Sök
Letar du efter intern information?
Visar 22341-22360 av 49108 träffar
- Under utbildningen
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Som student vid Stockholms universitet finns en mängd resurser att ta del av både för sådant som direkt rör dina studier som bibliotekets olika tjänster, men även aktiviteter som ordnas av studentföreningarna och kåren.
- Examen
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Börjar du närma dig slutet av din utbildning? Här kan du läsa om hur du ansöker om examen, förbereder dig inför arbetsmarknaden, håller kontakten med oss efter utbildningen och mycket annat. Några av de vanligaste frågorna om examen hittar du här
- Forskningsämnen
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Forskare vid Institutionen för Arkeologi och antikens kultur är unika för deras tvärvetenskapliga angreppssätt där forskningen spänner över många humanistiska- och naturvetenskapliga discipliner.
- Forskningsprojekt
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
På den här sidan ser du alla pågående och avslutade projekt för hela institutionen för arkeologi och antikens kultur.
- Publikationer
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här kan du söka på alla publikationer som är kopplade till Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
- Om oss
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Institutionen för arkeologi och antikens kultur skapades genom en sammanslagning 2005 av Arkeologiska institutionen och Institutionen för antikens kultur och samhällsliv. Totalt består den nya institutionen av sex avdelningar och ett centra, som var och en har en skiftande historia vid Stockholms universitet. De sex avdelningarna huserar i Wallenberglaboratoriet som ligger i området Lilla Frescati. Centrum för paleogenetik har sina lokaler i Arrheniushuset, Stora Frescati. Institutionen har ett 80-tal anställda professorer, forskare, lektorer, forskarstuderande och administratörer (student- och personalfrågor samt IT-relaterade frågor). Undervisning Studier kan bedrivas i de olika inriktningarna på grund- och avancerad nivå samt som forskarutbildning. Kurser på grund- och avancerad nivå kan studeras som fristående kurser men även inom ramen för institutionens kandidat- och masterprogram. Kandidatprogrammet i arkeologi där studiegången antingen är arkeologi eller antikens kultur och samhällsliv samt Kandidatprogrammet i klassiska studier där huvudämnena är antikens kultur och samhällsliv, antik grekiska eller latin. Masterprogrammet i arkeologi läses, med fem inriktningar mot de olika ämnena (antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, miljöhumaniora, laborativ arkeologi och osteoarkeologi) som institutionen erbjuder. Forskarutbildningen i ämnet arkeologi ges med inriktning mot någon av de fem ämnesområden som institutionen erbjuder. Utbildning vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur Forskning En mycket viktig del av verksamhet är forskningen, vilken antingen är internt eller externt finansierad. Institutionen för arkeologi och antikens kultur är utsedd till ledande forskningsområde och är därmed ett så kallat profilområde vid Stockholms universitet. Mer information om institutionens forskningsprojekt och forskare som är aktiva hos oss hittar du under Forskning: Forskning
- Konferenser och seminarier
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen anordnar återkommande konferenser och seminarier. Mer information om varje enskilt evenemang hittar du i vår kalender.
- Samarbeten
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Institutionens medarbetare har samarbeten med andra institutioner på Stockholms universitet samt med andra både svenska och utländska universitet, forskningsfinansiärer och med det omgivande samhället. Läs om några av våra samarbeten här! Det som inom universitetsvärlden traditionellt går under beteckningen tredje uppgiften inbegriper många sorters samverkan med det omgivande samhället, såsom uppdragsutbildning, öppna föreläsningar och annan populärvetenskaplig verksamhet, samt uppdragsforskning i form av exempelvis rådgivning, analyser och undersökningar som erbjuds till externa aktörer. Auxilia - Uppdragsforskning vid Arkeologiska forskningslaboratoriet Arkeologiska forskningslaboratoriet erbjuder uppdragsforskning åt externa aktörer i form av avancerade analyser och preparering av arkeologiskt källmaterial, undersökningar i fält och rådgivning. Den unika bredden och kombinationen av specialistkompetenser gör oss till en av få aktörer på marknaden som kan erbjuda kunderna både avancerade analyser och en relevant arkeologisk tolkning av resultaten.
- Organisation
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här hittar du information om respektive enhet / avdelning eller centra, om institutionens ledning och institutionsstyrelse, skyddsombud samt olika arbetsgrupper vid institutionen. Institutionen består av sex enheter / avdelningar och ett centra: Antikens kultur och samhällsliv Arkeologi Arkeologiska forskningslaboratoriet Numismatiska forskningsgruppen Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet Centrum för paleogenetik
- Intervju med Sophea, student på Förskollärarprogrammet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Sophea studerar på Förskollärarprogrammet, här delar hon med sig av sina synpunkter och tips för dig som är ny eller som vill börja studera.
