Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27221-27240 av 49137 träffar
- Tweet gav uppmärksamhet!
Statistiska institutionen
Professor Mattias Villani gav nyligen ett "Capstone Keynote talk" vid universitetet i Bergen. Föredraget, som hölls vid CEDAS (Center for Data Science) konferens i början av juni, hade titeln "Bridging the gap between data-centric disciplines – an undergraduate education perspective" och var strukturerat kring nedan Tweet. Föredragets bildspel (3177 Kb) Läs mer om konferensen
- Examinationstillfällen för kurser som ges sista gången ht-22
Statistiska institutionen
Ingress
- Vanligaste feltolkningarna av opinionsmätningar
Statistiska institutionen
TV-intervju med professor Dan Hedlin. Se intervjun i Expressen: https://www.expressen.se/tv/nyheter/val-2022/professorn-vanligaste-feltolkningarna-av-opinionsmatningar-/
- Skolverket söker statistiker!
Statistiska institutionen
Ingress
- Annalect söker en Marketing Science Coordinator
Statistiska institutionen
Vill du arbeta med mediamarknadens bästa mediakonsulter och driva utvecklingen av datadrivna insikter i byråbranschen? Besitter du teknisk kompetens blandat med affärsförståelse och är passionerad över att förmedla insikter baserat på analys och data så är vi intresserade av att höra från dig angående vår vakanta tjänst som Marketing Science Coordinator! Läs mer: Jobbannons (63 Kb)
- Nytt verktyg visar arbetsmarknaden för statistikstudenter
Statistiska institutionen
Det finns många karriärmöjligheter för den som har läst statistik, och olika yrkesval kräver delvis olika kompetenser. Karl Sigfrid, som är doktorand vid Statistiska institutionen, har utvecklat en webbapp som gör det möjligt att överblicka dagens arbetsmarknad för den som har studerat statistik. Verktyget är baserat på ett stort antal jobbannonser och besvarar frågor som: Vilka är de vanligaste yrkestitlarna för personer som har studerat statistik? Vilka programmeringsspråk och andra verktyg vill arbetsgivare att anställda som jobbar med statistik och dataanalys ska kunna? Vilka andra ämnen är värdefulla att kombinera med statistik? Hur skiljer sig arbetsmarknaden åt i olika delar av landet? Webbappen nås här!
- Innovation Day 2025
Statistiska institutionen
Den 17 juni arrangerar Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd Stockholms universitets allra första Innovation Day, ett nytt evenemang som samlar forskare, studenter och anställda kring innovation och nyttiggörande.
- 2022 års Stockholmsföreläsning om miljörätt
Stockholms miljörättscentrum
Stockholms miljörättscentrum inbjöd torsdag den 24 november 2022, kl. 16.30 – 18.00, till The 2022 Stockholm Environmental Law Lecture med professor emeritus Nico Schrijver på temat: "Stockholm 1972 and the Birth of International Sustainable Development Law"
- Hur kan juridiken bana väg för en inkluderande antropocen?
Stockholms miljörättscentrum
Stockholms miljörättscentrum vid Stockholms universitet bjuder tillsammans med Anthropocene Laboratory vid Kungliga vetenskapsakademien in till seminariet "How can Law Inspire Hope for an Inclusive Anthopocene?". Seminarium Datum: torsdag 17 oktober 2024 Tid: 14.00 – 17.00 Plats: Beijer Hall, Kungl. Vetenskapsakademien I takt med att vi går in i antropocen, en tidsålder präglad av människans påverkan på planeten, behöver vi omvärdera vår relation till naturen. Under detta seminarium utforskas hur juridiken kan bidra till att stärka kopplingen mellan människa och natur. Vi diskuterar ekologisk rättsfilosofi och naturens rättigheter samt hur ökad delaktighet för civilsamhället kan påverka miljöbeslut. Med fokus på både globala och svenska exempel undersöker vi hur lagar och regler kan forma en hållbar och inkluderande framtid. Evenemanget är på engelska. En mer detaljerad beskrivning, program samt lista över talare finns presenterat på vår engelska hemsida: Seminar - How can Law Inspire Hope for an Inclusive Anthopocene?
