna/historiska-foreningen .
- Dominikanermunken som kom att påverka det kristna Europas syn på islam
Historiska institutionen
I en ny publikation från Kungliga Vitterhetsakademin ger 16 författare olika perspektiv på vilken betydelse Riccoldo da Monte di Croces texter haft för historien om medeltida och moderna kristna-muslimska relationer.
- Filmintervju med kulturvetaralumnen Cornelia: "Det fanns en öppenhet mellan studenter och lärare"
Historiska institutionen
När Cornelia Andersson hittade till kulturvetarprogrammet var hon glad att hitta en utbildning där hon kunde inkludera tidigare studier och som kändes rolig. Praktiken på ett kulturhus ledde till jobb som producent efter utbildningen.
- Rapport från en sabbatstermin i Massachusetts – med solförmörkelse och jordbävning
Historiska institutionen
Hossein Sheiban är universitetslektor i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Under vårterminen 2024 befinner han sig vid Amherst College i Massachusetts, USA, för en sabbatstermin. Där arbetar han med ett projekt om en intellektuell gruppbildning i Iran och deras syn på religion, politik och intellektuellt arbete åren 1990–2010.
- Historikern Olle Ferm tilldelas Birgittapriset 2024
Historiska institutionen
Birgittapriset delas ut av Birgittastiftelsen till forskare eller andra förtjänta som bidragit till kunskap om kulturarvet kring Heliga Birgitta och hennes tid. I år har priset tilldelats Olle Ferm, professor emeritus vid Stockholms universitet.
- Efter mer än 200 år öppnades äntligen paketen
Historiska institutionen
1807 slogs några paket in på Färöarna för att skickas till en adress till Köpenhamn. Resan gick genom ett oroligt Europa präglat av Napoleonkrigen och skeppet som skulle föra paketet över Atlanten kapades av brittiska flottan innan de nådde sin destination. Lasten konfiskerades och paketen förblev oöppnade, fram tills alldeles nyligen.
- Noa knöt ihop säcken med kulturvetarprogrammet – från teori till praktik
Historiska institutionen
Lång praktik och möjligheten att använda sig av sina tidigare studier var några av de saker som lockade när Noa Persson valde att läsa Kulturvetarprogrammet. Programmet gav såväl teoretiska som praktiska tillämpningar av sådant han läst inom sitt huvudområde konstvetenskap – men inspirerade även till nya drömmar.
- Staden Vanda fyller 50 år och firas med en konferens av Nätverket för Nordisk Urbanhistoria
Historiska institutionen
Vanda, strax norr om Helsingfors, är en typisk finsk stad med en sen, men snabb urbanisering. Staden var en given utgångspunkt för konferensens diskussion om migration, infrastrukturer och välfärdsstäder.
- Fredrik Charpentier Ljungqvist utsedd till professor
Historiska institutionen
Fredrik Charpentier Ljungqvist blev den 8 december 2022 av rektor utsedd till professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet.
- Ny doktor i historia: Ta dig tid att fira
Historiska institutionen
Alvar Blomgren är sedan den 11 november Historiska institutionens allra nyaste doktor i historia. Men hur förbereder man sig för en disputation, och vad gör man sedan? Några korta frågor till den nye doktorn. Stormiga känslor och maktkamp var ämnet för disputationen den 11 november, när Alvar Blomgren försvarade sin avhandling "The Hurricane of Passion. Popular Politics and Emotion in Late Georgian England 1792–1812". Opponent var doktor Katrina Navickas. En disputation kan bli en lång och krävande affär. Opponenten går igenom i stort sett hela avhandlingen och disputanten förväntas kunna diskutera sitt ämne och besvara både allmänna frågetecken och eventuell kritik. Det gäller alltså att vara alert och ha sinnena med sig – och samtidigt hålla eventuell nervositet i schack. Alvar Blomgren förberedde sig genom att ta ledigt dagen innan disputationen. –Jag satt på kafé och läste skönlitteratur. Var det något under disputationen som förvånade dig, som kändes lättare eller svårare än du trott? –När opponenten var klar efter 90 minuter var jag helt slutkörd och började slappna av. Men då kom frågorna från betygsnämnden! Det var verkligen svårt att ladda om för detta.
