Sök
Letar du efter intern information?
Visar 26921-26940 av 49130 träffar
- När stadsplanering avgörs vid folkomröstning: Québecs dubbla demokratiska arv
Centrum för Kanadastudier
I Québec har invånarna ett ovanligt kommunalt inflytande: de kan stoppa stadsutvecklingsprojekt i sitt eget kvarter genom folkomröstning. Denna form av direktdemokrati, som infördes på 1970-talet, är samtidigt ett uttryck för starkt medborgarengagemang och en källa till handlingsförlamning i en tid av bostadskris.
- Första nationerna: 150 år efter dess undertecknande, vilken arv lämnar fördrag 4 efter sig?
Centrum för Kanadastudier
Marköverlåtelser mellan den kanadensiska regeringen och olika ursprungsbefolkningar har en lång historia. Ett stort fördrag, som har präglat den kanadensiska historien på detta område, firade sitt 150-årsjubileum den 15 september.
- Nya stipendier för Kanada
Centrum för Kanadastudier
Sverige-Amerika stiftelsen utlyser stipendier som kan användas för en forskningsvistelse i Kanada
- Justin Trudeaus avgång
Centrum för Kanadastudier
Christophe Premat deltog i ett program på P1 om Justin Trudeaus tillkännagivna avgång under hans presskonferens den 6 januari
- Bilingvismen förblir central i Kanadas valrörelse – trots Trump och inflationen
Centrum för Kanadastudier
Språkfrågan är långt ifrån en marginell aspekt i den kanadensiska politiken. I den pågående valrörelsen 2025 framstår den officiella tvåspråkigheten — franska och engelska — som en fortsatt central fråga för kandidaternas trovärdighet och strategiska positionering. En ny artikel i "The Conversation" av Christophe Premat, föreståndare för Centrum för kanadastudier vid Stockholms universitet, analyserar de geopolitiska och språkliga spänningarna i ett Kanada som förbereder sina svar till sin turbulenta granne.
- Kanada – Europas nya bästis? Ett samarbete mellan UI och CCS vid Stockholms universitet
Centrum för Kanadastudier
Torsdagen den 9 april bjöd Utrikespolitiska institutet (UI) in till en kväll i utrikespolitikens tecken på The Liffey i Stockholm. Under rubriken Kanada – Europas nya bästis? diskuterades Kanadas roll i den transatlantiska relationen, dess värderingsgemenskap med Europa och hur landet uppfattas ur ett svenskt perspektiv. I panelen medverkade Christophe Premat , föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, och Max Maccarone från Svenska institutet. Samtalet modererades av Annica Ögren , poddredaktör för UI:s podcast Utblick .
- Christophe Premat medverkarde i P1 Morgon - Kanada får en ny premiärminister
Centrum för Kanadastudier
Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, medverkade i P1 Morgon och delade sina insikter om situationen.
- Mark Carney och Kanadas Framtid: Premiärminister, Handelskrig och Geopolitik
Centrum för Kanadastudier
Christophe Premat medverkade i Sveriges Radio P1 Studio Ett på fredag kväll för att prata om Kanadas nye premiärminister, Mark Carney, och de utmaningar han står inför
- Christophe Premat analyserade Kanadas val i SVT Nyheter och Kvartal
Centrum för Kanadastudier
Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet, medverkade nyligen i både SVT Nyheter och Kvartals podd för att analysera det kanadensiska valet. I båda fallen belystes valets centrala frågor, som Trumps påverkan och den ekonomiska utvecklingen. Under valdagen i Kanada deltog Premat som expert i SVT Nyheter, där han tillsammans med korrespondenten Fouad Youcefi diskuterade valets betydelse och utmaningar. Premat , som är universitetslektor i franska och docent vid Stockholms universitet samt medredaktör för The Nordic Journal of Francophone Studies, gav även sin analys i Kvartals podd, där han fördjupade sig i valets politiska dynamik. Insändaren i SVT Nyheter börjar vid ungefär fem minuter in i programmet. Kvartals avsnitt finns tillgängligt via deras webbplats. SVT Nyheter - Kanada till val efter turbulent vår. Podden Kvartal - Carney får fortsätta efter liberalernas valsuccé Om Christophe Premat
- Älven i mig
Socialantropologiska institutionen
Janette Hentati, doktor i socialantropologi debuterar med reportageboken "Älven i mig: En resa. Ett vattendrag. En svensk historia."
- När män över 70 pratar om livet med varandra
Socialantropologiska institutionen
Ett podavsnitt om äldre mäns psykiska hälsa med socialantropologen Anna Gustafsson. Äldre män är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmord. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsas systerorganisation Hjärnkoll har under några år särskilt satsat på att nå ut bland män över 70 år med sitt samtalsmaterial ”Vi pratar om livet” . Möt Marie Milling som varit projektledare för arbetet, Thomas Cohn som varit samtalsledare och Anna Gustafsson som utvärderat hur samtalsgrupperna fungerat – och hur samtalen påverkat männens välbefinnande. Lyssna på avsnittet här Mer om Anna Gustafssons forskning I Sverige är fattigdomen bland personer över 65 år högst på landsbygden och majoriteten av de fattiga äldre är kvinnor. Projektet "Att åldras (väl) på den svenska landsbygden - möjligheter och utmaningar för kvinnliga fattigpensionärer" syftar till att utforska hur det är att åldras som kvinna på den svenska landsbygden.
