Sök
Letar du efter intern information?
Visar 21341-21360 av 49106 träffar
- Vad möjliggör förtryck? Ny bok om #metoo-rörelsen i Sverige
Stockholms universitet
"Maktordningar och motstånd" visar hur #metoo-aktivismen utvecklades, vad som utgör grogrund för förtryck och hur förändring är möjlig.
- Skarv – en outnyttjad resurs i miljöövervakning
Stockholms universitet
Storskarv, av underarten mellanskarv, började öka kraftigt i antal under 90 talet i Sverige och finns idag utmed hela Sveriges kust och vid många sjöar. Eftersom den äter en hel del fisk och bor i illaluktande kolonier under häckningstiden är det en ganska impopulär fågel. Men skarven kan ge värdefull information om miljögiftssituationen enligt en ny studie som genomförts i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Stockholms universitet.
- Om det svenska koloniala högmodet, från 1600-talet till idag
Stockholms universitet
Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, skriver i Riksbankens Jubileumsfonds samling essäer Dödssynderna i vår tid.
- Ny bok om paranoia i amerikansk kultur
Stockholms universitet
Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, identifierar och belyser paranoia som ett brännande element i samtida amerikanska samhället och kulturen i sin nya bok.
- Om ruiner i karibisk litteratur
Stockholms universitet
Anna Jörngården, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit ett kapitel i nya boken Literary Landscapes of Time: Multiple Temporalities and Spaces in Latin American and Caribbean Literatures (De Gruyter).
- Smartklockor och ständiga mätningar kan öka sömnstressen
Stockholms universitet
Våra smarta prylar förser oss med nya hälsodata, till och med när vi sover. Men de ständiga mätningarna hjälper oss inte att sova bättre – de kan tvärtom skapa mer stress. Kasper Karlgren föreslår en alternativ teknik.
- AI i skolan – hur långt har vi kommit?
Stockholms universitet
AI är på frammarsch i alla delar av samhället – skolan är inget undantag. Men i den nybyggaranda som råder finns en risk att verktyg som saknar vetenskapligt stöd införs i undervisningen. Det kan få allvarliga konsekvenser.
- ”Jag tror att det finns utrymme för mänsklig intelligens”
Stockholms universitet
Buggiga appar och program som kraschar är aldrig kul. Beatrice Åkerbloms forskning kan stötta programmerare i deras arbete – och därmed ge användare mer stabila program. AI kan göra en del av programmeringen, men människors analysförmåga behövs fortfarande, anser hon.
- ”I gränssystemet omvandlas migranterna till en vara” - ny avhandling vänder på perspektivet
Stockholms universitet
I vår disputerar etnologidoktoranden Aida Jobarteh med en avhandling om gambiska migranters liv längs den så kallade Backway-rutten, via Libyen över Medelhavet till Italien. Med sin bok vill hon placera centrum för migrationsdiskussionen hos de resande själva, snarare än hos det Europa som hon menar så länge dominerat samtalet om migration.
- ”I en perfekt värld skulle ren energi och bra klimatpolitik vara tillräckligt”
Stockholms universitet
De nordiska länderna har satt upp ambitiösa mål för att bli koldioxidneutrala. För Sveriges del är året satt till 2045. Är det realistiskt? Vi frågade Farzad Hassanzadeh Moghimi som nyligen har disputerat.
- Framtidens scenupplevelser tar form på DSV
Stockholms universitet
I ett pågående forskningsprojekt samskapas ny kunskap, teknik och konst. Målet är att utveckla helt nya, konstnärliga uttrycksformer – en värld av upplevelser som du kan bli en del av.
- Så kan ungdomar bli mer delaktiga i socialtjänstens beslut
Stockholms universitet
Du är 15 år gammal och kan inte längre bo med din familj. Var kommer du bli placerad? Får du gå kvar i samma skola? Och hur blir det med fotbollsträningarna? Ny forskning visar hur unga kan bli mer delaktiga i beslut som rör deras liv.