- Två decennier av nyfikenhet och nörderi med forskning i centrum
Historiska institutionen
Det har gått nästan två och ett halvt år sedan universitetet utsåg 2020 års hedersdoktorer. Den akademiska högtiden då de ska promoveras har dock fått hållas på pandemipaus – tills nu. Tobias Svanelid som programleder och producerat Vetenskapsradion Historia i tjugotvå år ska fredag den 30 september bli hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten. Tobias Svanelids hår har högtiden till ära hunnit bli långt ”som en jazzbasist”. – Jag började spara när jag fick veta att jag var utnämnd. Jag tänkte att det går att se lite rufsig ut på högtiden, det är högtravande nog ändå. Men det åker efter ceremonin. Tobias Svanelid har sedan år 2000 lett och producerat radioprogrammet Vetenskapsradion Historia i Sveriges Radio P1. Det är för sina insatser i programmet, och sitt arbete med att förmedla historiskt inriktad forskning till allmänheten på ett populärvetenskapligt sätt, som han nu den 30 september till slut officiellt kommer att promoveras till hedersdoktor vid den Humanistiska fakulteten. Traditionsenligt håller de nya hedersdoktorerna offentliga föreläsningar i universitetets regi under hösten. Så också Tobias Svanelid, som kommer att samtala med Charlotta Forss ”Om populariseringens dilemma” under ledning av Bo Eriksson den 24 november på Tranströmerbiblioteket. Dessutom har han blivit inbjuden att delta i ett par interna aktiviteter vid Historiska institutionen. –Det känns bra att bli tagen i anspråk. Jag och programmet har fått så mycket tid av forskare. Det är dags för mig att betala tillbaka, om folk vill ha det. Det känns som payback. Läs mer om samtalet den 24 november Radioprogram med forskningen i centrum Det som ”betalas tillbaka” är forskares medverkan i ett (hittills) tjugotvå-årigt program för historisk, arkeologisk, etnologisk och annan forskning om mänsklighetens förflutna. Och forskarnas och forskningens plats i programmet har varit allt annat än försumlig – programmet utgår till stor del ifrån intervjuer och möten med forskare och sätter på så sätt deras forskning i centrum. Detta kan jämföras med många andra podcasts och kultursidor, där det ofta är journalister som sammanfattar och förmedlar historia och annan forskning. –Det finns så många människor där ute som inte är akademiker, men som ändå är intresserade av forskarnas egna uttryck. Och många journalister kan inte tro det. Det ska alltid skruvas till, och hittas vinklar. I Vetenskapsradion Historia får de berörda forskarna själva sätta agendan och tala om sin egen forskning. Och det är inte nödvändigtvis något negativt att alla inte har vana av att tala om sina ämnen i populärvetenskapliga sammanhang. –Det finns något oskyldigt och bra i att vara ”omedietränad”. Man kan märka att forskare som varit mycket i media kan regissera sig själva mer. Samtidigt tror jag att programmet har skolat många historiker till att kanske bli mindre rädda för journalister. ”Det finns plats för nyfikenhet och nörderi” När Vetenskapsradion Historia startades vid Vetenskapsradions redaktion i Uppsala år 2000 sändes redan SR-programmet Historiska klubben (numera en del av Vetenskapsradion På Djupet). I programmet kopplades historia till dagsaktuella ämnen och händelser. Därmed fanns det plats för ett program som kunde utgå helt ifrån aktuell forskning utan att fokusera på hur den kopplas till samtiden. –Det finns plats för nyfikenhet och nörderi, och det är väl vad jag tycker att historia är. Det finns mycket samhällsrelevant historisk forskning – men gudskelov också mycket som drivs av ren nyfikenhet. Varken forskarna eller programmet ställer särskilt ofta frågan: vad ska det här leda till? Det finns aldrig brist på ämnen för nya program. Tobias Svanelid låter till stor del sina egna intressen styra programmens riktning. –Bland det roligaste med jobbet är att få välja ämnen själv – och att de inte behöver vara aktuella. Ambitionen är att programmet ska kunna både förklara och komplicera historiska frågor – med forskarnas hjälp. Ett exempel som Tobias Svanelid ger är de lyssnare som kommit in på historieämnet genom ett intresse för den nationella historien. –Och där är det spännande att bidra med perspektiv på den traditionella historien som utmanar och ifrågasätter folks ”för sant-hållna” uppfattningar om Sverige, och om sig själva. "Det blir starkt när man får möta riktiga människor som berörs av historien. Man blir en del av det som berättas." Historia som berör och upprör Det avsnitt som berört Tobias Svanelid allra mest handlar om svenskamerikaner i USA. År 2012 