- Artskyddsjuridik
Stockholms miljörättscentrum
Webbinarium på temat "Artskyddsjuridik - Nya förslag på effektivt och rättssäkert artskydd" som ägde rum 11 november 2021. Webbinarium Datum: torsdag 11 november 2021 Tid: 14.00 – 16.30 Plats: Zoom I somras presenterade Artskyddsutredningen sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar. Utredningens uppdrag var att se över artskyddsförordningen så att regelverket effektivt och rättssäkert skyddar djur‐ och växtarter i enlighet med Sveriges EU‐rättsliga åtaganden samtidigt som det värnar och stärker den privata äganderätten i skogen och säkerställer ett rättssäkert, tydligt och lättillgängligt regelverk. Betänkandet har skapat mycket debatt. På seminariet diskuterade vi: Vad är ett effektivt skydd av biologisk mångfald i skogen? Vilket handlingsutrymme har Sverige enligt internationell‐ och EU rätt för att skydda arter i skogen? Hur kan artskyddet bli rättssäkert och ta hänsyn till markägarnas behov och intressen? PROGRAM Välkomst Presentationer Christina Olsen Lundh, Chefsrådman på Vänersborgs tingsrätt, tidigare huvudsekreterare i Artskyddsutredningen Presentation - Skydd av arter. Vårt gemensamma ansvar (1158 Kb) Rebecca Nordenstam, miljöjurist, Naturskyddsföreningen Presentation - Livsmiljöskyddet för fåglar (549 Kb) Daniel Eggertz, advokat med erfarenhet av att företräda skogsägare Maria Forsberg, lektor i miljörätt, Uppsala universitet Presentation - Artskyddsjuridik (1393 Kb) Diskussion Moderator: David Langlet, professor i miljörätt, Uppsala
- Från klimatrörlighet till globala sanktioner – fyra forskare utforskar globalt samarbete
Statsvetenskapliga institutionen
– Jag ser mycket fram emot att lära känna SCGG och den tvärvetenskapliga forskningen här, säger doktoranden Nora Söderberg från European University Institute i Italien, som började arbeta som gästforskare vid Stockholm Center on Global Governance (SCGG) med kontor på Statsvetenskapliga institutionen, i slutet av januari. Läs mer om de fyra gästforskarna (på engelska)
- Expert: S största utmaning är att ena fyra partier om ekonomin
Statsvetenskapliga institutionen
När SVT Agenda på söndagen gjorde en tillbakablick över socialdemokraternas tidigare år vid makten mellan 2014-2022, fick Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, kommentera socialdemokraternas tid i regeringsställning.
- Teorell: Årets nobelpristagare hjälper oss att förstå vad innovationsdriven ekonomisk tillväxt är
Statsvetenskapliga institutionen
– Årets ekonomipristagare Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt har lämnat ett väldigt viktigt bidrag för att förstå vad innovationsdriven ekonomisk tillväxt är för någonting och mekanismerna bakom det, säger Jan Teorell, ledamot av Ekonomipriskommittén och Kungl. Vetenskapsakademien samt professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Ekot sedan namnen på årets ekonomipristagare offentliggjorts.
- Debattartikel i SvD: "Grundlagsreformen går omotiverat långt"
Statsvetenskapliga institutionen
Regeringen vill göra det svårare att ändra grundlagen, i syfte att skydda demokratin. Men många bestämmelser i grundlagen berör inte demokratin och behöver inte bli svårare att ändra, skriver professor Ludvig Beckman. Läs hela debattartikeln här.
- Artikel i DN Debatt: "Oklart om oron för demokratin är befogad"
Statsvetenskapliga institutionen
Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap: Ett svar på frågan om det är försvarligt med tillfälliga inskränkningar av demokratin förutsätter att vi är överens om vad ”demokrati” betyder. Statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson oroas på DN Debatt (28/3) över att svenskarna är ”alltmer benägna att förhandla bort demokratin”. Oron baseras på frågor ställda till allmänheten som enligt dem visar att en majoritet av svenskarna är beredda att tillfälligt begränsa demokratin för att hantera samhällsproblem och kriser. Men om oron är befogad är oklart skriver Ludvig Beckman. Läs hela artikeln här.
- Debattartikel: Sverige bör ta ledartröjan i förstärkningen av internationellt samarbete
Statsvetenskapliga institutionen
För att världens länder effektivt ska kunna bekämpa framtidens gränsöverskridande problem krävs en nyinvestering i internationellt samarbete. Det skriver professorerna Jonas Tallberg, Karin Bäckstrand, Jan Aart Scholte och Thomas Sommerer, SNS Demokratiråd 2023. Läs hela artikeln här.
