Sök
Letar du efter intern information?
Visar 25921-25940 av 49120 träffar
- Fortes etableringsbidrag till tre SOFI-forskare
Institutet för social forskning
Tre forskare vid SOFI – Orsa Kekezi, Simon Hjalmarsson och Jan Helmdag – beviljas Fortes etableringsbidrag för kommande forskningsprogram.
- Video i dina kurser — skapa bättre filmer med redigering
Centrum för universitetslärarutbildning
Ges vid förfrågan. Att kunna redigera är den superkraft som ger dig total kontroll över din videoproduktion. Du kommer att kunna kommunicera effektivare och mer professionellt med dina studenter, och du kommer att kunna planera dina filmer bättre.
- Vässa din presentationsteknik — en workshop i två delar
Centrum för universitetslärarutbildning
Du vill ta kontroll över att det du förmedlar ordlöst, i din lärosal eller inför dina kollegor, verkligen är det du vill få sagt. (del 2) Workshop Datum: måndag 6 maj 2024 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Campus Frescati
- Dykningar på Gustav Vasas krigsskepp Kraveln
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
I dagarna gjordes en undersökning på vraket efter Gustav Vasas krigsskepp Kraveln som sjönk i Nämndöfjärden. Dykningarna var ett samarbete mellan marinarkeologer från Sverige, Finland och Storbritannien och utfördes med stöd från stiftelsen Voices of the Ocean. Undersökningen är en fortsättning på ett långt och givande samarbete mellan svenska och engelska marinarkeologer som har pågått sedan 90-talet. Krigsskeppet Kraveln sjönk 1525 vid Franska stenarna i Nämndöfjärden i nuvarande Värmdö kommun. Dykningarna, som pågick i fem dagar i maj 2024, utfördes av bland annat Rolf Warming som är doktorand vid CEMAS/Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet i samarbete med professor Johan Rönnby (MARIS/Södertörn högskola) samt kollegor från National Museum of the Royal Navy och finska Museiverket. Syftet med undersökningen, som ingår i Rolf Warmings doktorandprojekt, var att studera och dokumentera delar av skeppets överbyggnad och beväpningen ombord. Kraveln är dock mycket komplicerad att undersöka då största delen av vraket ligger på en klipphylla på 27-40 meters djup och upp till 55 meters djup, vilket medför flera utmaningar samt korta dyktider. Kraveln beskrivs av en av Gustav Vasas kaparkaptener (Clements Rentzel) som kungens ”beste kraffwell” (kravel). Skeppet var på väg hem till Stockholm från Kalmar på hösten 1525 men gick på grund vid Franska stenarna. Skeppet har antagligen kommit från Finland för att delta i belägringen av Kalmar slott tidigare samma år. Kraveln transporterade en stor mängd kanoner, däribland belägringsartilleri och artilleri som hade bärgats från ett annat skepp vid namn Lybska Svan. Hon sjönk snabbt och på grund av djupet har tidiga bärgningsförsök inte lyckats. - Även om vrakplatsen är ett ganska komplicerat pusselspel och dykobjekt, är Kraveln otroligt viktig då hon sjönk med sin överbyggnad och med allt ombord, vilket ger arkeologer goda möjligheter till för att förstå konstruktionen av överbyggnaden och skeppets stridsförmåga. Skeppet har stor historisk betydelse då hon antas att ha ingått i Gustav Vasas inköp av ett tiotal fartyg från Lübeck i 1522, vilket anses vara den svenska flottans födelse, säger Rolf Warming.
- Myternas Mykene
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nu i veckan sändes ett nytt avsnitt på Vetenskapsradion, där bland annat Ann-Louise Schallin medverkar för att berätta om den gamla civilisationen i Mykene. I avsnittet som sändes den 16 januari av Vetenskapsradion Historia får vi följa Tobias Svanelid och Ann-Louise Schallin, professor i Antikens kultur och samhällsliv, till Kung Agamemnons rike, som kanske en gång var Greklands mäktigaste stad.
- Prof. Necmi Karul föreläste på institutionen för arkeologi och antikens kultur
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Föreläsningen som ägde rum 22 februari blev både lyckad och välbesökt. Prof. Necmi Karul, prefekt vid Institutionen för förhistoria vid Istanbuls universitet, höll en mycket intressant och välbesökt föreläsning på institutionen om de nya undersökningarna isydöstra Turkiet inom ramen för Taş Tepeler-projektet där han leder de arkeologiska utgrävningarna i de förkeramiska neolitiska boplatserna Göbeklitepe och Karahantepe.
