Sök
Letar du efter intern information?
Visar 21241-21260 av 49106 träffar
- Fyra universitetsprojekt på IVA:s 100-lista 2023
Stockholms universitet
Stockholms universitet har fyra forskningsprojekt på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) 100-lista. 2023 års lista handlar om teknik i mänskligheten tjänst inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap.
- Svenska Akademien lyfte hoten mot yttrandefrihet och demokrati
Stockholms universitet
Den 22 mars arrangerade Svenska Akademien en konferens om dagens hot mot yttrandefrihet och demokrati med talare som Arundhati Roy, Timothy Snyder och Sofi Oksanen. Filosofiprofessor Åsa Wikforss var en av arrangörerna och temat knyter att till ett stort forskningsprojekt hon leder.
- Tre stora VR-bidrag beviljas forskare vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet har beslutat om konsolideringsbidrag inom naturvetenskap och teknik. Av de sju bidrag som beviljas går tre till Stockholms universitet, med en total summa på 30 miljoner kronor. Vetenskapsrådet har beviljat sju konsolideringsbidrag om vardera 10 miljoner kronor inom naturvetenskap och teknikvetenskap i ansökningsomgången för 2022. Totalt beviljas 70 miljoner kronor för åren 2023–2027. Tre av de sju bidragen, om sammanlagt 30 miljoner kronor, går till forskare vid Stockholms universitet. Forskare vid Stockholms universitet som beviljas bidrag: Jaime de la Cruz Rodriguez , Institutionen för astronomi, till projektet ”MAGHEAT: Att förstå energideposition i solens kromosfär” Marc Friedländer , Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, till projektet ”Intrinsisk synkronisering av genaktivitet” Timothy Linden , Fysikum, till projektet ”TeV elektroner kastar nytt ljus över Vintergatan” Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats.
- Veterandiplomaten som återvänder till akademin
Stockholms universitet
För sextio år sedan lämnade Hans Blix Stockholms universitet för en framgångsrik diplomatisk karriär. Nu har ett forskningscentrum om internationella relationernas historia inrättats vid universitetet i hans namn.
- FN:s miljöchef: Vi har inte tid att slösa med!
Stockholms universitet
Vetenskapen har en viktig roll att spela i omställningen till ett hållbart samhälle. Men det krävs mer samarbete och att beslutsfattare snabbare agerar på forskningsresultat. Det var huvudbudskapen vid en internationell hållbarhetskonferens i Albano den 1 juni. Den 2–3 juni stod Stockholm värd för den internationella klimatkonferensen Stockholm+50. I samband med den konferensen arrangerade universitetsalliansen Stockholm trio – Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet – tillsammans med Stockholm Environment Institute den 1 juni en internationell konferens, ”Sustainable planet, sustainable health – how science-based solutions can drive transformative change” Konferensen fokuserade på hur vetenskap kan bidra till lösningar och den förändring som behövs för att nå de globala hållbarhetsmålen. Ungefär 400 personer deltog i konferensen som hölls på Albanoområdet vid Stockholms universitets och konferensen följdes även digitalt av deltagare från olika håll i världen. Konferensen inleddes med att två skådespelare från Dramaten framförde delar av pjäsen ”We Hear You – A Climate Archive” med texter av bland annat klimataktivisten Greta Thunberg. I föreställningen lyftes hennes berömda fråga "Can you hear me?”. De tre universitetens rektorer och biträdande direktören för Stockholm Environment Institute Åsa Persson besvarade frågan. Deras budskap var – Ja, vi hör dig! Åsa Persson tillade också, att hon kände sig obekväm med det hon hörde. Stockholmsinitiativ för hållbarhet
- Nytt projekt ska utveckla hållbara fibrer för konsumentbruk
Stockholms universitet
Konsortiet BIO-Lush under ledning av professor Aji Mathew har tilldelats nästan fem miljoner euro i finansiering i EU-satsningen Circular Bio-based Europe(CBE) för att utveckla fibrer ur bland annat skogsrester.
- Belén Martín-Matute ny ledamot i KVA
Stockholms universitet
Belén Martín-Matute, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, har valts till ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) klass för kemi.
- Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur
Stockholms universitet
Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just människosläktet. Inte ens våra närmaste släktingar, som dvärgschimpanser, lär sig ordning på samma sätt.
- Hållbart hårbalsam ur restprodukt från skogen
Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.
- Frida Beckman om polycentrism
Stockholms universitet
Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, undersöker i en ny artikel spänningarna mellan hur vi är styrda och hur vi tror vi är styrda.
- Ny antologi om att tolka våld
Stockholms universitet
Idéhistorikern Victoria Fareld är en av redaktörerna för nya antologin Interpreting Violence. Narrative, Ethics and Hermeneutics. Hon medverkar också själv med ett kapitel.
- Lab-on-a-Chip, ett nytt sätt att förstå och undersöka spridningen av miljöföroreningar
Stockholms universitet
Förorenat vatten är ett stort miljöproblem över hela världen. Genom att utveckla enkla lösningar som vem som helst kan använda för att kontrollera vattenkvalitet ute i fält, hoppas professor Nicole Pamme och hennes forskargrupp hitta en ny lösning på problemet, genom att utveckla ett ”lab-on-a chip”. För att genomföra projektet har de därför tilldelats pengar från WISE –” Materialvetenskaplig forskning för en hållbar värld”.