- Grundämnes- och ytstrukturanalys med svepelektronmikroskop (SEM-EDS)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Med ett SEM går det att med hög förstoring och stort skärpedjup analysera ytstrukturer på ett föremål och samtidigt göra en grundämnesanalys för att avgöra föremålets kemiska sammansättning. SEM har många användningsområden inom arkeologin och är populärt eftersom det inte skadar föremålen som analyseras. Med ett SEM går det att analysera många olika typer av arkeologiskt fyndmaterial såsom metallföremål, keramik, mineraler, textilier, glas, ben, sten, hår, bröd, trä, pollen och äggskal. För vissa typer av provmatriser som vätskor eller jord rekommenderar vi något av våra andra analysinstrument som XRF eller ICP-MS. Mikroskopets provkammare begränsar föremålens storlek till cirka 10 cm och föremål som skall analyseras skall vara fria från lack.
- Analys av kristallina material med röntgendiffraktometer (XRD)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
En XRD använder röntgenstrålning för att identifiera ämnen i kristallina material. Röntgenstrålarna träffar provet och sprids av materialets kristaller. Riktningen på denna spridning beror på vilka kristallina material som finns i provet. Signalen som sedan detekteras är unik för olika ämnen och kan på så sätt identifieras. Inom arkeologin används XRD exempelvis för att identifiera mineraler i arkeologiska prover som jord, keramik, sten eller pigment. Ett annat användningsområde är att undersöka nedbrytningsgraden hos arkeologiska ben. Provtagningen är destruktiv och därför rekommenderar vi att föremålen dokumenteras innan de skickas till AFL. Mängden provmaterial som behövs är dock ytterst litet, ca 5–10 mg.
- Grundämnesanalys med röntgenfluorescens (XRF)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
XRF-instrument använder röntgenstrålning för att identifiera grundämnen i ett föremål eller prov. Inom arkeologin används XRF främst för att analysera jordprover och bestämma sammansättningen av grundämnen i arkeologiska artefakter av metall, sten eller keramik. Tekniken är särskilt lämplig för jordprover och föremål som är för stora för att analyseras med svepelektronmikroskop. Metoden är icke destruktiv. Vi har på Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL) en bärbar XRF-enhet som möjliggör analyser direkt på fältet eller på museer.
- Materialanalys med Fouriertransformerad infrarödspektroskopi (FTIR)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
FTIR är en analysmetod som använder absorptionen av infrarött ljus för att identifiera material. Inom arkeologin används FTIR för olika ändamål, inklusive analys av amorfa organiska rester, tjära, bestämning av lermineraler i keramik och undersökning av pigment. Provspektrum från dessa material jämförs sedan med spektrum från kända ämnen och med Arkeologiska forskningslaboratoriets databas med infrarödspektrum, som innehåller över 800 spektrum från material som är relevanta för arkeologiska prov.
- Analyser av organiska rester med gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS) är en kraftfull analytisk teknik som används för att identifiera och kvantifiera organiska föreningar i arkeologiska material. Denna metod ger värdefull information om ursprunget och användningen av dessa organiska lämningar. Organiska lämningar återfinns främst inom följande arkeologiska sammanhang: Synliga Lämningar: Organiska material kan vara bevarade som synliga arkeologiska lämningar, och analys av dessa kan ge insikter om deras biologiska ursprung och hur de har behandlats. Inkapslade i Keramik: Organiska rester kan vara inneslutna i keramiska artefakter och erbjuda svar på frågor rörande vad som tillagades eller förvarades i keramikkärl, även om det inte finns några synliga spår från detta i keramiken. Bundet till Jord: Organiska rester som är bundna till jord kan ge värdefull information om avgränsningen av boplatser och tolkningar av anläggningar vars funktion annars är svåra att förstå. Den molekylära analysen med GC-MS kan kompletteras med en ämnesspecifik isotopanalys av enskilda fettsyror med hjälp av GC-C-IRMS. Med denna analysteknik är det möjligt att med högre noggrannhet differentiera mellan lipidrester från färskvattenlevande kontra marina akvatiska organismer samt mellan lipidrester från olika terrestriska animalier så som icke-idisslare, idisslare och mjölkfetter. Tekniken gör det även möjligt att med högre noggrannhet analysera blandningar av fetter av olika ursprung. För att förhindra kontaminering är det viktigt att undvika direkt beröring av verktyg, prover eller insidan av plastpåsen utan att använda handskar. Det rekommenderas att använda handskar redan vid provtagningen, och verktygen bör rengöras mellan varje prov. Jordprover från arkeologiska lager bör samlas från nyligen rensade ytor, och mängden per prov bör vara cirka 1–1,5 deciliter. Dessa prover bör svepas in i aluminiumfolie innan de placeras i plastpåse. Förvara proverna i en torr och sval miljö, alternativt i mörkt och nedfryst. Det viktigt att samla in jordprov från ytor utanför det aktuella undersökningsområdet som kan användas som referensprov. När det gäller keramikskärvor bör de lindas in i aluminiumfolie innan de placeras i plastpåse. Skicka gärna en hel skärva så gör vi provtagningen här på plats. Skärvan bör vara minst 30x30 mm, och det är en fördel om den härrör från kärlets mynning. Det är viktigt att notera att provtagningen innebär åverkan på keramikskärvan, så dokumentation av föremålen innan de skickas till AFL är rekommenderat. Vi behöver mellan 0,5–1 gram provmaterial från varje skärva.