- Anna Gustafsson med debattartikel i Äldre i centrum
Socialantropologiska institutionen
Anna Gustafsson debatterar i tidskriften Äldre i centrum om varför det svenska pensionssystemet inte tar hänsyn till kvinnors historia med oavlönat arbete. Läs hela debattartikeln på Äldre i Centrums hemsida: https://aldreicentrum.se/signerat/debatt/var-ar-debatten-om-kvinnors-laga-pensioner/ Äldre i Centrum är Sveriges enda populärvetenskapliga tidskrift inom äldre- och åldrandeområdet och stöds av forskningsrådet Forte.
- Anna Gustafsson och Eva-Maria Hardtmann i kritisk etnografi
Socialantropologiska institutionen
I den senaste utgåvan av kritisk etnografi, Swedish Journal of Anthropology 2023, Vol 6, Issue 2, medverkar Anna Gustafsson och Eva-Maria Hardtmann som gästredaktörer och med egna artiklar. Anna Gustafsson och Eva-Maria Hardtmann The fear among us: Constructing dangerous others Anna Gustafsson Warning! Old age ahead! Eva-Maria Hardtmann Turning danger upside down: The prison abolition movement in the US .
- Nytt forskningsprojekt om biologisk mångfald i vardagslivet
Socialantropologiska institutionen
En grupp forskare på Socialantropologiska institutionen har fått medel för projektet "BIOrdinary: Biologisk mångfald i vardagslivet: Problem och möjligheter i klimatförändringens tid". Accelererande klimatförändringar och ändrande livsförhållanden präglar vår nuvarande tidsepok, människans tidsålder eller Antropocen. Förlusten av biologiska mångfald framstår som en av de mest kritiska utmaningarna. Invasiva arter pekas ofta ut som ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i känsliga naturområden. Det handlar då att bromsa eller hindra nya arter att utbreda sig och i vissa fall utrota invasiva arter som tränger undan den lokala floran och faunan. I projektet BIOrdinary vänder vi på perspektivet och utgår från att mobilitet är normen snarare än undantaget. Klimatförändringar tillsammans med materiell infrastruktur och handel gör att olika arter kommer att fortsätta migrera. Denna alltmer mobila värld för människor och andra levande varelser innebär ofta komplexa dilemman utan enkla lösningar. För att förstå och hitta hållbara lösningar krävs en miljöhistorisk analys av hur situationen uppstått; vad är det som driver eller möjliggjort en specifik arts migration? Här kan det handla om medvetet val, till exempel, plantagegrödor som te och soja eller oljepalm vilkas flyttas från sitt geografiska ursprung för att odlas i en annan världsdel. I andra fall, kan migrationen vara en oavsiktlig konsekvens att infrastrukturprojekt likt byggandet av Suezkanalen och efterföljande migrationen av fiskar och andra vattenorganismer till Medelhavet. BIOrdinary flyttar också fokus från bevarande av biologisk mångfald i naturreservat eller andra spektakulära områden till vad vi kallar ”ordinära platser”. Ordinära platser ska här förstås som merparten av planeten, dvs platser som präglas av omfattande mänsklig verksamhet och ekologisk förändring över en längre tidsperiod. Vi utgår från fem fallstudier runt om i världen. Dessa är; den assamesiska teplantan som engelska kolonialister tog med sig i början på 1900-talet från Indien till Kenya och andra delar av östra Afrikas höglandsområden. Idag är Kenya världens största producent av svart te. Dilemmat idag är att teplantagerna trängt undan skogar och småskaligt jordbruk och med att temperaturen ökar så blir det monokulturella plantageekonomien alltmer sårbar. Frågan nu är hur man ska kunna föra in mer biologisk mångfald och genetisk diversitet i plantaget (Fall 1). På samma sätt pekar de övriga fyra fallstudierna på liknanden dilemman som uppstår som konsekvens av att arter flyttas eller flyttar in i nya områden. Det handlar om en speciell art av myggor som migrerat från Afrika till Asien och som idag utgör ett stort problem för befolkningen i Singapore (Fall 2), eller om fiskar som migrerat genom Suezkanalen och nu breder ut sig på bekostnad av inhemska arter (Fall 3), eller om Stillahavsostronet som rymt från odlingar i Frankrike och nu breder ut sig på den svenska västkusten (Fall 4), eller, slutligen, importerade minkar som används inom den svenska pälsindustrin som rymt och nu breder ut sig i den östra skärgården med stora konsekvenser inte minst för markhäckande fågelarter. Studien utgörs av tre arbetspaket (AP); I) ett miljöhistoriskt AP som syftar till att förstå artmigration och biologisk mångfald över tid, II) ett etnografiskt AP med fokus på hur olika lokala aktörer och intressegrupper uppfattar och förhåller sig till artmigration och biologiska mångfaldsdilemman i sin vardag, och slutligen III) ett policyinriktat AP med fokus på hur bevarande av biologiskmångfald kan göras mer inkluderande och demokratiskt. En initial premiss i projektet är att bevarande av biologisk mångfald i stor utsträckning handlar om att hitta sätt att leva med accelerarande artmigration, där utrotning av arter som uppfattas som invasiva sällan är möjligt eller önskvärt på ordinära platser.
