Marie Helena Tengroth Ulväng Universitetslektor, docent

Om mig

Jag är docent i ekonomisk historia och modevetenskap. Mina forskningsintressen kännetecknas av ett intresse för textilier, kläder och mode ur ekonomiska, kulturella och materiella perspektiv. Min forskning omfattar bondebefolkningens kläder, hem och konsumtionsmönster i Härjedalen 1780-1900, processen när allmogens klädpraktiker blev folkdräkter, svensk konfektionsindustri under 1900-talet, framväxten av standardiserade klädstorleksssystem, fackligt arbete och företagskultur vid Upsala Kappfabrik 1912-1970 samt pälsen som bruks- och modeplagg 1890-1940.

Tillsammans med Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, koordinerar jag Modehistoriskt nätverk som bildades 2021. Jag har viss utbildning inom mönsterkonstruktion och sömnad och har varit verksam som antikvarie med inriktning mot textil. Mitt engagemang sträcker sig utanför universitet och jag är bland annat kläddomare i Postrodden över Ålands hav. Jag håller föredrag om dräkt, kläder och mode ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus, hållbarhet och konsumtion.  

Jag är kursansvarig för Internationella modefält, Det industriella modet, Vetenskapligt skrivande, samt Kandidatkursen och Kvalificerad yrkespraktik på grundnivå och för Fashion as an Industry på avancerad nivå. Jag handleder masterstudenter och är biträdade handledare för Paulina Rydén och huvudhandledare för Azra Tuco.


Publikationer (i urval) från Uppsala universitets publikationsdatabas:

Avhandling

Klädekonomi och klädkultur: böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet, Ulväng, M., Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2013.

 

Övriga

“Domböcker”, Ulväng M. et al., i Fantastiska verb: Hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720–1880, J. Lindström (red.), Uppsala: Uppsala universitet, 2020.

”Platsen, tiden, människorna”, Lindström, J. et al., i Fantastiska verb: Hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720–1880, J. Lindström (red.), Uppsala: Uppsala universitet, 2020.

”Hushåll, arbete och försörjning i Lillhärdal 1766–1830”, Ulväng, M., i Kvinnors flit och slit: Kvinnors arbete under tidig svensk industrialisering, F. Sandgren (red.), Uppsala: Uppsala universitet, 2018.

“Count and calculate. The probate inventory and the historical wardrobe”, i Opening up the wardrobe: a methods book, K. Fletcher & I. Klepp Grimstad (red.), 2017.

”Textilbadet: Kläder och konsumtion”, i Fråga föremålen: handbok till historiska studier av materiell kultur, A-M. Forssberg & K. Sennefelt (red.), 2014.

”Kattunspår i Härjedalen 1750 till 1850”, Ulväng, M, i Dolda innovationer: Textila produkter och ny teknik under 1800-talet, K. Nyberg & P. Lundqvist (red.), Stockholm: Kulturhistoriska bokförlaget, 2013.

Den standardiserade kroppen: Svensk konfektion, ca 1930–1970

Tillverkningen av fabrikssydda plagg var en snabbt växande industri i början 1900-talet. För att bedriva storskalig tillverkning behövde sömmerskans och skräddarens arbetsmoment kring utprovning och måttsömnad ersättas med tillverkning efter standardiserade storlekar.

Med stil och kvalitet: Den svenska kappfabriken, 1930–1970

Forskningsprojektet "Med stil och kvalitet: Den svenska kappfabriken, 1930–1970" leds av Marie Ulväng, biträdande lektor, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Projektets huvudspråk: Svenska Forskningsämne: Modevetenskap Subämne: Svensk konfektionsindustri