- Isotopanalys av kol, kväve och svavel
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Vi genomför isotopanalyser på grundämnena kol, kväve och svavel, främst på prover från ben, tänder och horn. Genom användning av isotopanalyser kan vi besvara en rad frågeställningar som rör kost, ursprung, mobilitet, kontakter och livshistorier.
- Fosfatanalys och fosfatkartering
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Fosfatanalyser på jord är en vanlig markkemisk metod inom arkeologin för att identifiera platser som visar spår av mänsklig aktivitet. Det som analyseras är grundämnet fosfor (P) som har bundits till jorden i form av organiska och inorganiska fosfater, dessa finns jämt spridna i naturen om ingen påverkan skett. Fosfater är relativt stabila i jorden och kan därför ackumuleras av mänskliga aktiviteter såsom avfallshantering eller begravningar. Genom att extrahera dessa fosfater från jorden går det att identifiera områden med förhöjda fosfatvärden. Vid provtagning för fosfatanalys är 1–1,5 dl en lagom provmängd. Använd rena verktyg och förvara proverna direkt i plastpåse innan de skickas till oss.
- Konservering av metallföremål
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
För att säkerställa bevarandet av arkeologiska föremål för framtiden krävs konservering. För att säkerställa bevarandet av arkeologiska föremål för framtiden krävs konservering. På Arkeologiska forskningslaboratoriet är vi genom vår konservator Lena Holmquist specialiserade på konservering av arkeologiska metallföremål. Kontakta oss gärna för att få mer information om våra tjänster samt prisuppgifter.
- Utbildning på forskarnivå
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Vill du bidra till kunskapsutvecklingen inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsområdet? Genom att gå en forskarutbildning får du kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna bedriva forskning.
- Spårämnesanalys med induktivt kopplad plasma och masspektrometri (ICP-MS)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Med ICP-MS (Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry) kan man detektera och kvantifiera spårämnen i mycket låga koncentrationer, vilket gör det möjligt att avslöja detaljer om både miljöförhållanden och mänsklig aktivitet på en lokal nivå. Inom arkeologin används ICP-MS på arkeologiskt fyndmaterial såsom jord, ben, metaller, keramik med mera. Denna metod har visat sig särskilt användbar för att identifiera aktivitetsytor, undersöka föroreningar från metallhantering och utföra proveniensbestämningar, vilket kan ge viktig information om handelsvägar och ursprung för material. Med ICP-MS går det att analysera de flesta grundämnen, från natrium (Na) och högre i det periodiska systemet, med undantag för kisel (Si). Även fosfor (P) och svavel (S) är utmanande att analysera, eftersom de har hög jonisationspotential och kan påverkas av interferenser från andra ämnen i provet. Förutom att bestämma grundämnessammansättningar kan ICP-MS också användas för att analysera isotoper av vissa grundämnen, såsom bly (Pb) och strontium (Sr). För att möjliggöra effektiv analys ska prover som skickas för ICP-MS vara torra och förpackas i plastpåsar (undvik aluminiumfolie, som kan påverka resultaten). För jordprover rekommenderas cirka 1 dl, medan prover av ben, metaller och keramik bör vara minst 1 gram. För jordprover är det också värdefullt att inkludera referensprover från områden utanför det aktuella undersökningsområdet, vilket kan bidra till att sätta de analyserade proverna i ett större kontext och ge mer exakta resultat. Det är viktigt att notera att provtagningen innebär åverkan på det som skall analyseras, så dokumentation av föremålen innan de skickas till AFL är rekommenderat. Proverna löses upp is syra innan analys.