Sök
Letar du efter intern information?
Visar 21061-21080 av 49103 träffar
- Tre ERC Advanced Grants till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Tre forskare vid Stockholms universitet tilldelas prestigefyllda Advanced Grants av EU:s forskningsråd ERC. Totalt rör det sig om cirka 78 miljoner kronor till forskning inom hållbarhet, statsvetenskap och nationalekonomi. EU:s forskningsråd ERC har beslutat om de prestigefyllda Advanced Grants i 2022 års utlysning. Bidraget går till seniora forskare för forskning av högsta kvalitet. Totalt beviljas 218 forskare i Europa bidrag, varav 13 i Sverige. Tre av de svenska bidragen går till forskare vid Stockholms universitet. Övriga svenska lärosäten med beviljade ERC-bidrag är Karolinska Institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Maja Schlüter: Förändringsprocesser kopplade till naturresurser och livsmedelssystem
- Alla planetära gränser kartlagda för första gången, sex av nio passerade
Stockholms universitet
För första gången någonsin har ett internationellt team av forskare kunnat kartlägga alla nio planetära gränser inom vilka vi kan trygga en säker utveckling för mänskligheten.
- Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – liksom andra svenska glaciärer
Stockholms universitet
Årets toppmätning visar att Kebnekaises sydtopp har blivit 1,4 meter lägre jämfört med samma tidpunkt förra året. Mätningar av andra svenska glaciärer visar också på en negativ trend, enligt forskare på Tarfala forskningsstation.
- Vad innebar skolvägen för barns vardagsliv?
Stockholms universitet
Att gå till skolan. Det har barn gjort sedan den allmänna folkskolan infördes i Sverige på 1840-talet. Men vilken roll spelade skolvägen i barns liv? Hur såg den ut och hur långt gick barnen?
- Forskar om hur den digitala ekonomin kan regleras
Stockholms universitet
Björn Lundqvist är professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Juridiska institutionen. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
- James Webb-teleskopet fångar kosmisk strömvirvel i nya bilder
Stockholms universitet
Rymdteleskopet James Webb Space Telescope (JWST) har tagit en fantastisk panoramabild av spiralgalaxen M51. Bilderna från Webb-teleskopet visar galaxens eleganta slingrande armar i full prakt.
- ”Ingen kan välja vilka omständigheter de föds in i”
Stockholms universitet
Ylva B Almquist är professor i folkhälsovetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
- Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer
Stockholms universitet
Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.
- RNA från utdöd art återskapat för första gången
Stockholms universitet
Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.
- Forskare ska avslöja hemligheterna med Ölands ringborgar
Stockholms universitet
Ölands ringborgar påminner om den tid då ön var en rik och viktig handelsmetropol. Men på 500-talet övergavs många av borgarna. Forskare ska nu undersöka vad borgarna kan avslöja om hur dåtidens ölänningar reagerade på klimatförändringar och andra kriser.
- Fascinerad av frågor om ”vem som får vad och varför”
Stockholms universitet
Lisa Dellmuth är professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Hon är en av Stockholms universitets nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
- Forskare ska avslöja hemligheterna med Ölands ringborgar
Stockholms universitet
Ölands ringborgar påminner om den tid då ön var en rik och viktig handelsmetropol. Men runt år 500 övergavs borgarna. Forskare ska nu undersöka vad borgarna kan avslöja om hur dåtidens ölänningar reagerade på klimatförändringar och andra kriser. Folkvandringstiden, cirka år 370–600 e.Kr., är benämningen på den tidsperiod i europeisk Ölands ringborgar påminner om den tid då ön var en rik och viktig handelsmetropol. Men runt år 500 övergavs borgarna. Forskare ska nu undersöka vad borgarna kan avslöja om hur dåtidens ölänningar reagerade på klimatförändringar och andra kriser. Folkvandringstiden, cirka år 370–600 e.Kr., är benämningen på den tidsperiod i europeisk
- Massiv planet upptäckt med ny metod
Stockholms universitet
Forskare från bland andra Stockholms universitet har upptäckt en ny massiv planet genom ett nytt sätt att kombinera två olika upptäcktsmetoder, astrometri och direkt avbildning. Resultaten publiceras nu i tidskriften Science.
- ”Vi lämnade människor som är i en tragedi”
Stockholms universitet
Nora Bergfeldt Broms och Zoé Pochon, doktorander vid Stockholms universitet, var i Turkiet för att delta i en forskarworkshop om forntida DNA när området drabbades av jordbävningen den 6 februari.
- Ny kartläggning en hjälp i arbetet med breddad rekrytering
Stockholms universitet
Föräldrarnas utbildningsnivå, prestation från gymnasiet och uppväxtort. Det är några av faktorerna som ingått i en ny kartläggning av alla nybörjarstudenter vid programutbildningar vid Stockholms universitet. Kartläggningen är en del i arbetet för att bredda rekryteringen till högre utbildning.