- James Webb teleskopet upptäcker vatten, svaveldioxid och sandmoln runt en närbelägen exoplanet
Stockholms universitet
Ett team av europeiska astronomer, använde nyligen observationer gjorda med James Webb Space Telescope för att studera atmosfären på den närliggande exoplaneten WASP-107b. Genom att titta djupt in i WASP-107b:s fluffiga atmosfär upptäckte de inte bara vattenånga och svaveldioxid, utan till och med moln av silikater (dvs sand). Resultaten av studien publicerades idag i den prestigefyllda tidskriften Nature. Astronomer över hela världen utnyttjar nu James Webb Space Telescope (JWST) och de möjligheter som MIRI (Mid-Infrared Instrument) ger för att genomföra banbrytande observationer av exoplaneter – planeter som kretsar kring stjärnor andra än vår egen sol. En av dessa fascinerande världar är WASP-107b, en unik gasjätteplanet som kretsar kring en stjärna något svalare och mindre massiv än vår egen sol. Planetens massa är jämförbar med Neptunus, men dess storlek är mycket större, nästan som Jupiter. Denna egenskap gör atmosfären hos WASP-107b ganska 'fluffig' jämfört med gasjättarna i vårt solsystem, och möjliggör för astronomer titta djupare in i dess atmosfär jämfört med en Jupiterliknande planet. Observationerna avslöjar den komplexa kemiska sammansättningen hos atmosfären. Orsaken till framgången är att signalerna blir mer framträdande i en mindre tät atmosfär jämfört med en mer kompakt. Studien, nu publicerad i Nature, avslöjar närvaron av vattenånga, svaveldioxid (SO2) och silikatmoln, men märkbart inga spår av växthusgasen metan (CH4). Dessa upptäckter ger viktiga insikter om atmosfären och kemin hos denna fängslande exoplanet. För det första antyder frånvaron av metan att planetens inre är mycket varmt. För det andra är upptäckten av svaveldioxid (känt som lukten av brända tändstickor) en överraskning. Nya modeller visar nu att just fluffigheten hos WASP-107b möjliggör bildandet av svaveldioxid i dess atmosfär. Även om den stjärna runt vilken WASP-107b kretsar avger väldigt lite UV strålning, på grund av sin svalare natur, kan strålning nå djupt in i planetens atmosfär tack vare dess fluffiga natur. Detta möjliggör de kemiska reaktioner som krävs för att producera svaveldioxid. De spektrala signaturerna av svaveldioxid och vattenånga är dock svagare än vad de skulle vara om atmosfären vore molnfri. Moln på hög höjd skymmer delvis vattenånga och svaveldioxid i atmosfären. Medan förekomsten av moln har antytts på andra exoplaneter, är detta det första fallet där den kemiska sammansättningen av sådana moln har kunnat bestämmas. I detta fall består molnen av små silikatpartiklar, ett för människan mycket bekant ämne då det är huvudbeståndsdelen i sand. "JWST revolutionerar karakteriseringen av exoplaneter och ger oöverträffade insikter med en anmärkningsvärd hastighet", säger huvudförfattare Achrene Dyrek vid CEA i Frankrike. "Upptäckten med MIRI av moln av sand, vatten och svaveldioxid på denna exoplanet är en avgörande milstolpe. Den omformar vår förståelse för planetbildning och kastar nytt ljus över vårt eget solsystem." I motsats till jordens atmosfär, där vatten fryser vid låga temperaturer, kan silikatpartiklar i jätteplaneter nå temperaturer på cirka 1000 grader Celsius och frysa ut för att bilda moln. Men i fallet med WASP-107b, med en temperatur på cirka 500 grader Celsius i den yttre atmosfären, förutsade traditionella modeller att dessa silikatmoln borde bildas djupare in i atmosfären, där temperaturen är betydligt högre. Dessutom ”regnar” sandmoln ut högt upp i atmosfären. Hur är det då möjligt att dessa sandmoln kan bestå? Detta liknar vattenångans molncykel på vår egen jord men här med droppar av sand "Det faktum att vi ser dessa sandmoln högt upp i atmosfären måste betyda att sanddropparna avdunstar i djupare, mycket heta skikt, varvid den resulterande silikatångan transporteras uppåt, där