- Forskningsprogram som leds av Kerstin Lidén får 43 miljoner i medel
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Riksbankens jubileumsfond ger 43 miljoner till arkeologiskt forskningsprogram om kriser, konflikter och klimat under järnåldern på Öland. Vi lever i en tid präglad av klimatförändringar, konflikter och kriser, men det är inget nytt. I ett forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond ska arkeologer studera hur samhällen påverkas av sådana stora omvälvningar på Öland år 300–700. De kommer att studera de människor och samhällen som använt några av Ölands mest framträdande fornlämningar, ringborgarna. Vilken ekonomi låg till grund för borgarnas uppförande? Varför övergavs de? Varför återanvänds vissa och var det lokala ölänningar som återbesatte dom? Vad grundade sig ekonomin på som möjliggjorde återanvändning? Var konflikter anledningen till övergivandet? Var det interna eller externa konflikter?
- Fördjupningskurs i det antika Grekland
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nu finns möjligheten att läsa fördjupningskurs i det antika Greklands arkeologi vid Svenska Institutet i Athen. Just nu pågår kursen Fördjupningskurs i det antika Greklands arkeologi vid Svenska Institutet i Athen (avancerad nivå). Detta är ett samarbete med Svenska Institutet i Athen och under kursen får studenterna i Antikens kultur och samhällsliv studera arkeologi på plats i Grekland. På bilden ser du institutets biträdande direktör Axel Frejman som håller undervisning för studenter vid bronsåldersbosättningen Gla i Boiotien.
- Eugene Costello har nominerats till EAA Book Prize 2023
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
EAA Book Prize delas årligen ut för att hedra nya publikationer av EAA-medlemmar. Senast den 28 februari 2023 hade de fått in totalt 49 nomineringar. Eugene Costello´s bok, "Transhumance and the Making of Ireland's Uplands", publicerades 2020 av Boydell & Brewer och har nu nominerats till EEA´s Book Prize 2023. Vinnaren tillkännages vid EAA:s årsmöte i Belfast den 30 augusti.
- Film från fältkurs
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Under en fältkurs i Lenstad på Öland har studenterna utfört arkeologiska undersökningar av Lendstad borg. I filmen hör du Sven Isaksson berätta om fynden från utgrävningarna. Studenterna har under maj månad utfört arkeologiska undersökningar av Lenstad borg, en av de ringborgar som är så typiska för Öland. Lenstad borg är tidigare inte undersökt arkeologiskt, till skillnad från dess mer namnkunniga vänner - så som Eketorp, Gråborg, Ismanstorp och Sandby borg. De nu utförda undersökningarna utgör också fältdelen av Arkeologiska forskningslaboratoriets masterkurs Fältkurs i laborativ arkeologi och fältutbildningen för doktorander i laborativ arkeologi. De är också lite av en tjuvstart, eller pilotstudie, av fältarbetena för det nya forskningsprogrammet "Kris, konflikt och klimat, samhällsförändring i Skandinavien år 300-700" som ska pågå i åtta år och som är ett samarbete med Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum.
- Mynt är makt!
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Ny bok: Forntidsliv i Vendel
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Birgit Arrhenius, professor emerita vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, har givit ut en ny bok om Vendel som sträcker sig från stenåldern till järnåldern. Vendel, är en i vår tid mindre känd ort, belägen 3 mil norr om Uppsala, tillhörande Tierps kommun och Örbyhus härad. Vendel var en betydelsefull del av det äldsta Sveariket. I boken beskriver Birgit Arrhenius bygdens utveckling från ett fiskeläge i Östersjöns skärgård under stenåldern till ett hövdingasäte under yngre järnålder.
- Ny avhandling om baltiska flyktbåtar
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Vad kan flyktingbåtar från andra världskriget berätta för oss? Och vad betyder de för människor idag? Den 13 november disputerar Mirja Arnshav med avhandlingen "De små båtarna och den stora flykten". Hur kommer det sig att du kom in på just det här ämnet? – Jag har alltid haft en förkärlek för båtar, men idéen fick fäste när jag upptäckte en specifik båt som låg i ett fiskeläger på Gotland. Den såg så avvikande ut att jag hörde mig för i byn. Då rullades historien upp om den här båten, att det troligtvis var en flyktingbåt från andra världskriget som spolats upp på de gotländska stränderna. – Det var en så stark insikt för mig – jag hade inte hört talas om det som fenomen tidigare. Då började jag fundera mer på båtar som inte uppmärksammats tidigare och upptäckte att det fanns en historia värd att berätta om de här till synes anspråkslösa båtarna. Vad kan de här båtarna lära oss om flyktingarnas situation under den här perioden? – Det är framförallt mindre båtar som finns kvar och det var väldigt många. Det i sig säger något om förhållandena – vilka risker människor var redo att ta. Många kom under perioder då det var blåsigt och kallt och båtarna var små. Det är lätt att förstå hur utsatt man har varit ute till havs i de här båtarna och hur tomhänt man har kommit hit och hur mycket många fick lämna bakom sig. – Det finns också något symboliskt i att det är här båtarna har hamnat. De här båtarna hade hört hemma på andra sidan Östersjön. Det är ett stycke baltisk kustkultur som värdesätts där men som vi inte har uppmärksammat här, trots att det är helt unika lämningar som inte har bevarats någon annanstans.