- En andra chans för våtmarker
Stockholms universitet
Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Tyvärr särskiljer sig Norra Europa, främst Sverige och Finland, som området med allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Det är också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid. – Vi vet att utsläppen från svenska våtmarker, på grund av exempelvis utdikning, är stora. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp kommer från våtmarker. Och merparten av dessa växthusgaser kommer från områden som dränerats för skogsbruk, säger Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. – Den nya studien visar tydligt hur vi i Sverige och Finland sticker ut genom att ha klart mest dikning av skogstäckta torvmarker. I de flesta andra delar av världen dominerar förlust av andra våtmarkstyper, som dränerats för att öka andelen jordbruksmark. Forskare från bland annat Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet har kartlagt utdikningar och förändringar i markanvändning sedan år 1700 i 154 länder. Studien visar att 3,4 miljoner km2, mellan 21 och 35 procent, av jordens våtmarker dränerats av människor, med merparten av förlusterna de senaste hundra åren. Det motsvarar ett område ungefär lika stort som Indien, eller mer än sex gånger Sveriges yta. – Våra resultat är trots allt till viss del positiva. De allra flesta av de nordliga torvmarkerna är relativt orörda av människor, främst i Nordamerika och Ryssland. Det är dessa våtmarker som över tid bundit upp allra mest koldioxid, säger Gustaf Hugelius. – Men vi ser dock hot från klimatförändringar, där tinande permafrost och torka hotar kolbalansen även i de orörda torvmarkerna. Den sammanlagda bilden är att flera parallella åtgärder behövs för att rädda våtmarkerna. Förutom att snabbt minska mänskliga utsläpp behöver vi skydda orörda våtmarker, arbeta för att fasa ut aktivt skogsbruk på dikade torvmarker och samtidigt restaurera dränerade våtmarker. Studien ”Extensive global wetland loss over the past three centuries” är publicerad i tidskriften Nature , DOI: 10.1038/s41586-022-05572-6 Våtmarker Våtmarker är viktiga för biodiversitet, vattenrening, påfyllning av grundvatten och lagring av kol. Tidigare har dock människor mest betraktat våtmarker som improduktiva områden fulla av sjukdomsbärande insekter, områden som bara går att bruka efter att ha dränerats eller användas till att ta torv till bränsle. På grund av omvandlingen till dränerad jord- eller skogsbruksmark och förändringar orsakade av bränder och grundvattenutvinning har våtmarker blivit ett av världens mest hotade ekosystem. Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här: su.se/forskning Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här: su.se/nyhetsbrev
- James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade
Stockholms universitet
Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.
- DNA från arkeologiska lämningar visar stor migration till Skandinavien under vikingatiden
Stockholms universitet
Genom att analysera gener från 297 individer funna i arkeologiska lämningar i Skandinavien tillsammans med data om gener från 16 638 i dag levande skandinaver har forskare lyckats påvisa intressanta samband mellan geografi, härkomst och genetiskt utbyte i Skandinavien från romartiden och framåt. Studien visar bland annat att den genetiska variationen ökade under vikingatiden, vilket tyder på att inflyttningen till Skandinavien var särskilt intensiv under denna period.
- Två ERC Consolidator Grants till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Två forskare verksamma vid Stockholms universitet beviljas det prestigefulla ERC Consolidator Grant 2022 av Europeiska forskningsrådet ERC. European Research Council (ERC) Consolidator Grants är en del av EU:s Horisont Europa-program och är bland de mest prestigefyllda anslagen i Europa. Bidragen ska hjälpa framstående forskare, som har 7 till 12 års erfarenhet efter sin doktorsexamen, att fullfölja sina mest lovande idéer. Totalt tilldelas 321 europeiska forskare 2022 års anslag, värda totalt 657 miljoner euro. Tolv av konsolideringsbidragen går till forskare i Sverige. Två av forskarna som beviljats anslag finns vid Stockholms universitet: Wei-Li Hong vid Institutionen för geologiska vetenskaper för projektet ”Silicate alteration in marine sediments: kinetics, pathway, and dependency”. Jaime de la Cruz Rodriguez vid Institutionen för astronomi för projektet ”MAGHEAT: understanding energy deposition in the solar chromosphere”. Forskarna beviljas cirka 2 miljoner euro var under fem år. Läs mer om de beviljade projekten vid Stockholms universitet på vår engelska webbplats .
- Stockholms universitet på topp 200-listan i THE-rankningen
Stockholms universitet
Stockholms universitet rankas i år på plats 191 i Times Higher Education World University Rankings 2025, som listar världens främsta lärosäten.