Sök
Letar du efter intern information?
Visar 26201-26220 av 49123 träffar
- RJ-bidrag regnar över lingvistiken!
Institutionen för lingvistik
Grattis Beáta Megyesi, Dag Lindeberg och Ljuba Veselinova på Institutionen för lingvistik, som har beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond.
- Nytt projekt granskar barns språkförmåga vid skolstart
Institutionen för lingvistik
Vid skolstart har barnen olika språkliga tillgångar i ryggsäcken. Hur ser de skiftande förmågorna ut – och vad beror de på? Det ska lingvisten Signe Tonér studera i ett nytt projekt som fått stort bidrag av Vetenskapsrådet.
- Tal uppochner och förståelse under press – VR premierar nydanande lingvistisk forskning
Institutionen för lingvistik
Grattis Marcin Włodarczak och Petter Kallioinen på Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet! Deras spännande forskning har beviljats stora projektbidrag av Vetenskapsrådet.
- Välkommen Riccarda Funk – postdok på Institutionen för lingvistik i sommar!
Institutionen för lingvistik
Riccarda Funk, forskare i fonetik, kommer till institutionen som postdok från 1 juli till 18 september 2025.
- Sen anmälan öppnar idag – passa på att söka till lingvistiken!
Institutionen för lingvistik
Glömde du att anmäla dig till lingvistikens kurser och program i tid? Nu har du en ny chans! Flera av våra utbildningar öppnar för sen anmälan idag – den 15 juli.
- Maria Koptjevskaja Tamm blir lingvistikpresident!
Institutionen för lingvistik
Den europeiska föreningen för lingvister – Societas Linguistica Europaea – har valt en ny president: Maria Koptjevskaja Tamm, till vardags professor vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
- Webbinarium i svenskt teckenspråk 24 september 2005
Institutionen för lingvistik
Institutet för språk och folkminnen arrangerar ett öppet webbinarium i svenskt teckenspråk: ”Vad är svenskt teckenspråk egentligen? Föreställningar och konsekvenser”.
- UR har besökt Stockholm Babylab – om tidig ordigenkänning
Institutionen för lingvistik
För programserien Sverige forskar har UR filmat hos Stockholm Babylab på Institutionen för lingvistik.
- Ny studie vill förstå motoriska beteendet som ligger bakom känslomässiga röster
Institutionen för lingvistik
Gláucia Laís Salomão, doktor i lingvistik och röstforskare vid institutionen för Lingvistik, har tilldelats ett bidrag från Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, för sin forskning om kommunikation av känslor via röst och empati. Med stöd av bidraget, som består av kostnadsfri tillgång till den magnetiska resonansavbildningsskannern på SUBIC samt nödvändig teknisk support, ska Gláucia samla in pilotdata för sin framtida forskning. Känslorna som vi upplever påverkar de mekanismer som är involverade i röstproduktion, det vill säga andning, fonation och ljudartikulation. Studier av de fysiologiska och akustiska aspekterna av känslomässiga röster visar att olika känslor uttrycks och uppfattas på olika sätt. Hos ilska till exempel tenderar stamläpparna att stänga snabbt och med stora adduktionskrafter, vilket skapar ett röstljud med relativt stark akustisk energi på höga frekvenser i det akustiska spektrumet av röstljudet. –Vi människor uppfattar en sådan röst som mer ”spänd” och tenderar att associera det med en ”arg röst”. Hos lycka och kärlek brukar stamläpparnas adduktionskrafter vara betydligt mindre; rösten uppfattas som ”mjukare”, säger Gláucia Laís Salomão. Men röstljuden påverkas också av ansatsrörets form dvs det hålrum av talapparaten som ligger ovanför stamläpparna. Beroende t ex på hur mycket vi öppnar våra käkar eller våra läppar, eller hur vi ändrar tungans eller larynx position så ger vi olika former till var talapparat. Dessa former ändras inte bara beroende på vad vi säger utan också på hur vi säger det. I sin nya studie ska Gláucia använda magnetisk resonanstomografi för att undersöka hur talapparatens form ändrar sig när vi människor uttrycker känslor genom rösten.