reste han till de gamla svenskkolonierna i Minnesota, Chicago och Bishopshill. Historiker och vanliga amerikaner vars släkt kommit från Sverige berättade i programmet om sin familjs öden. Bland andra träffade han ungdomar från ett svenskt-amerikanskt universitet som lärde sig svenska genom Disney-sånger. I programmet hörs de sjunga ”En helt ny värld” från filmen Aladdin, vilket också blev symboliskt för de historiska migrerade svenskarnas hopp till den ”nya världen”. –Ibland blir historien nästan som science fiction, för att det är så långt bort. Men det blir starkt när man får möta riktiga människor som berörs av den. Man blir en del av det som berättas. Lyssna på det första av två avsnitt om svenskamerikaner här Vilka utmaningar finns då i programproduktionen? Vissa ämnen väcker extra mycket känslor, och därmed både positiv och negativ respons, hos lyssnarna. Samisk historia, vargjakt och kvinnohistoria är några exempel. Andra ämnen kan få gott genomslag i problematiska sammanhang. –Jag känner stolthet över programmet men blir också besvärad när vi blir lyfta i högerextrema kretsar, till exempel program vi haft om slavhandel i arabiska länder. Tobias Svanelid reflekterar även över vad redaktionens blyga storlek – bestående av honom själv och kollegan Urban Björstadius – innebär för val av, och perspektiv på, innehållet i programmen. Ett exempel han nämner är hur barnafödandets historia seglade upp som ett möjligt ämne efter att det tagits upp i en nyutkommen bok. Det gör att han ställer frågan: Varför hade de inte kommit att tänka på det ämnet tidigare? –Jag har ju inte själv fött barn. Nu är det något som man kan tycka att alla borde bry sig om och intressera sig för. Men för en annan journalist med andra erfarenheter kanske det skulle varit självklart som ämne långt tidigare. Vetenskapsradion historia – alltid där det hände ”Vetenskapsradion historia är aldrig på plats när det hände, men alltid där det hände”, står det på Sveriges Radios hemsida. Och Tobias Svanelid vill vara just på plats under inspelningarna så mycket det går. En inspirationskälla för inslagens utformning är den brittiske naturdokumentärlegendaren David Attenborough. –Han var där, och kröp i termithögarna. Jag gör något liknande fast i historien. Det blir roligare för en själv, och det tror jag också det är för David Attenborough. Mer än två decenniers verksamhet, mycket av den i hemstaden Stockholm, har förvandlat Tobias Svanelids upplevelse av sin närmiljö. Han kan aldrig gå särskilt långt utan att passera en plats som påminner honom om en historisk händelse eller intervju från programmet. Han jämför det med en bok från sin barndom. I boken fanns bilder av en stad. –På bilderna såg man staden i nutid, och så syntes det som en reva i tiden, där de visade en skärva av hur staden såg ut för länge sen. Så ser jag världen nu, att den är full av historiska lager – speciellt när jag går runt med forskare. "Han var där, och kröp i termithögarna. Jag gör något liknande fast i historien." ”Svindlar när man tänker på hur många sätt det finns att göra program” Programmets form har utvecklats under dess första två decennier. De tidiga åren hade Tobias Svanelid en parhäst i form av historikern Nils-Olof Zethrin som fungerade som en länk mellan den mindre historiskt kunnige programledaren och inbjudna forskare. Efter några år, när Tobias Svanelid blivit varm i de historiska kläderna, skötte han under en tid apparaten själv. Urban Björstadius tillkom som kollega för några år sedan och håller bland annat i nyhetsinslagen. Programmet har blivit längre än de ursprungliga tjugofem minuterna – nu är varje avsnitt närmare fyrtiofem utan musik. Och det finns mer att göra. –Vi vill göra mer inslag med humor. Nu har vi på gång att vi ska testa historiska grejer i programmen – testa historiska kläder eller bli utkastade i en medeltidskatapult. På så sätt kan vi komma ännu närmare historien. Men det svindlar när man tänker på hur många olika sätt det finns att göra program på. Den som eventuellt oroat sig för att ett hedersdoktorat innebär att Tobias Svanelid ser sin uppgift som folkbildare som uträttad, kan vara lugn. Programledaren och producenten har inga planer på att byta jobb – så länge SR, som skriver kontrakt på årsbasis, vill fortsätta göra programmet. –Men hittills går det ju bra för programmet. Och det har gått i tjugotvå år. Skulle Vetenskapsradion Historia läggas ner tror han att det kunde vara roligt att göra samma koncept i TV, eller skriva reportageböcker. Men det finns, som han säger, ingen ”exit plan”. – Jag tycker fortfarande att jag har det bästa jobbet.