Sök
Letar du efter intern information?
Visar 24461-24480 av 49114 träffar
- Podd #37 Varför ska man ha en mentor?
Stockholms universitetsbibliotek
Den akademiska världen kan vara svårnavigerad, även för den som har kommit en bit på sin forskarkarriär. Då kan det vara skönt att ha en mer erfaren forskare att vända sig till. Men vad innebär det att ha, eller att vara, en mentor? I höstens första avsnitt av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan får lyssnarna möta mentorn Laura Alvarez Lopez och den tidigare mentanden Britta Zetterström Geschwind som berättar om sina erfarenheter. Båda deltog i förra omgången av Humanvetenskapliga områdets mentorsprogram, som nu startar på nytt. Bakom bokhyllan · #37 Varför ska man ha en mentor? Avsnittet publicerades 2021-09-28.
- Podd #40 – Konst + vetenskap = sant
Stockholms universitetsbibliotek
Konst + vetenskap = sant. Hur kan två så vitt skilda discipliner bli något mer och kanske större när de får verka tillsammans? I det här avsnittet får vi träffa Hanni Kamaly, konstnären som jobbar forskningsorienterat, och Lena Sawyer, forskaren som till viss del jobbar konstorienterat, för att prata om just det här, och en hel del annat. Men vi börjar på Accelerator – konsthallen som samtidigt är en mötesplats – för konst, vetenskap och aktuella samhällsfrågor, där konsthistorikern och föreståndaren Mårten Snickare berättar om hur denna ganska unika verksamhet blev en del av Stockholms universitet. Bakom bokhyllan · # 40 Konst + Vetenskap = Sant Rättelse 220406: I en tidigare version sades det att Sven Hedin arbetat som professor på Stockholms universitet (dåvarande Stockholms högskola). Det finns inga sådana uppgifter i arkiven, däremot hade han ett hedersdoktorat vid Uppsala universitet (Källa: Svenskt biografiskt lexikon/Riksarkivet ) Sven Hedins boksamling har deponerats hos Stockholms universitetsbibliotek via Kungliga Vetenskapsakademien.
- Ep. #41 What About Science Communication? (ft FreshEd)
Stockholms universitetsbibliotek
In this episode we look at science communication – what impact does it have and why are we doing it? Can knowledge really change people's perception, and behavior? In Bakom bokhyllan's (Behind the Bookshelf) first episode in English we have a talk with Will Brehm, Associate Professor of Education and International Development at University College London & Creator of the academic podcast FreshEd, and Gia Destouni, Professor of Hydrology and Water Resources at Stockholm University. Will and Gia are researchers and teachers, working in two very different fields at different universities, but they are both interested in how research is being communicated to the general public, and within the academic world. In this episode they talk about sound and podcasting as a tool for the academic discussion, and the challenges in changing people’s behavior with knowledge. This episode is a collaboration with the podcast Fresh Ed. Host is Cecilia Burman, communication officer at Stockholm University Library. Bakom bokhyllan · #41 What About Science Communication? (ft. FreshEd)
- Podd #9 – Juridiken i det digitala samhället
Stockholms universitetsbibliotek
Podden dyker ned i ett omfattande ämne som rör oss dagligen: Rättsinformatik - juridiken i det digitala samhället. Universitetsadjunkt Christine Storr forskar och undervisar i det tvärvetenskapliga ämnet rättsinformatik vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. I den här första delen av två benar vi bland annat ut begreppet rättsinformatik och hör också vilken betydelse som Universitetsbibliotekets databaser har för studierna inom rättsinformatik. Christine berättar också om hur kan tekniken hjälpa juridiken och hur kan jurister använda tekniken för att bli mer effektiva. Frågorna inom området är inte bara tekniska och juridiska utan även filosofiska och etiska. Har rättsinformatiken någon betydelse för alla integritetsaspekter som finns inom till exempel sociala medier? Kan och/eller ska vi reglera AI-tekniken? Avsnittet publicerades 2019-01-22.
- Podd #10 – När tar roboten över?
Stockholms universitetsbibliotek
Robotar och andra intelligenta tekniker är på frammarsch och AI (artificial intelligens) diskuteras livligt. Redan idag styr tekniken oss utan att vi tänker på det. Behöver den digitala informationstekniken juridisk styrning eller kan vi lita på teknikutvecklingen?
