Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27921-27940 av 49144 träffar
Furaha är 28 år, bor i Stockholm och studerar på Kandidatprogrammet i Fysik, med inriktning fysik. Hon har tidigare varit författare och manusförfattare inom film och TV, med utbildning inom filmskapande från New York Film Academy i Los Angeles. Furaha ser fram emot att få visa personer i alla olika åldrar, etniska bakgrunder, olika funktionsvariationer och olika begränsningar i vardagen att fysik och matematik inte är så läskigt som man kanske tror, samt att det finns en plats - samt tillgängliga resurser - för alla här på Fysikum.
- Jag använder mig mycket av teckning när jag ska förstå begrepp i fysik och matte. Det var ganska naturligt för mig att använda mig av verktyg som matematik och programmering i mina metoder, men också att blanda in fysikens frågeställningar i studierna på Kungliga Konsthögskolan. Han läste en kandidat och master i fysik på Fysikum. Axel disputerade i teoretisk fysik och avhandlingens titel var: Triptyk av kvantmateria i en dimension .
Mohamed Bourenanne ingår i projektet National Quantum Communication Infrastructure in Sweden (NQCIS) som fått 30 miljoner kronor från Vinnova och koordineras av KTH. Hans forskningsgrupp forskar inom området Kvantkommunikation och deras laboratorium finns på AlbaNova. - Alla avlyssningsförsök kan avslöjas tack vare kvantmekanikens grundläggande teorier och på så sätt höjs informationssäkerheten.
Oskar Klein Center firar 15 år med ett jubileum som pågick den 17-19 oktober 2023. OKC är ett nav och ett nätverk för fysikforskning i Stockholm. Den vetenskapliga konferensen täckte ämnen inom kosmologi, astrofysik och partikelfysik. - Det har varit roligt att få fira våra framgångar med alla kollegor både i Sverige och Norden samt våra alumner, säger professor Ariel Goobar, föreståndare. Programmet för Oskar Klein Centers 15-årsjubileum innehöll en mängd intressanta föreläsningar om kosmologi astrofysik och partikelfysik från många forskare som ingår i nätverket. Förutom sociala aktiviteter blev det under den sista dagen också besök på tre laboratorium. Mark Pearce, professor i astropartikelfysik på KTH visade ett ballong- och satellitburet laboratorium. Jörn Mahlstedt är forskare på Fysikum som visade XENON-labioratoriet för mörk materia. Jón Gudmundsson är forskare på Fysikum och visade laboratoriet för kosmologi och axioner. Simuleringar bortom vårt egna universum Under jubileet visades simuleringen av universum genom Virtual Reality-glasögon. I Kosmologi AI-gruppen vid OKC utvecklar man helt nya metoder för att rekonstruera vårt universum från grunden, i en dator. — Efter rekonstruktionen kan vi utforska vårt universums "digitala tvilling" både för vetenskaplig insikt och för utåtriktad verksamhet. Vi har utvecklat en fullständig Virtual Reality-tur i vårt lokala kosmos, säger Stuart McAlpine, systemutvecklare och Ludvig Doeser, forskare. — Den här simuleringen ger oss tillgång till ny kunskap om hur vår del av universum bildats. Den ger även en unik möjlighet att studera bildandet av galaxer i vår närhet, vilket ger ytterligare möjligheter att testa den kosmologiska standardmodellen, säger Jens Jasche vid Fysikum, en av forskarna bakom simuleringen. FysikShow besöker skolor och visar fysikaliska experiment för eleverna, bland annat får de se denna visualisering av vårt universum genom VR-glasögon. Oskar Klein Centre är ett excellenscenter vid Stockholms universitet Efter att en internationell panel bedömt de 124 ansökningar som kom in beslutade Vetenskapsrådet att finansiera 15 forskningsmiljöer i utlysningen för excellenscenter. Varje forskningsmiljö får 4–6 miljoner kronor per år under fem år, och planen är att ge möjlighet till ytterligare fem års finansiering efter utvärdering. Medlen ska gå till långsiktiga programverksamheter där forskare från olika discipliner samlas kring ett tema eller en frågeställning. En av de forskningsmiljöerna är EDUCATE: Excellence Dark Universe Centre and Technology Enabler, med professor Ariel Goobar vid Fysikum som huvudsökande. Medsökande är Jón Gudmundsson, Timothy Linden och Hiranya Peiris vid Fysikum samt Christian Ohm vid KTH. Andra nyckelpersoner blir Sara Strandberg, Jens Jasche och Christophe Clement. Efter 15-årsjubileet tittar man 15 år framåt Stor