- "Vi har ett ansvar att skaffa oss kunskaper om samiska språk"
Institutionen för lingvistik
Richard Kowalik har skrivit en doktorsavhandling i lingvistik om sydsamiska, ett språk med cirka 500 talare i Norge och Sverige. Det är den första heltäckande beskrivningen som gjorts av språket sedan 1940-talet. Själv ser han ljust på sydsamiskans framtid.
- Om relationen mellan progressiv aspekt och tidsreferens i nutid och dåtid
Institutionen för lingvistik
Ghazaleh Vafaeian presenterar en ny studie i tidskriften Studies in Language. Studien undersöker relationen mellan progressiv aspekt och tidsreferenser med hjälp av två parallella korpusar. Aspekt är en grammatisk kategori som markeras i verbfrasen och som till exempel anger om en handlingen är avslutad eller oavslutad. Progressiv aspekt markerar att en handling är pågående, som i engelskans "I am reading". I svenskan kan vi använda antingen vanlig presens eller konstruktionen "håller på att/och" för att markera att en handling är pågående.
- Lisa Gustavsson antagen som docent i lingvistik
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik gratulerar Lisa Gustavsson som antagits som docent i lingvistik. Lisa är verksam som forskare inom barns språkutveckling och har lång erfarenhet av undervisning. Lisa Gustavsson studerade datorlingvistik och fonetik vid Institutionen för lingvistik och disputerade 2009. Som forskare har hon jobbat inom flera projekt om barns tidiga språkutveckling men också engagerat sig i frågor som rör forensisk fonetik, det vill säga hur analyser av tal och röst används i rättsliga sammanhang. Lisa har lång erfarenhet av undervisning och har bland annat varit ansvarig för kurserna i lingvistik som ges inom Karolinska institutets logopedprogram. Beslutet att anta Lisa Gustavsson som docent fattades av Humanistiska falutetsnämnden den 14 juni 2023. Läs mer om Lisas forskning på hennes profilsida
- Krister Schönström om bedömning av teckenspråkskunskaper i Lika värde-vodden
Institutionen för lingvistik
I ett nytt avsnitt av vodden Lika värde från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, berättar Krister Schönström om arbetet med språkbedömning och utbildning av personal i myndighetens tvåspråkiga specialskolor. Sedan många år tillbaka ger Institutionen för lingvistik uppdragsutbildningar i svenskt teckenspråk för medarbetare i SPSMs specialskolor för döva och hörselskadade elever. För att bedöma språknivån hos personalen genomförs självskattningstester och intervjuer enligt en modell som Krister Schönström, docent, och Moa Gärdenfors, doktorand, tagit fram i samarbete med SPSM. I ett nytt avsnitt av vodden Lika värde är temat just bedömning av språkkunskaper hos skolpersonal med svenskt teckenspråk som andraspråk. Krister Schönström med flera samtalar om hur bedömningsmodellen kom till, hur den används i praktiken och hur det är att genomföra ett intervjutest. Övriga medverkande är Lina Jerpö, samordnare för tvåspråkighet på SPSM samt Anna Öjeke och Anna Hay från Vänerskolan.