- EU-ordförandeskapet: Stor utmaning hålla samman EU i viktiga frågor
Statsvetenskapliga institutionen
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
- Oppositionens budgetalternativ spretar - Magdalena Andersson står inför svårt vägval
Statsvetenskapliga institutionen
Oppositionens budgetalternativ spretar åt olika håll och S-ledaren Magdalena Andersson har hamnat i ett svårt dilemma; att antingen presentera ett gemensamt regeringsalternativ eller vänta med att sätta sig vid förhandlingsbordet efter nästa riksdagsval, skrev Dagens industri i slutet av förra veckan.
- Jouni Reinikainen ny docent i statsvetenskap
Statsvetenskapliga institutionen
–Det är kul, känns som en av de där milstolparna i livet, säger Jouni Reinikainen när han på tisdagskvällen lämnar en första kommentar till att han utnämnts till docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
- De får ekonomipriset för att de hjälpt oss förstå skillnader i välstånd
Statsvetenskapliga institutionen
Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson, som delar på årets ekonomipris, är alla verksamma i USA. De får Nobelpriset för att de har hjälpt oss förstå skillnader i välstånd mellan länder och för sina insikter om hur institutioner påverkar ekonomisk utveckling. PUBLICERAD: 14 oktober 2024 – Idag är de rikaste 20 procenten av världens länder ungefär 30 gånger rikare än de fattigaste 20 procenten. Detta inkomstgap är ganska bestående. Även om de fattigare länderna blir rikare, så lyckas de inte minska klyftan. Varför är det så? frågade sig Jan Teorell, ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap, tillika professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, vid dagens presskonferens på Kungliga Vetenskapsakademien, KVA. Han tillade att: – Acemoglu, Johnson och Robinson har visat att en stor del av denna inkomstskillnad beror på skillnader i samhällets ekonomiska och politiska institutioner. Årets pristagare har belyst hur avgörande samhällsinstitutioner är för ett lands välstånd. I samhällen där lagarna inte följs och institutioner exploaterar befolkningen skapas varken tillväxt eller förbättringar. Acemoglus, Johnsons och James Robinsons forskning hjälper oss att förstå varför detta är fallet. När européerna koloniserade stora delar av världen förändrades de befintliga samhällsinstitutionerna, ibland dramatiskt, men på olika sätt beroende på plats. I vissa regioner var syftet att exploatera ursprungsbefolkningen och utvinna naturresurser för egen vinning, medan det i andra fall handlade om att forma inkluderande politiska och ekonomiska system till långsiktig nytta för europeiska emigranter. Pristagarna har visat att en förklaring till skillnader i välstånd mellan länder är vilken form av samhällsinstitutioner som infördes när landet koloniserades. I länder som var fattiga vid tidpunkten för koloniseringen infördes ofta inkluderande institutioner som på sikt resulterade i utbrett välstånd bland befolkningen. Det är en viktig orsak till varför tidigare rika kolonier är fattiga och vice versa. Vissa länder fastnar i en ond cirkel av exploaterande institutioner och låg ekonomisk tillväxt. Införandet av inkluderande institutioner skulle visserligen kunna skapa långsiktiga fördelar för alla. Men samtidigt ger de exploaterande institutionerna snabba vinster till en härskande elit. Så länge det politiska systemet garanterar eliten fortsatt makt kommer ingen att lita på löften om framtida ekonomiska reformer. Det är enligt pristagarna anledningen till att ingen förbättring sker. Men svårigheten att ge trovärdiga löften om förändring kan också förklara varför demokratisering ibland inträffar. Inför ett hot om revolution ställs eliten inför ett dilemma. Helst vill de behålla makten och blidka massorna genom att lova ekonomiska reformer. Men befolkningen kommer knappast att lita på att eliten inte återgår till det gamla systemet så fort situationen har lugnat ner sig. Det enda alternativet för eliten kan i slutändan bli att lämna över makten och faktiskt införa demokrati. – Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. Pristagarna har visat hur viktiga samhällsinstitutioner är för att åstadkomma detta, säger Jakob Svensson, ordförande för Ekonomipriskommittén. KVA: De ger oss en förklaring till varför en del länder är rika och andra fattiga SVT Play: Teorell presenterar pristagarnas forskning (start: 10:05) DN: Trio tilldelas ekonomipriset för välståndsstudier KVA: Ekonomipriset 2024: De har hjälpt oss förstå skillnader i välstånd mellan länder KVA: Vetenskaplig bakgrundsartikel