- Podd #18 – Fake news, kunskapsresistens & Svenska akademien
Stockholms universitetsbibliotek
Kunskapshotet breder ut sig över världen, vilket kan hota hela vår existens. Varför vill man inte tro på korrekt information och vem kan man lita på? Vilken roll har universiteten och biblioteken i tider som präglas av kunskapsresistens och desinformation?
- Podd #21 – Draknästet på SU
Stockholms universitetsbibliotek
På Stockholms universitet frodas ideligen kunskap och idéer, men hur fångar universitetet upp alla innovationsidéer som studenter och forskare bär på?
- Podd #36 – Ensamma tillsammans – så påverkas vi av det digitala livet
Stockholms universitetsbibliotek
Tiden under coronapandemin har för många inneburit ett arbets- eller studieliv på distans, där en stor del av vardagen fått flytta från de faktiska rummen till de digitala. Hur har den här snabba digitala omställningen påverkat oss, på kort och lång sikt? Vad tar vi med oss till det nya normala, både i form av praktiska erfarenheter och som spår i våra hjärnor? Det pratar vi med två forskare om – Håkan Fischer och Petra Lindfors, båda professorer i psykologi på Stockholms universitet. Bakom bokhyllan · #36 Ensamma tillsammans – så påverkas vi av det digitala livet Avsnittet publicerades 2021-06-08.
- Podd #5 – Sharing is caring – Öppen vetenskap för alla
Stockholms universitetsbibliotek
Open science, open access, öppen kod, öppna data, öppna lärresurser, citizen science. Det finns många begrepp under paraplyet öppen vetenskap. Här reder vi ut begreppen och vad poängen är med att göra forskning öppet tillgänglig. Och vad är bibliotekets roll i det här? Det är kanske inte helt enkelt att hålla koll på alla begrepp som finns inom paraplyet för öppen vetenskap. I det femte avsnittet av podden Bakom bokhyllan pratar vi med Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, och Sofie Wennström, expert på publicering, båda på Stockholms universitetsbibliotek. De hjälper oss att reda ut de här begreppen och förklara vad det finns för vinning med att göra forskning öppet tillgänglig. Vad kan du som student få ut av öppen vetenskap? Och vad är bibliotekets roll i allt det här? Avsnittet publicerades 2018-11-06.
- Podd #7 – Open Access & Plan S
Stockholms universitetsbibliotek
I den här delen i vår serie om öppen vetenskap ska vi försöka ta reda på hur framtiden ser ut för Open Access, öppen tillgång. Och vad säger forskare om öppen tillgång och om EU-initiativet Plan S, som fått kritik inom delar av forskarvärlden? I det sjunde avsnittet av Stockholms universitetsbiblioteks podd Bakom bokhyllan ska vi gå in lite närmare på Open Access, öppen tillgång, som är en del av Open Science, eller öppen vetenskap. Det här är den andra delen i vår serie om öppen vetenskap, och vi ska försöka ta reda på hur framtiden ser ut för Open Access, och höra vad forskare säger både om öppen tillgång och om EU-initiativet Plan S, som fått kritik inom delar av forskarvärlden. Avsnittet publicerades 2018-12-04.
- Podd #17 – Forskningsfiffel, spektakulära halvsanningar och botemedlet mot alltihop
Stockholms universitetsbibliotek
Under det senaste decenniet har det uppdagats att många spännande studier i psykologi inte har visat sig stämma. Det har inte gått att replikera dem, alltså att göra om dem med samma resultat, och många hävdar att psykologiforskningen har hamnat i en replikeringskris. I det sjuttonde avsnittet av universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan träffar vi psykologiprofessorn Stefan Wiens som menar att forskning som inte är öppen inte är vetenskap. Han ger sin syn på varför preregistrering är en effektiv metod mot replikeringskrisen, och varför vetenskapen tjänar så mycket på att vara öppen. Avsnittet publicerades 2019-05-21.