- Stora möjligheter till arbete för utbildade journalister
Institutionen för mediestudier
Rapporter och prognoser från Arbetsförmedlingen och Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att arbetsmarknaden ser mycket ljus ut för nyutexaminerade journalister de närmaste tre åren. liten konkurrens om jobben för journalister under det närmaste året Under lång tid har det spridits en bild av att journalistyrket skulle vara mindre bra att satsa på för studenter. Arbetsbrist och svårt att få jobb har varit några av argumenten. Men de senaste åren har bilden förändrats. Redan förra året rapporterades det i media om att bilden inte stämmer och vi som institution nåddes av samma budskap från branschen. Tvärtom råder det brist på journalister och särskilt utbildade journalister. Tidningen Journalisten var först ut att rapportera om detta och det plockades även upp av Sveriges Radio . Grunden till denna nya bild är siffror framtagna av Arbetsförmedlingen och Statistiska Centralbyrån som gör framtidsprognoser för utbildningar och arbete. Arbetsförmedlingen skriver i sin prognos för olika yrken 2023 om journalisters möjligheter till att få arbete: Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer vara liten konkurrens om jobben för journalister under det närmaste året. Det innebär att personer som har den utbildning eller erfarenhet som krävs kommer ha stora möjligheter till arbete. Även på 3 års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att möjligheterna till arbete för journalister kommer vara stor a. (Yrkesprognoser 2023) Samtidigt kommer även Statistiska Centralbyrån (SCB) med siffror som visar samma trend. I rapporten Arbetskraftsbarometern 2022 - vilka utbildningar ger jobb? framgår att trenden med brist på journalister fortsätter och att möjligheterna till jobb ökar. En trend som pågått åtminstone sedan 2020. Det råder brist på både nyutexaminerade journalister och utbildade yrkeserfarna journalister enligt rapporten. - Detta är mycket glädjande prognoser för de studenter som vänder sig till vår våra journalistutbildningar. Vi har länge sett att många studenter snabbt hittar vägar till jobb redan under studietiden hos oss. Utvecklingen understryker samtidigt hur viktiga Sveriges journalistutbildningar är för att säkra högkvalitativ journalistik även i framtiden, säger Andreas Widholm, studierektor i journalistik vid JMK. Institutionen för mediestudier erbjuder ett treårigt journalistprogram. Där får studenterna en gedigen praktisk utbildning där de undervisas av yrkesverksamma journalister samtidigt som de får unika kunskaper om den senaste medieforskningen. Detta innebär att våra studenter har mycket goda möjligheter till arbete efter avslutad utbildning.
- Wåghäll Nivre: "Goda möjligheter att utveckla samarbeten både inom utbildning och forskning"
Institutionen för mediestudier
– För lärare och forskare vid Stockholms universitet finns goda möjligheter att utveckla samarbeten både inom utbildning och forskning och träffa kollegor vid andra Civis-universitet, säger Elisabeth Wåghäll Nivre, vicerektor tillika Stockholms universitets ledningsperson i projektet RIS4CIVIS Monitoring Committee i en intervju om den europeiska universitetsalliansen CIVIS.
- Information för dig som ska börja HT2022
Institutionen för mediestudier
Vi har publicerat information om schema, litteratur och hur du registrerar dig Ht2022 Den 8 augusti kan du börja webbregistrera dig på våra utbildningar. Men redan nu kan du hitta all info du behöver för att få en bra start på din utbildning, såsom schema, litteratur med mera. Information från oss inför terminsstarten HT2022 • 8 augusti: Välkomstmail börjar skickas ut från oss till antagna - till epostadressen i antagning.se • 8-22 augusti: Webbregistrering för alla utbildningar (om inte annat angetts i välkomstmailet) På denna sida hittar du det du behöver veta inför terminsstarten HT2022. Tacka JA! Och glöm inte tacka ja till din utbildning senast 22 juli när du får första antagningsbesked. Läs mer här om antagningsbesked och svarskrav här
- Ny forskning om våld och extremism i svensk press
Institutionen för mediestudier
Det som medierna väljer att fokusera på lägger grunden för den världsbild vi får och påverkar i förlängningen politikernas agenda. Ester Pollack, professor emerita i journalistik vid Stockholms universitet, presenterar forskningsresultat kring våld och extremism i svensk press under åren 1990-2019. Se hela inspelningen. Pollack är en av forskarna som medverkar i "Det svenska tillståndet - en antologi om brottsutvecklingen i Sverige". Inspelat den 5 maj 2022 på Piperska muren i Stockholm.
- Kristyn Gorton: "Tittarsiffrorna störtdök efter pandemin"
Institutionen för mediestudier
På tisdagen talade Bonnier gästprofessor Kristyn Gorton om medier, känslor och resiliens vid Stockholms universitet. Efter pandemin såg hon hur arbetsvillkoren hade förändrats för tv-produktioner inom fiktionsgenren då Covid-19-viruset härjade som värst.