tyngdpunkt fram över kommer att läggas på framtagning av nya algoritmer och maskininlärningstekniker för att optimera inhämtandet av ny kunskap. Planer finns också på att starta en dedikerad gren av doktorandprogrammet i centrets regi, så att studenter kan tränas och utveckla nödvändiga färdigheter. — Genom besök av ledande internationella experter och många alumner inom industrin är det vår ambition att detta samspel ska leda till en korsbefruktning mellan banbrytande grundforskning och de mest avancerade industriella tillämpningarna samt en utbildning i världsklass, säger Ariel Goobar. Jens Jasche berättar om sin forskning på Oskar Klein Center (in English) PostDoc Nikki Arendse berätta om sin forskning på OKC (in English) Oskar Klein Centrets historia Oskar Benjamin Klein föddes i Stockholm den 15 september 1894. Han är den störste svenske teoretiske fysikern under 1900-talet och även en internationell auktoritet inom kvantmekanik på sin tid. Han blev ännu mer erkänd efter sin död för sitt banbrytande arbete inom flera områden. Oskar Klein studerade mycket grundläggande teoretiska frågor och är bland annat känd för Kaluza-Klein-teorin, Klein-Gordon–ekvationen, Klein-Nishinas formel och Kleinparadoxen. Centret skapades tack vare ett unikt 10-årigt Linnébidrag från Vetenskapsrådet 2008. För närvarande består OKC av mer än 140 forskare som är partikelfysiker, kosmologer och astrofysiker från Fysikum och institutionen för astronomi vid Stockholms universitet samt institutionen för fysik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Mer information Program för Oskar Klein Centers 15-årsjubileum Mer om Oskar Klein Center Kreativ forskningsmiljö lockar fysiker och astronomer till Stockholm Stockholms universitet beviljas två excellenscenter Utvecklingen av vårt nära universum har återskapats FysikShow - fysikaliska experiment för elever och lärare
FNs generalförsamling startade initiativet år 1992 och sedan dess har man varje år belyst olika vattenrelaterade teman. I Sverige koordineras Världsvattendagen av Svenska Hydrologiska Rådet (SHR) och den har firats sedan år 2006. På Fysikum berättar vi under denna dag om den forskning vi bedriver som är relaterad till vatten. Årets tema är vattensamarbete, för fred och säkerhet i dess vidaste bemärkelse. World Water Week sker i Stockholm den 24-25 augusti 2024 och då meddelas vem som ska få motta Stockholm Water Prize. Vattenforskning på Fysikum På avdelningen Kemisk fysik finns forskargruppen XSOLAS som står för Experimentella röntgenstudier av vätskor och ytor (XSoLaS). Gruppen fokuserar bland annat på struktur, dynamik och fysikaliska egenskaper hos vatten och vattenlösningar. Ett av projekten är Vatten, is och vattenlösningar. — Sedan flera decennier tillbaka vet man att många av vattnets egenskaper, t.ex. densitet, kompressibilitet och värmekapacitet, blir starkt avvikande när temperaturen sjunker. Denna avvikelse från ett enkelt vätskebeteende förstärks särskilt kraftigt när vatten kyls ner under fryspunkten till den metastabila superkylda regimen, säger professor Anders Nilsson, Fysikum. Lars G.M. Pettersson, professor i teoretisk kemisk fysik på Fysikum tilldelades 2021 Advanced Grant från ERC för projektet “Gases in Water”. — Det finns nu allt starkare bevis för att det existerar två former av flytande vatten: en vätska med hög densitet (HDL) och en med låg densitet (LDL). Forskarna kommer att utveckla en förbättrad teoretisk beskrivning av hur vattenmolekyler interagerar genom datorsimuleringar av vätskorna, säger professor Lars G.M. Pettersson. Mer information World Water Day | United Nations World Water Week, 24-25/8 2024 Se filmen "Water - the strangest liquid" - Fysikums YouTube-kanal Om vattnets struktur och hur fiskar andas - forskning av professor Lars G.M. Pettersson Vatten - den märkligaste vätskan - forskning av professor Anders Nilsson
Emil Johansson Bergholtz är professor i teoretisk fysik på Fysikum. Han är utnämnd både till Wallenberg Academy Fellow och Wallenberg Academy Scholar. - Det var en slump att jag kom in på ämnet fysik. Jag tyckte om att lösa problem och sådant som gav motstånd. Men utan forskargrenen är det inte säkert att jag fortsatt med fysik. Det var roligt och inspirerande med avancerad problemlösning som fanns på utbildningen, säger Emil Bergholtz.