- Podd #28 – Kunskapsarvet, digitaliseringen och nyhetsrubrikerna
Stockholms universitetsbibliotek
Kungliga biblioteket ska tillsammans med Stockholms universitetsbibliotek och fyra andra universitetsbibliotek i Sverige i en gemensam insats digitalisera hela det svenska trycket – från 1400-talet fram till idag. Hur inleder man ett sådant mastodontprojekt? Nyligen kom ett pressmeddelande om att Kungliga biblioteket tillsammans med fem universitetsbibliotek i Sverige, varav Stockholms universitetsbibliotek är ett, i en gemensam insats ska digitalisera hela det svenska trycket – från 1400-talet fram till idag. Hur inleder man ett sådant mastodontprojekt? Det ska vi få veta i det här avsnittet av Bakom bokhyllan, som dock börjar mitt framför den digitaliseringsrobot som köptes in 2011 för att kunna påbörja ett annat stort digitaliseringsprojektet här på Stockholms universitetsbibliotek. Då digitaliserade och publicerade vi bland annat omkring 1500 doktorsavhandlingar, vilket skulle skapa rubriker i tidningar och en anmälan till Justitiekanslern. Avsnittet publicerades 2020-03-05.
- Podd #31 – Stockholm University Press
Stockholms universitetsbibliotek
På Stockholms universitet finns ett vetenskapligt förlag som bygger på idén om öppen tillgång – Stockholm University Press, SUP, där forskare styr utgivningen. Runt om bland världens universitet och högskolor pågår en förändring inom den vetenskapliga kommunikationen. Starka krafter vill öppna upp forskningsresultat och andra vetenskapliga källor som öppna tillgångar för studenter, forskare, ja, alla samhällsmedborgare att fritt få ta del av och kunna ladda ned fullt ut alldeles gratis. På Stockholms universitet finns ett vetenskapligt förlag som bygger just på idén om öppen tillgång – Stockholm University Press, SUP, där forskare styr utgivningen. I år firar Stockholm University Press fem år och sedan första boken gavs ut 2015 har SUP publicerat 31 böcker och 10 tidskriftserier. Allt finns fritt tillgängligt på förlagets hemsida. I det här 31:a avsnittet av Universitetsbibliotekets podd Bakom bokhyllan ska vi titta in och få en inblick i vad förlaget Stockholm University Press gör och vilken funktion det fyller. Vi möter Stockholms universitets vice rektor Elisabeth Wåghäll Nivre, frankofil-forskaren Christophe Premat och de båda redaktionsrådsrepresentanterna Stefan Helgesson och Sonya Petersson, samt bibliotekschefen och ansvarige utgivaren för SUP, Wilhelm Widmark. Avsnittet publicerades 2020-11-12.
- Podd #38 Special: Öppen tillgång för global rättvisa
Stockholms universitetsbibliotek
Med anledning av Open Access Week intervjuar vi Paula Uimonen, professor i socialantropologi på Stockholms universitet, om hur hon ser på öppen tillgång utifrån ett rättviseperspektiv. När det här avsnittet släpps pågår internationella Open Access-veckan, som en gång om året går av stapeln världen över för att uppmärksamma frågan om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Det här avsnittet av Bakom bokhyllan är därför ett specialavsnitt, där vi intervjuar Paula Uimonen, professor i socialantropologi på Stockholms universitet. Årets tema för Open Access Week är “It Matters How We Open Knowledge: Building Structural Equity”, och handlar alltså om open access utifrån en rättviseaspekt. Temat går i linje med de rekommendationer som UNESCO släppte nyligen kring öppen vetenskap, där öppen tillgång är en avgörande faktor. När Paula Uimonen för några år sedan gav ut en monografi baserad på forskning på en konsthögskola i Tanzania var boken inte tillgänglig i landet där hon gjort sin forskning. – För mig känns det etiskt fel att jag sitter här i Stockholm och skriver en bok om ett land där man inte ens kan få tag på min bok. – Där ser jag att open access är helt avgörande för att forskare i globala syd ska kunna ta del av den globala kunskapsproduktionen och även bidra till den, säger Paula Uimonen. Lyssna på avsnittet för att höra hela intervjun. Bakom bokhyllan · #38 Special – Öppen tillgång för global rättvisa
- Podd #39 - De osynliga forskarna och sökandet efter E.T.
Stockholms universitetsbibliotek
Ända sen Carl von Linnés tid på 1700-talet har allmänheten bidragit i stor skala till vetenskapens framsteg. Nu kan vanliga medborgare delta i sökandet efter utomjordiskt liv, bara en knapptryckning bort. Men hur säkerställer man att icke-forskare gör rätt – och hur stor är egentligen sannolikheten att hitta E.T?