- Nytt forskningsprojekt om hemleveransarbete
Socialantropologiska institutionen
Professor Shahram Khosravi vid Socialantropologiska institutionen har fått forskningsmedel från Forte för en etnografisk studie av hemleveransarbete Detta etnografiska projekt är en studie av leveransarbetare i Stockholm. Termen ’gig-ekonomin’ avser kortsiktiga arrangemang av on-demand arbete organiserade mellan företag och arbetstagare rekryterade genom digitala plattformar. Dessa plattformar erbjuder sysselsättning åt arbetare som säljer sina tjänster (exempelvis matleverans) till beställare genom online-plattformar. Studien kommer utföras i centrala Stockholm där tjänster tillhandahållna av digitala plattformar är en ny men snabbt växande sektor. Fokus kommer ligga på fyra huvudsakliga företag; Karma, Foodora, Wolt och Bolt Food. Denna studie kommer bidra med ny kunskap om detta fält som för tillfället är understuderat. Teoretiskt kommer studien att utveckla nya perspektiv som kan bidra till vår allmänna förståelse av de nya – och omdebatterade – urbana arbetsförhållandena. Ambitionen är att visa hur studier om prekära arbetsförhållanden kan stärka socialteoretiseringen av rum och tid, och hur studier om ’spatiotemporality’ kan bidra till kunskapen om forskning om arbete samt arbetsrelationer. Hur den digitala eran förvandlar arbete kommer också studeras. Slutligen, denna studie kommer lägga extra uppmärksamhet på andra angelägna men understuderade aspekter av gig-ekonomin, nämligen genus och etnicitet.Studien har två allmänna mål. Först, att få insikt i arbetet som utförs av leveransarbetare. Projektet fokuserar på hur arbetare reagerar på de snabbt föränderliga arbetsvillkoren i plattformsekonomin. Genom att koppla arbetstagarnas erfarenheter inom denna specifika sektor till en mer allmän fråga, är det andra syftet att förstå hur prekariteten i plattformsekonomin skiljer sig från den allmänna prekariteten på arbetsmarknaden. De huvudsakliga forskningsfrågorna är: • Hur tolkar och reagerar leveransarbetare på arbetsprocessen? • Hur navigerar leveransmedarbetarna genom vardagliga sårbarheter? • Hur leder vardagliga sårbarheter ett liv till ett precarious prekärt liv? Denna studie kommer att lägga till nya aspekter och tillvägagångssätt både teoretiskt och empiriskt till området för arbetsvetenskap. Empiriskt kommer denna studie att bidra med originalkunskap från ett område som för närvarande är underforskat. Teoretiskt kommer det att utveckla nya perspektiv som kan hjälpa oss att förstå de omtvistade nya urbana arbetsförhållandena i allmänhet.Metod kommer att vara etnografiskt fältarbete. Shahram Khosravi har sedan tidigare en bred repertoar av forskning som under senare år fokuserat på migration, väntan och deportering. Han är även drivande i forumet för tvärvetenskapliga studier av gränser, Critical Border Studies .
- Äldre män pratar /inte/ om livet?
Socialantropologiska institutionen
Den 11 november deltog Anna Gustafsson i konferensen “Äldre män pratar /inte/ om livet” på ABF i Stockholm där hon berättade om hennes studie av äldre män som deltagit i samtalsgrupper.
- Ivana Maček i Vetenskapsradion Forskarliv
Socialantropologiska institutionen
Lyssna på Ivana Maček, docent i socialantropologi, prata i vetenskapsradion om hennes liv som forskare. Avsnittsbeskrivning (SR) Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor. Lyssna på avsnittet här.
- Praktisera inom Sveriges Antropologförbund (SANT)
Socialantropologiska institutionen
Praktiken ska ske inom ramen för kursen Kvalificerad arbetspraktik med inriktning global utveckling och socialantropologi vid Stockholms universitet. Kursen är öppen för sen anmälan.
- Studentkonferens gav Felisa nya perspektiv på fred
Socialantropologiska institutionen
Felisa, student på Global Utveckling, deltog på Global Peace Summit i Baku.
- Podcast om Följare och Lajks till Salu
Socialantropologiska institutionen
Våra liv på sociala medier har skapat en marknad där popularitet har blivit en handelsvara. Hör antropologerna Scott Springfeldt och Johan Lindquist diskutera personerna bakom de köpta följarna, kommentarerna och lajksen. Scott Springfeldt, museichef och Johan Lindquist, professor vid socialantropologiska institutionen medverkar i Algoritmen i UR för att förklara mer om samhället där popularitet online är till salu.