den kondenserar och bildar moln. Detta liknar vattenångans molncykel på vår egen jord men här med droppar av sand", säger Göran Östlin, professor vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien. MIRI har konstruerats av ett konsortium av Europeiska (från Belgien, Danmark, Frankrike, Irland, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österike) och Amerikanska forskningsinstitut. Från Sverige har forskare från Stockholms universitet och Chalmers varit inblandade, och det svenska bidraget har finansierats av Rymdstyrelsen samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
- Varje onsdag: Medicinsk lunchyoga
Stockholms universitet
Välkommen till Studenthälsans pass med medicinsk yoga. Workshop Datum: onsdag 5 april 2023 Tid: 12.15 – 12.45 Plats: Online via Zoom Medicinsk yoga är en lugn form av yoga med mjuka övningar och med fokus på andning och avspänning. Övningarna utförs sittande på stol och i stående. Du behöver inte byta om men ha gärna kläder som är bekväma och lätta att röra sig i. Ät helst inte något stort mål mat två till tre timmar före yogan. Inga förhandskunskaper krävs för att vara med. Välkommen! När: varje onsdag fr.o.m. 18 januari t.o.m. 10 maj kl. 12.15–12.45 Plats: online via Zoom Fortlöpande anmälan till: susanne.ghomashi@su.se När du anmäler dig, vänligen ange universitet/ lärosäte samt utbildningsprogram eller kurs. Ledare: Susanne Ghomashi och Elisabeth Jeppsson, företagssköterskor på Studenthälsan. Läs mer om Studenthälsan i Stockholm
- Lunchmeditation
Stockholms universitet
Ta en välbehövlig paus i studierna med Studenthälsans lunchmeditation. Workshop Datum: torsdag 20 april 2023 Tid: 12.30 – 13.00 Plats: Rum 253 i Studenthälsans lokaler i Studenthuset på campus Frescati Studenthälsan erbjuder lunchmeditation som ett sätt att få lite paus från studierna och ladda om batterierna. Forskning visar att meditation kan ha många hälsofördelar och vara ett effektivt verktyg för att hantera stress. Om lunchmeditation Lunchmeditationen äger rum en gång i veckan på torsdagar under lunchtid i 30 minuter. Vi kommer praktisera guidad meditation och olika mindfulnessövningar på ett enkelt och kul sätt. Gruppen är öppen vilket innebär att det går utmärkt att vara med de gånger man vill och har möjlighet. Gruppen hålls på engelska. För vem? Gruppen vänder sig till alla studenter som är nyfikna på meditation och kanske skulle vilja praktisera på egen hand. Ingen tidigare erfarenhet är nödvändig för att delta. När: torsdagar fr.o.m. 16 mars t.o.m. 27 april (uppehåll 6 april), kl. 12.30–13:00. Plats: rum 253 i Studenthälsans lokaler i Studenthuset på campus Frescati. Information och fortlöpande anmälan: joel.humlesjo@su.se När du anmäler dig, vänligen ange universitet/ lärosäte samt utbildningsprogram eller kurs. Ledare: Joel Humlesjö och Kristofer Nord, kuratorer på Studenthälsan. Läs mer om Studenthälsan i Stockholm
- Öppen grupp: Medicinsk lunchyoga
Stockholms universitet
Studenthälsan i Stockholm erbjuder medicinsk yoga varje onsdag online via Zoom. Drop-in Datum: onsdag 4 december 2024 Tid: 12.15 – 12.45 Plats: Online via Zoom Medicinsk yoga är en lugn form av yoga med mjuka övningar och med fokus på andning och avspänning. Övningarna utförs sittande på stol och i stående. Du behöver inte byta om men ha gärna kläder som är bekväma och lätta att röra sig i. Ät helst inte något stort mål mat två till tre timmar före yogan. Inga förhandskunskaper krävs för att vara med. Gruppen är öppen vilket innebär att det går utmärkt att vara med de gånger du vill och har möjlighet. Välkommen! När: onsdagar 4 september – 4 december 2024, kl. 12.15–12.45. Plats: online via Zoom Fortlöpande anmälan till: susanne.ghomashi@su.se När du anmäler dig, vänligen ange universitet/ lärosäte samt utbildningsprogram eller kurs. Ledare: Susanne Ghomashi och Elisabeth Jeppsson, företagssköterskor på Studenthälsan.