EuCAPT är ett europeiskt konsortium för astropartikelteori. Målet är att föra samman europeiska forskare inom teoretisk astropartikelfysik och kosmologi. I början av februari tillträdde David Marsh som vice föreståndare för konsortiet. På Fysikum är han forskare i astropartikelfysik och lärare i kursen Kvantfenomen och strålningsfysik.
Den tredje industriella "digitala" revolutionen är på väg. Volymen av digital information, mängden stora beräkningsanläggningar och den relaterade energiförbrukningen ökar explosionsartat. Det ökända problemet med "minnesväggar" visar att standardprocessorbaserade beräkningar är ineffektiva för bearbetning av stora datamängder och gör det nödvändigt att utveckla både hård- och mjukvara för nya typer av minnesbaserade beräkningar. Samtidigt närmar sig den kiselbaserade elektroniken sina gränser. Den stora resistiviteten hos halvledartransistorer och sammankopplingar i nanoskala hindrar drifthastigheten och orsakar allvarliga problem med värmehanteringen. För att den nuvarande digitaliseringstrenden ska bli hållbar krävs radikala innovativa lösningar. Utvecklingen av supraledande elektronik kan leda till ett genombrott för framtida beräkningstekniker. Stora framsteg inom supraledande kvantberäkningar har nyligen uppnåtts. Praktiska beräkningar görs dock idag på en klassisk dator och kraven på digital beräkningskapacitet ökar explosionsartat. Resistivitet orsakar principiella begränsningar för halvledarelektronik. Den begränsar både drifthastigheten (som bestäms av RC-tidskonstanten) och skapar problem med värmehanteringen i VLSI-kretsar (Very Large Scale Integration). Dessa hinder kan undanröjas genom att övergå till supraledare med noll resistans. Den maximala arbetsfrekvensen för SC-elektronik bestäms av energigapet, som kan överstiga 10 THz i högtemperatursupraledare. För stora dataanläggningar skulle en övergång från halvledare till supraledare drastiskt kunna förbättra både energieffektiviteten (med en storleksordning) och beräkningshastigheten (med flera storleksordningar). Sådana perspektiv återuppväckte intresset för en klassisk supraledande dator. Digital SC-elektronik har en lång historia. RSFQ-arkitekturen (Rapid-single- flux-quantum) utvecklades för nästan ett halvt sekel sedan. Den bygger på lagring och hantering av flödeskvantumet, Φ0, i supraledande kvantinterferensanordningar (SQUIDs). Nb-baserad RSFQ-elektronik kan arbeta vid frekvenser under THz, vilket är två storleksordningar snabbare än moderna datorer. RSFQ har dock ett stort problem med skalbarheten. Den ström som behövs för att introducera Φ0 bestäms av induktansen, Λ, hos SQUID-loopen, I = Φ0/Λ. Vid miniatyrisering minskar Λ och driftströmmen ökar omvänt proportionellt mot storleken. RSFQ är därför inte kompatibel med VLSI-tekniken. Den största flaskhalsen för supraledande digital elektronik är avsaknaden av ett tätt RAM-minne (random access memory). Det senaste RSFQ RAM-minnet har ett fotavtryck på ∼ 100 μm2 per bit. Stora storlekar orsakar betydande fördröjningstider. I själva verket begränsas RSFQ-hastigheten av fördröjningstider snarare än av energigapet. Nya metoder behövs för att bygga en VLSI-kompatibel supraledande elektronik. I det nyligen publicerade arbetet "Word and bit line operation of a 1x1 μm2 superconducting vortex-based memory" har forskare från gruppen Experimental Condensed Matter Physics vid Fysikum demonstrerat