Sök
Letar du efter intern information?
Visar 20001-20020 av 49084 träffar
- Förbättrad övervakning kan skydda genetisk mångfald
Stockholms universitet
Genetisk mångfald är avgörande för att arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. En ny studie visar att insatserna för att övervaka den genetiska mångfalden i Europa är otillräckliga. Det behövs ett nytt synsätt – och där kan Sverige vara ett föredöme.
- Tuggummi avslöjar vad stenåldersmänniskor åt
Stockholms universitet
Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.
- Forskningen i högsätet när universitetet fyllde stadshuset
Stockholms universitet
I slutet av september hyllades bildning och kunskap i Stockholms stadshus när Stockholms universitet uppmärksammade nyblivna doktorer och nya professorer vid den årliga promotionshögtiden. Under kvällen promoverades även jubeldoktorer och hedersdoktorer och det pedagogiska priset Årets lärare och universitetets stora guldmedalj delades ut.
- Kvantgenombrott när laserljus gör material magnetiska
Stockholms universitet
Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Nordiska institutet för teoretisk fysik och Ca’ Foscari-universitetet lyckats visa hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur – och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och mer energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.
- Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.
- Konflikten mellan effektivitet och insyn: Tankesmedjors inflytande under COP28
Stockholms universitet
Vid COP28 i Dubai samlas världsledare för att diskutera klimatförändringar, men bortom offentligheten agerar vissa aktörer i det fördolda. Det handlar om tankesmedjor och andra privata organisationer. Adrienne Sörbom, professor på SCORE, undersöker deras inflytande och hemliga roll bakom kulisserna på detta globala toppmöte. COP28 i Dubai är den 28:e årliga konferensen inom FN där världsledare samlas för att diskutera åtgärder mot klimatförändringar. Men det är inte endast en sammankomst för stater utan också företag, gräsrotsorganisationer och andra organisationer som tankesmedjor, forskningsstiftelser och branschorganisationer. Det är de sistnämnda grupperna, som Adrienne Sörbom, professor på SCORE, kommer fokusera på när hon reser till klimattoppmötet i Förenade Arabemiraten. – Mitt intresse är att förstå hur organisationer som tankesmedjor, företag, privata forskningsinstitut och andra försöker påverka förhandlingar vid ett COP-event, säger Adrienne Sörbom. Forskningsprojekten 'Global Climate Change Governance and Private Diplomacy: The Case of Transnational Think Tanks' och 'Climate Policy and Non-State Diplomacy: Nordic Think Tanks', som hon bedriver med kollegor på SCORE, kommer att belysa rollen dessa organisationer spelar i utformningen av global klimatpolitik. Varför är tankesmedjor viktiga att studera på just klimatområdet? – Vi vet från tidigare forskning att den här typen av organisationer som vill påverka politik i bakgrunden är aktiva i globalt politiskt beslutsfattande. Vi tror att samma typ av aktiviteter pågår även i fråga om klimat. Vi kan se från tidigare deltagarlistor att dessa organisationer är där. Adrienne Sörbom berättar att ett toppmöte så som COP28 utgör en väldigt bra arena för exempelvis tankesmedjor. Det är en sfär där tunga spelare befinner sig och man kan vara aktiv och utveckla viktiga relationer. Finns det en slutsats att dra om inflytandet som tankesmedjor har under COP? – Vi tror, baserat på tidigare forskning, att de kommer att försöka vara det som vi kallar ”privata diplomater”. – Det innebär att de kommer att försöka agera som ambassadörer för vissa problem och lösningar. De kommer också att vara där som privata arrangörer av diskreta möten i bakgrunden. När alla FN:s medlemsstater ska enas om vägen framåt i klimatfrågan finns stora utmaningar. Därför kan det vara praktiskt att icke-statliga aktörer är med och föreslår lösningar när läget låst mellan olika länder. Samtidigt är det inte några organisationer som väljare har röstat fram eller direkt kan utkräva något ansvar från. Kan det finnas ett demokratiskt problem med tankesmedjors inflytande?
- Ny forskning belyser hur hjärnan navigerar under samtal
Stockholms universitet
Forskare har avslöjat nya insikter om hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande under samtal genom avancerade undersökningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). I en banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer när de både talar och lyssnar under naturliga samtalssituationer.