- 75-årsjubileum för Antikens kultur och samhällsliv
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Fredagen den 27:e oktober är du välkommen på jubileumskonferens för Antikens kultur och samhällsliv. I år fyller Antikens kultur och samhällsliv 75 år och erbjuder därför en heldagskonferens med ett program fullt av intressanta föredrag. Jubileumskonferensen äger rum den 27 oktober 2023, i Hörsal D8, Södra husen kl. 9.30 - 17.30.
- EMBA Alumni-konferens "Världen idag och imorgon"
Executive Education
Välkommen till årets EMBA Alumni-konferens där vi samlar alla våra tidigare och nuvarande EMBA-deltagare. Det blir en eftermiddag och kväll med spännande talare, tillfälle att nätverka och framför allt träffa gamla vänner. Konferens Datum: onsdag 9 oktober 2024 Tid: 13.30 – 18.00 Plats: IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16, Stockholm Temat för årets evenemang är "Världen idag och imorgon" och med utgångspunkt i den enorma omfattningen av den disruption som påverkar globala marknader kommer vårt fokus att ligga på vad vi kan förvänta oss och hur vi kan agera under de kommande åren. Som alltid kommer vi att få höra från spännande expertföreläsare inom detta viktiga område, och det kommer att finnas gott om tillfällen att mingla med både gamla och nya vänner. Eventet äger rum den 9 oktober kl 13:30 – 18:00 med efterföljande middag och det kommer att hållas på IVA Konferenscenter i centrala Stockholm. Det finns ett begränsat antal platser tillgängliga så boka tidigt! Talare
- ”Kreativitet är helt centralt för läraryrket”
Institutionen för data- och systemvetenskap
Genom att se lärare som designer tar vi fasta på kreativiteten i yrkesrollen. Det menar Elisabeth Rolf som har studerat pedagogiska mönster kopplade till elevers digitala kompetens.
- En resa över generationer - Växtmikrobiomets nedärvning via fröet
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Vad definierar oss och andra levande organismer bäst: arv eller miljö? Den frågan försöker forskare på bland annat Leibniz Institute och institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) få ytterligare en pusselbit till, i en nyligen publicerad studie. Först nyligen kunde forskare bevisa experimentellt att även mikroorganismer kan ärvas från en växtgeneration till nästa via fröet. Artikeln From seed to seed: the role of microbial inheritance in the assembly of the plant microbiome, som precis har publicerats i tidskriften Trends in Microbiology, undersöker processen för mikrobiellt arv via fröet mer i detalj och identifierar faktorer som väsentligt påverkar sammansättningen av växtmikrobiomet. Experimentella studier tyder på att växter inte bara ärver genetiska egenskaper med sina frön, utan också en komplext mikrobiom bestående av svampar, bakterier och arkéer.
- Genom sojabönans lins - från matgröda till skogsskövling
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Boken "The Soybean through World History: Lessons for Sustainable Food Systems" utgör en världshistorisk exposé genom sojabönans lins - från matgröda i antikens Kina till huvudsaklig motor bakom dagens skogsskövling i Amazonas. Genom sojabönans långa historia - dess skiftande platser, roller och betydelser genom världshistorien - undersöks jordbruksglobaliseringens dynamik, liksom framväxten av det moderna jordbruks- och livsmedelssystemet. Boken analyserar också dagens utmaningar och diskuterar lärdomar från sojabönans historia för mer hållbara livsmedelssystem i framtiden.
- Magnus Petersson i P1 Vetenskapsradion om Sveriges förväntade Nato-inträde
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.
- Bokdiskussion om EU-finansiering och välbefinnande
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
15 månader före EU-valet diskuterar professor Lisa Dellmuth sin bok "Is Europe Good for You? EU Spending and Well-Being” tillsammans med professor Martijn Burger vid Erasmus Happiness Economics Research Organisation inför intresserade europaparlamentariker. I boken framkommer att EU:s sociala investeringar ökar inkomstskillnaderna i fattigare EU-regioner, samtidigt som de ökar arbetsmarknadens resultat i mer välbärgade områden. Baserat på sina resultat introducerar professor Dellmuth ett antal teoretiska reflektioner om hur EU-finansiering kan öka välbefinnandet genom att EU-tillväxten är inkluderande. Dessa resultat och deras kopplingar till dagens debatt om jämlikhet och medborgarnas välbefinnande i EU diskuteras här tillsammans med professor Martijn Burger. Diskussionen fokuserar på effekterna av EU:s sociala investeringar på mänskligt välbefinnande, såväl som på tidigare resultat och framtida möjligheter för EU:s regionala finansiering och på betydelsen och relevansen av objektivt och subjektivt välbefinnande för EU:s politik.