prototyper av nya vortexbaserade supraledande minnesceller. Huvudidén är att använda en kvantiserad Abrikosov-virvel som informationsbärare. Vortex är det minsta magnetiska objektet i supraledare med storlekar ner till 10-100 nm, vilket underlättar miniatyrisering av celler till nm-skala. Tre huvudresultat erhölls. För det första har skalbarheten hos vortexbaserade celler testats och det visade sig att sådana celler enkelt kan miniatyriseras till submikronstorlekar. För det andra betonades vikten av medveten geometrisk konstruktion av celler: sådana celler är i huvudsak fluxoniska kvantprickar, för vilka geometrin spelar en avgörande roll. I de studerade enheterna har forskarna introducerat ett asymmetriskt lätt spår för virvelrörelse och har visat att det möjliggör en kontrollerbar manipulation av virveltillstånd. Slutligen utfördes en detaljerad analys av ord- och bitlinjedrift i en 1 × 1 μm2 cell. Icke-flyktig drift med hög uthållighet vid noll magnetfält rapporterades. Icke-flyktig drift med hög uthållighet vid noll magnetfält rapporterades. Anmärkningsvärt nog observerades att tröskelströmmen för den kombinerade ord- och bitlinjen var betydligt lägre jämfört med den rena ordlinjedriften. Detta kan avsevärt förbättra selektiviteten vid adressering av enskilda celler i ett RAM-minne med flera celler. Den uppnådda ytan på en kvadratmikron är en viktig milstolpe och ett betydande steg framåt mot skapandet av ett tätt kryogent minne, säger prof. Vladimir Krasnov.
Svenska Fysikersamfundets nationella konferens, Fysikdagarna, hölls i Stockholm den 14-16 juni 2023 med föreläsningar, postersessioner och labbesök i huvudbyggnaden i AlbaNova universitetscentrum. Fysikdagarna 2023 arrangerades av Svenska Fysikersamfundet tillsammans med Stockholms universitet och KTH. "Vi ser fram emot att lära oss mer om platsen för nästa version av Fysikdagarna som hålls om två år", säger organisationskommittén.
Vätgas förväntas få en stor betydelse i ett framtida hållbart samhälle, då det kan ersätta fossila kolbaserade kemikalier i en lång rad tekniska processer som producerar väsentliga mängder koldioxid. Bland dessa finns järntillverkning (vätgas ersätter koks) och drivmedel för fordon, antingen direkt eller i konverterad form som metan eller metanol. Stora mängder vätgas går också åt vid konstgödseltillverkning, och hydrogenering exempelvis i margarintillverkning. Idag tillverkas vätgas till största delen genom icke hållbara, fossilbaserade metoder. Syftet med detta projekt är att utveckla billiga och ”gröna” metoder för att tillverka vätgas genom elektrolys av en vattenlösning där vätgas bildas vid katoden.
Fysikum vid Stockholms universitet ska ta emot en kvantprick som har varit på en resa genom hela Europa. Projektet ”QuanTour” är ett initiativ för att visa upp en kvantljuskälla när den reser genom 12 institut i Europa, allt som en del av UNESCO:s internationella år för kvantvetenskap och vetenskap och teknik, 2025, som valts för att uppmärksamma att det är 100 år sedan den första utvecklingen av kvantmekaniken.
Funderar du på om du ska flyga eller ta tåget till nästa års konferenser? Här är en reseberättelse av Michael Odelius som kanske kan inspirera eller avskräcka. Många man möter från Europa beklagar sig över hur otillförlitliga de nationella tågförbindelserna är. Till och med i Schweiz, där SSB för en utomstående tycks funka utmärkt.