- Nya vegomaten bäst för miljön - och lika bra för hälsan och plånboken
Stockholms universitet
För första gången har forskare analyserat miljö- och näringsaspekterna av en kost där animaliska livsmedel byts ut mot växtbaserade alternativ som efterliknar animalier, såsom havredryck och sojaburgare. Att ersätta animaliska livsmedel med antingen växtbaserade alternativ eller oprocessad vegetabilisk mat sänker miljöpåverkan, visar den nya studien som är publicerad i Nature Communications. Dessutom uppfyller en kost baserad på veganalternativ de flesta svenska näringsrekommendationer – och den är endast marginellt dyrare.
- Hur rädda ska vi vara för deep fakes?
Stockholms universitet
Manipulerade filmklipp eller bilder som tillkommit genom avancerad maskininlärning är ett fenomen som har funnits på internet de senaste åren. De kallas deep fakes och är ofta så skickligt gjorda att de ser ut som äkta. Vad finns det för utmaningar med fenomenet? Går det att lära sig att se vilka klipp som är falska?
- Nu har arbetet inletts med att rekrytera en ny prorektor till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Sommaren 2025 går förordnandet ut för Stockholms universitets nuvarande prorektor Clas Hättestrand. Universitetsstyrelsen har nu inlett processen för att utse en ny prorektor för perioden från 1 juli 2025 till 30 juni 2031.
- Forskar om bilder av arktisk natur från 1800-talet
Stockholms universitet
Katarina Wadstein MacLeod är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 27 september.
- Student banade väg för teckenspråksforskningen
Stockholms universitet
Studenten Brita Bergman, som skrivit en uppsats om teckenspråk, fick uppdraget att göra den första vetenskapliga beskrivningen av svenskt teckenspråk. Arbetet påbörjades den 1 april 1972. Datumet har sedan dess blivit förknippat med teckenspråksforskningens start i Sverige.
- ”Känslorna och förhållningssättet till språk kan variera i olika livsfaser”
Stockholms universitet
Heidi Grönstrand är professor i finska vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
- ”En bok man kan bli besatt av”
Stockholms universitet
En repetitiv och småtrist bok skriven på restbitar av pergament av dålig kvalitet. Ändå har den så kallade ”Ormulum” fascinerat lingvister i flera hundra år. Efter 30 års arbete vid Engelska institutionen finns nu en textkritisk utgåva klar, den första sedan 1878.
- Luktord skiljer sig främst åt i fråga om behaglighet och ätbarhet
Stockholms universitet
De flesta språk saknar ordförråd för att beskriva doftupplevelser. Därför använder vi ord från andra områden, som ”tung”, ”god” eller ”fruktig”. Men vilka ord används egentligen och vilka relationer har de till varandra? Det har forskare på Stockholms universitet tagit reda på för engelska med hjälp av en helautomatisk metod som utgår från texter från internet.
- IVA:s guldmedalj till Xiaodong Zou
Stockholms universitet
Xiaodong Zou, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, belönas med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) guldmedalj 2024. Hon prisas bland annat för att ha utvecklat metoder för snabb strukturbestämning av små kristaller av oorganiska, porösa och organiska material men också för att vara en engagerad handledare och mentor.
- Färskvatten är avgörande för att lyckas med klimatåtgärder
Stockholms universitet
För att nå klimatmålen krävs bättre hantering av redan knappa vattenresurser, enligt en ny rapport som släpps under klimattoppmötet COP27 i Egypten. Politiska beslut utan rätt kunskapsunderlag kan äventyra både vattenförsörjningen och viktiga klimatåtgärder.
- Hållbarhetslöften bakom nya matinnovationer saknar vetenskaplig grund
Stockholms universitet
En ny studie pekar på omfattande kunskapsluckor vad gäller hållbarhetslöftena som förknippas med ny innovativ teknik i livsmedelsbranschen, såsom vertikala odlingar, blockkedjetekniken, hemleveranser och växtbaserade substitut till animaliska livsmedel.
- Fågelungar känner igen sin egen sångdialekt
Stockholms universitet
Hur går det till när fågelungar lär sig sjunga? Hur vet fågelungar vilken sång de borde lära sig? Enligt en ny studie i Current Biology kan fågelungar som bara är 12 dagar gamla känna igen även små skillnader i sång.
- Beatriz Magaloni tilldelas Stockholmspriset i kriminologi
Stockholms universitet
Professor Beatriz Magaloni vid Stanforduniversitetet tilldelas Stockholmspriset i kriminologi 2023. I sin forskning visar hon att krav på hårda tag inom rättsväsendet ofta leder till mer våld och påvisar metoder som är relevanta för att minska våldet i samhället.