- Filosofihistorisk workshop i samband med Rolf Schock-priset
Stockholms universitet
Centrum för logik, språkfilosofi och medvetandefilosofi (CLLAM) bjuder in till en filosofihistoria-workshop med inbjudna gästföreläsare, i samband med Rolf Schock-priset. Workshop Datum: onsdag 13 november 2024 Tid: 10.00 – 15.30 Plats: Lärosal 14, Albano (Hus 2, zon H, våning 2) Denna workshop leds av de specialinbjudna gästföreläsarna professor emerita i lingvistik, Craige Roberts, Ohio State University tillsammans med professor emerita i logik och filosofi vid University of Massachusetts Amherst. 10.00-12.00 Craige Roberts: "Attitudes de re: Semantics and dynamic pragmatics" 13.30-15.30 Barbara Partee: "Psychologism and Anti-Psychologism in Semantics: Changing Notions of Semantic Competence" Läs mer om evenemanget och forskarna på engelska hemsidan Fakta: Rolf Schock-priset 2024 års mottagare av Rolf Schock-priset i logik och filosofi är Hans Kamp (Stuttgart/Austin) och Irene Heim (MIT). De utvecklade samtidigt, kring 1980, och oberoende av varandra, s.k. dynamisk semantik. Medan den dittills dominerande semantiken för deklarativa satser fokuserade på språkets förmåga att beskriva tillstånd i världen, handlar den dynamiska semantiken om att beskriva hur information om världen uppdateras. Kamps och Heims arbeten löste problem som den äldre semantiken gått bet på. Dynamisk semantik har blivit ett oundgängligt verktyg för semantisk analys av ett flertal språkliga fenomen. Rolf Schock-priset
- Rolf Schock-pris symposium i logik och filosofi 2024
Stockholms universitet
Lyssna till ett symposium om dynamisk semantik, med föreläsningar av pristagarna och flera andra framstående forskare. Konferens Datum: tisdag 12 november 2024 Tid: 09.00 – 17.30 Plats: Arrhenius-laboratoriet, G-salen Välkommen på ett heldagssymposium i Arrhenius-laboratoriet, G-salen, med föreläsningar av årets Rolf Schock-pristagare. Kungliga Vetenskapsakademien bjuder på fika! Läs mer och anmäl dig här Fakta: Rolf Schock-priset 2024 års mottagare av Rolf Schock-priset i logik och filosofi är Hans Kamp (Stuttgart/Austin) och Irene Heim (MIT). De utvecklade samtidigt, kring 1980, och oberoende av varandra, s.k. dynamisk semantik. Medan den dittills dominerande semantiken för deklarativa satser fokuserade på språkets förmåga att beskriva tillstånd i världen, handlar den dynamiska semantiken om att beskriva hur information om världen uppdateras. Kamps och Heims arbeten löste problem som den äldre semantiken gått bet på. Dynamisk semantik har blivit ett oundgängligt verktyg för semantisk analys av ett flertal språkliga fenomen. Rolf Schock-priset
- Informationsträff om ULV, Utlandsutbildade lärares vidareutbildning
Stockholms universitet
Vill du veta mer om ULV och om att bli lärare i Sverige? Välkommen på informationsträff via Zoom. Informationsträff Datum: måndag 23 september 2024 Tid: 18.30 – 19.30 Plats: Digitalt via Zoom
- Invigning: Forum för språk och litteratur
Stockholms universitet
Forum från språk och litteratur (LinguaLitForum) är en ny rektorssatsning för att stärka språkutbildning och forskning inom Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Vi firar den Europeiska språkdagen och inviger forumet tisdagen den 24 september 2024. Evenemang Datum: tisdag 24 september 2024 Tid: 17.00 – 18.30 Plats: Accelerator, Stockholms universitet. Anmälan krävs. Välkommen till invigningen av Forum för språk och litteratur! Den 24 september invigs forumet på Stockholms universitets konsthall Accelerator. Anmäl dig så snart som möjligt då antalet platser är begränsat. Anmäl dig här Program Välkomnande ord av dekan Stefan Helgesson och inspelad hälsning från rektor Astrid Söderbergh Widding. Presentation av Forum för språk och litteratur av Laura Álvarez López, vicedekan och ansvarig för forumet. Samtal mellan Catrin Norrby, prodekan, och Patrik Hadenius, språkvetare, museiutredare, författare samt tidigare chefredaktör för Språktidningen. Mingel med bubbel (alkoholfritt) och tilltugg. Välkommen att fira med oss! Hitta till Accelerator Forum för språk och litteratur su.se/lingualitforum Europeiska språkdagen 26/9 Den Europeiska språkdagen firas på initiativ av Europarådet, för att främja flerspråkighet i hela Europa. Mer om Europeiska språkdagen