Under arbetsmarknadsdagen den 12 februari 2025 träffade ett stort antal av våra studenter 16 utställare och tog del av 7 föredrag samt en paneldiskussion. "Matematiken och fysiken i arbetslivet" är ett gyllene tillfälle för studenter att träffa sina framtida arbetsgivare och för de deltagande företagen att få möta blivande anställda. Dagen pågick i Albano och var ett samarrangemang mellan Fysikum och institutionerna för Matematik, Astronomi och Meteorologi. Här berättar Bee Crinnion, student på kandidatprogrammet i fysik om evenemanget. — Eventet började med ett frukostmingel tillsammans med alla utställare, såsom SMHI, Försvarsmakten, Ericsson, Mycronic, m.fl. Efter det började dagens diverse föredrag där studenter fick höra om allt från kryptologi till aktuarieyrket, och från AI- till järnvägsbranschen. Några SU-alumner var också med och delade med sig av sina erfarenheter som nyutexaminerade. Stort tack till alla inblandade för en rolig och givande dag! En av föredragshållarna under dagen var Rikard Fors, lärare i fysik och matematik på Södra latins gymnasium. — Igår fick eleverna lära sig Schrödingerekvationen och därefter en funktion i matematik. Under en dag har varje lektion sin utmaning. Rikard studerade KPU (Kompletterande Pedadogisk Utbildning) på Stockholms universitet. Mer information Arbetsmarknadsdagen 2025 Arbetsmarknadsdagen 2025 - programmet (321 Kb)
- Jag studerar det sista året på det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap, säger Nadia Kuritzén. Under ca 1,5 år har jag blivit introducerad till doktorandnivå och det har verkligen ökat mitt fysikinlärande. Den tid jag har spenderat på Fysikum har varit väldigt givande!
Ett av fysikens största olösta mysterier är att förena kvantmekanik och gravitation. Den största utmaningen är att kvantsystem, som vanligtvis är bland de minsta fysiska systemen, har extremt små massor. Att mäta gravitationsfältet för så små massor ligger utanför räckvidden för dagens teknik. Därför är även den till synes enkla frågan om hur gravitationen beter sig när en partikel befinner sig i en kvantsuperposition fortfarande obesvarad experimentellt. Även om många teoretiska ansatser har föreslagits för att förena kvantmekanik och gravitation, gör avsaknaden av experimentella bevis det svårt att avgöra vilken väg som är den rätta.
Vetenskapsrådet har publicerat sitt beslut om projekt- och etableringsbidrag inom naturvetenskap. 11 forskare vid Fysikum har beviljats projektbidrag, en har fått etableringsbidrag. Det sammanlagda bidragsbeloppet är cirka 50,6 miljoner.
Fysikum gratulerar vår doktorand Neha Kondedan, som framgångsrikt försvarade sin avhandling: "Miniaturized calorimeters for high pressure, strong magnetic field, and low temperature conditions” den 4 juni 2025.
Högt uppe i jordens atmosfär uppstår så kallade luftandar, ett väderfenomen som består av ett gigantiskt nätverk av elektriska urladdningar med en livslängd på många millisekunder, vilket ger upphov till en varierad mängd visuella former som flimrar på natthimlen. Med hjälp av den svenska nationella infrastrukturanläggningen DESIREE vid Stockholms universitet, har en studie i detta letts av universitetslektor Rich Thomas och doktoranden Mathias Poline vid Fysikum på SU, och i samarbete med den amerikanske ”Air Force Office of Scientific Research”.
- AES internat
Akademin för ekonomistyrning i staten
Ingress
- AES Forskardag
Akademin för ekonomistyrning i staten
Vi välkomnar dig till en innehållsrik eftermiddag med flera intressanta presentationer, tid till frågor och samtal om verksamhetsstyrning i offentlig sektor. Evenemang Datum: torsdag 12 januari 2023 Tid: 12.00 – 16.30 Plats: Hörsal 5, Hus 2, Campus Albano Program 12.00 Drop-in-lunch utanför Hörsal 5, Hus 2, Campus Albano 13.00 - Hörsal 5, Hus 2, Campus Albano Introduktion Maria Mårtensson, professor och Eva Wittbom, föreståndare för AES och dagens moderator Medborgarnas tillit till (den ihåliga) staten – har privat/offentlig drift betydelse? Tobias Johansson-Berg, professor i företagsekonomi vid Mälardalens universitet För nit och redlighet i rikets tjänst – ett hotat ideal? Görans Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet 14.30 - 15.00 Kaffepaus Sustainability reporting: Opportunities and Challenges Natalia Berg, docent Möjliggörande eller tvingande? Analys av länsstyrelsernas finansieringsmodell Yu Xiang, universitetsadjunkt och doktorand Styrningslöshet i en värld av styrning – sociala medier i skolan Steffi Siegert, universitetslektor 16.30 Avslutning och fortsatta samtal över lite att äta och dricka Anmäl dig till AES Forskardag 2023 här Om du inte har möjlighet att komma till Campus Albano i Stockholm är du välkommen att kryssa i alternativet att följa presentationerna via webbinarium.