- Professor: "Alla förutsatte att män skapade filmindustrin"
Institutionen för mediestudier
– Det sägs ibland att historien skrivs av de som segrar. Goda vänner till filmbolagscheferna skrev de första raderna i historieböckerna. Och så småningom glömdes kvinnornas historiska insatser bort, säger filmprofessor Jane Gaines, Columbia University (USA), som i många år forskat om filmhistoriens kvinnliga pionjärer. PUBLICERAD: 25 juni 2020 UPPDATERAD: 30 sept. 2022 I april 2020 utsågs Jane Gaines till hedersdoktor vid Stockholms universitet, men högtiden sköts upp på grund av coronapandemin. Denna intervju genomfördes i maj samma år. Imorgon 30 september 2022 promoveras hon till hedersdoktor under en ceremoni i Stadshuset. VIDEO: Se inspelningen från högtiden i Stadshuset [01:14:45-01:19:22] 1990 tog Jane Gaines initiativet till Women Film Pioneers Project som gick ut på att att undersöka kvinnliga filmarbetares förbisedda roll inom den tidiga filmindustrin. – Vi fick lära oss att männen skapade filmindustrin. Men all bevisning pekade åt ett helt annat håll. Det du vill göra med dina upptäckter som historiker och teoretiker, det är att störa status quo, och det rådande kunskapsläget inom forskningsfältet. Sedan hon nyligen inlett ett forskningssamarbete med arkivexperten Peter Bagrov, som tidigare arbetat vid det ryska filmarkivet i Moskva, har hon gjort stora framsteg. Nu arbetar han vid George Eastman-muséets filmavdelning i Rochester, New York. – På sistone har mitt största genombrott skett i samarbete med filmcurator Peter Bagrov, som bidragit med en lista av ryska kvinnor vars arbete överlevt i Moskva. Och vi hade ingen aning om vad det avgörande ögonblicket innebar för kvinnliga klippare, filmfotografer och manusförfattare bakom långfilmer som vi först upptäckt på senare tid, säger hon. Och tillägger att: – Min poäng här är att bevisen av så mycket bevarad film och kvinnliga filmarbetare i så många länder – utmanar tanken om att det var männen som skapade filmindustrin. När Stockholms universitet utsåg Jane Gaines till hedersdoktor motiverades det med att hon "på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning". Senast hon besökte Sverige var i början av året ( red. anm. dvs. 2022). Läs denna artikel på engelska (in English) – Innan coronapandemin bröt ut besökte jag Stockholms universitet i februari i år tillsammans med en grupp av europeiska och amerikanska forskare, för att undersöka historiska samband mellan tidiga kvinnliga filmskapare vi forskat om med aktuella framgångsrika svenska regissörer. Enligt Jane Gaines finns det idag flera kvinnliga regilöften i det svenska filmlandskapet. – Det här är exempel på hur kvinnliga regissörer funnit en röst i den svenska filmindustrin, med otroligt spännande filmer som Lisa Aschans Apflickorna, och Amanda Kernells Sameblod. Svante Emanuelli Mer om Jane Gaines Hon är en av de internationellt mest betydelsefulla forskarna och en pionjär inom filmhistoria och feministisk filmteori. Hennes rika gärning inkluderar en mångfald publikationer, flertalet prisbelönta, inom vitt skilda områden såsom åskådarskap och mediehistoria. Hedersdoktorer 2022 Både Marina Dahlquist, professor i filmvetenskap, och Louise Wallenberg, professor i modevetenskap, från Institutionen för mediestudier, kommer att vara närvarande under ceremonin i Stockholms stadshus då Jane Gaines mottar utmärkelsen som hedersdoktor. Produktionsfakta Tack till Lotta Gerlach, Lars Lindström och Lina Östlund vid Nordisk Film, Gunnar Zetterberg, Team Medieproduktion och Anne Heikkinen Sandberg vid Stockholms universitet samt Dareful. Klipp från: Sameblod © Nordisk Film, installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus 2019 samt flygbilder från New York City:s skyline. Pressbilder: Sameblod © Nordisk Film och Apflickorna © Atmo Bildbank: Yegorovnick, User 89345/77228 © Mostphotos Flygbilder: Dareful. Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) Intervjun genomfördes den 11 maj 2020 via Zoom. Av: Svante Emanuelli © 2020
- Expert: Problembeskrivningen och motivet till grundlagsändringen om utlandsspioneri är för tunn
Institutionen för mediestudier
På onsdagen föreläste yttrandefrihetsexperten Nils Funcke på JMK om den nya grundlagsändringen om utlandsspioneri som gör det straffbart att röja uppgifter som skadar Sveriges relation till andra länder.