- Tre år med Stockholm Material Hub
Stockholms universitet
Stockholm Material Hub (SMH) grundades för tre år sen, och är en öppen plattform inom materialforskning där små och medelstora företag i Stockholmsområdet och forskare inom materialvetenskap kan mötas, samverka och dra nytta av varandra.
- Isabelle Ståhl har disputerat i idéhistoria
Stockholms universitet
Isabelle Ståhl disputerade i idéhistoria vid Stockholms universitet den 8 september 2023 på avhandlingen Psykets laboratorium: Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken.
- Letterstedtska översättarpriset till Axel Englund
Stockholms universitet
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Axel Englund, professor i litteraturvetenskap, som prisas av Vetenskapsakademien för sin översättning av franska dikter.
- Om diplomaters skrifter i Konstantinopel
Stockholms universitet
Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, medverkar i antologin Med pennan i hand: Trehundra år av diplomaters berättelser.
- Atefeh Khorsand Kheirabad får årets Sigrid Arrhenius-stipendium!
Stockholms universitet
Områdesnämnden för naturvetenskap vid Stockholms universitet har utsett mottagare av 2023 års stipendium ur Sigrid Arrhenius stipendiefond. Stipendiet har karaktären av pris för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktorsexamen. Stipendiaten får i år 80.000 kronor.
- Ny forskning om filmatisering av Tosca
Stockholms universitet
Musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara skriver om Benoît Jacquots filmatisering av Giacomo Puccinis opera Tosca, i den amerikanska tidskriften Literature/Film Quarterly.
- Extremer i europeiskt sommarväder kartlagda tillbaka till medeltiden
Stockholms universitet
Jetströmmar är koncentrerade vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Mätningar av jetströmmen har gjorts sedan slutet av 1940-talet, men ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature. Jetströmmar färdas runt jordklotet på norra och södra halvklotet. Deras exakta platser är inte fasta utan skiftar som svar på förändringar i läget och intensiteten hos hög- och lågtryckssystem. Ibland agerar jetströmmar som en snabbt rinnande bäck och ibland som en långsamt slingrande flod. Jetströmmen bestämmer till stor del vädret under sommaren i Europa. – När jetströmmen är i en extrem nordlig position får vi svalare och blötare förhållanden över de brittiska öarna och varmare och torrare förhållanden över Medelhavet och Balkan. Detta är relaterat till de klimatförhållanden vi bevittnar just nu, som katastrofala översvämningar i Centraleuropa, säger en av studiens medförfattare Björn Gunnarson, forskare vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet. Direkta mätningar av jetströmmen har bara funnits sedan slutet av 1940-talet. Men med hjälp av långa serier av årsringar från träd från olika håll i Europa som fångar temperaturförändringar kunde forskargruppen rekonstruera jetströmsvariationer tillbaka till år 1300. Genom att studera existerande serier av historiska data över kyrkoskatt, spannmålspriser, vinskördar och epidemier så kunde forskarteamet jämföra dessa med rekonstruktionen av jetströmmen som de själva tagit fram. Forskarna fann bland annat att när pestpandemin digerdöden drabbade Europa 1346–1353 befann sig jetströmmen i en extrem nordlig position över Europa. Studien visar att epidemier inträffade oftare på de brittiska öarna när jetströmmen befann sig längre norrut. Eftersom somrarna var blöta och kalla rådde ofta missväxt och förhållandena var mer gynnsamma för att sprida sjukdomar bland både djur och människor. – Det fanns många andra, mer välkända, klimatfaktorer än jetströmmen som också kraftigt påverkade skördarna och sjukdomsspridning. Men det är första gången som det har kunnat beläggas att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden, säger en av studiens medförfattare Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra klimatmodeller för att förutsäga framtida klimat. Mycket forskning har på senare år fokuserat på hur jetströmmen påverkas till följd av den globala uppvärmningen. – Det är svårt att dra slutsatser om du bara har 60 års data, vilket är anledningen till att en rekonstruktion som går tillbaka 700 år är otroligt användbar, avslutar Björn Gunnarson. Kontakt Björn Gunnarson , forskare vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet Fredrik Charpentier Ljungqvist , professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet Detta pressmeddelande finns på My Newsdesk. Se pressmeddelandet på My Newsdesk
- Både “lagom” och “orten” – ny studie om hiphopens roll i identitetsskapande
Stockholms universitet
Hur använder svenska hiphopartister sin konst för att förmedla personliga berättelser från livet i Stockholms förorter? Hiphopkulturen är ett viktigt verktyg för artisterna i skapandet av ett alternativ till den traditionella svenska identiteten, en identitet som också är hundra procent svensk. På så sätt bidrar hiphopkulturen till ett mer inkluderande Sverige, menar sociologen Sjors Joosten i sin avhandling.