- Frescatibiblioteket firar 40 år 2023
Stockholms universitetsbibliotek
Den 3 juni 1983 stod Frescatibiblioteket klart, skapat av arkitekten Ralph Erskine (1914-2005). Erskine var en av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur under en stor del av 1900-talet, och i hans arkitektur kan man se naturens inverkan på byggnadernas utformning, något som Frescatibiblioteket är ett tydligt exempel på. Under åren som gått har biblioteket genomgått en del förändringar, vilka du bland annat kan läsa mer om nedan.
- Bibliotekets söktjänst
Stockholms universitetsbibliotek
Genom att söka i sökrutan på bibliotekets startsida kan du få åtkomst till nästan allt material som finns tillgängligt via biblioteket. Här söker du på en och samma gång bland bibliotekets tryckta böcker, e-böcker, artiklar, avhandlingar, tidskrifter, rapporter och databaser.
- Keenious – En AI-sökmotor
Stockholms universitetsbibliotek
Keenious är en sökmotor som rekommenderar vetenskapliga texter genom att analysera dokument med hjälp av artificiell intelligens. Du kan använda Keenious både i din webbläsare och i Microsoft Word eller Google Docs. Vad är Keenious? Keenious är ett rekommendationsverktyg för vetenskapliga texter, framför allt artiklar, där du söker efter liknande eller relaterade artiklar baserat på antingen en artikel eller din egen text. I stället för att söka efter enskilda sökord analyserar Keenious text med hjälp av AI och presenterar ett sökresultat baserat på textens ämne. Artiklarna i Keenious kommer från ett kurerat urval av OpenAlex. OpenAlex är en öppen katalog med både öppet tillgängliga och låsta artiklar, konferensbidrag och workshopbidrag. Keenious urval innehåller främst tidskriftsartiklar och preprints. Artiklar som saknar nödvändig information som exempelvis författarens namn, publiceringsdatum eller giltigt DOI har utelämnats. Keenious kan analysera text på en stor mängd språk, inklusive svenska. Keenious översätter icke-engelskspråkiga texter (med Microsoft Azure's Translator Service) och använder sen översättningen för att söka efter vetenskapliga artiklar på engelska. Om du vill ha resultat på ursprungsspråket bockar du ur alternativet ”Cross Language” i det övre högra hörnet. Notera att det finns en begränsning på 20 000 tecken (ca 3000–5000 ord) för textöversättningar. Motsvarande begränsning finns inte för texter på engelska. Registrera ett konto Keenious är tillgängligt för alla studenter och anställda vid Stockholms universitet. Skapa ett konto i Keenoius med din e-postadress från SU för att ta del av alla Keenious funktioner och för att få tillgång till artiklar via bibliotekets prenumerationer. För studenter är e-postadressen SU-användarnamn följt av @student.su.se. Registrera ett konto i Keenious Så här använder du Keenious Keenious använder dokument istället för sökord. För att få ett så bra resultat som möjligt finns det fem verktyg som är bra att känna till. Dessa är ämnen (topics), fokussökning, likande artiklar (similar articles), avgränsa med nyckelord och filtrera med publiceringsdatum, antal citeringar eller öppen tillgång (Open Access) Videon från Keenious ger en introduktion till hur du kan använda dessa verktyg för att söka i Keenious både i din webbläsare och i Microsoft Word. Läs mer om hur du kan använda Keenious på Keenious hjälpsidor Använd Keenious i din webbläsare Keenious kan användas direkt i din webbläsare. Du kan logga in med ditt personliga konto på Keenious webbplats och antingen klistra in texten du vill analysera eller dra och släppa, alternativt ladda upp en PDF.
- Samarbetspartners
Stockholms universitetsbibliotek
Stockholms universitetsbibliotek har flera nationella och internationella samarbetspartners och nätverk som bidrar till forskning och utbildning.
- Nationellt bibliotekssamarbete digitaliserar svenskt tryck
Stockholms universitetsbibliotek
Med målet att digitalisera svenskt tryckt material från 1400-talet till nutid har ett samarbete inletts mellan Kungliga biblioteket och de fem universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Samarbetet lägger därmed grunden för ett långsiktigt arbete för svensk digitaliseringsverksamhet.