Dekanus har ordet (september 2026)
Samhällsvetenskapliga fakultetens krönika om aktuella frågor på fakulteten.

Yvonne Svanström, dekan Samhällsvetenskapliga fakulteten. Foto: Sören Andersson
Höstterminen har börjat, i skrivande stund fin och klar höstluft och strålande sol. Fakulteten har haft vårt inledande internat som i år ägde rum på Djurönäset. De som deltar är fakultetsnämnden, beredningsordföranden, prefekter och fakultetskansliet. Vid samma tillfälle ägde även terminens första nämndmöte rum.
Kollegial styrning och linjestyrning tema för internatet
Temat för årets internat var kollegial styrning och linjestyrning. Efter inledningar från två av fakultetens prefekter, Tove Pettersson och Mårten Palme, vidtog gruppdiskussioner. Bland annat diskuterades vad kollegialitet är, utmaningar med densamma och hur linjestyrning ibland krockar med det kollegiala och ibland kan vara lite svårbegripligt. De tidigare vicerektorerna Henrik Cederqvist och Astri Muren deltog också och berättade om arbete över och mellan fakultetsgränserna. Avslutningsvis diskuterades hur möjligheterna till tentamensmöjligheter kan förbättras samt jämställdhet och befordringsmöjligheter vid fakulteten.
Halvdagsseminarium om akademisk frihet och organisationsform för universitet och högskolor
Efter universitetsstyrelsen första sammanträde för terminen ägde ett halvdagsseminarium rum för styrelsemedlemmarna (varav majoriteten är externa). Även detta berörde styrningsformer, genom att utredarna i den nu färdiga utredningen om ”Stärkt skydd av den akademiska friheten” samt i den pågående utredningen ”En mer ändamålsenlig organisationsform för statliga universitet och högskolor” berättade om resultat och pågående arbete. I den efterföljande diskussionen diskuterades bland annat möjliga frihetsgrader för universiteten men också skydd för akademisk frihet. Mycket intressant, inte minst citatet från en tidigare styrelseordförande: ”vi ska göra som vi tycker och vet, inte fråga om lov så mycket!” – hos regering, granskningsmyndigheter m.fl.
Kompensation för forskningsbidrag där det inte finns full kostnadstäckning
Vi beslutade under förra året att hålla tillbaka en procent av anslagen för forskning på H-området för att kompensera för de forskningsbidrag där det inte finns så kallad full kostnadstäckning. Nu kommer de institutioner som har sådana finansierade projekt att kompenseras – inte fullt – för overhead. Fjorton av våra arton institutioner och institut har forskningsbidrag som omfattas av detta och får alltså delvis kompensation för kostnadstäckning. Igen vill jag dock påpeka att de flesta bidragsgivare ger runt 20 procent i overhead, vilket täcker den centrala overheadkostnaden. Den lokala har institutionerna förstås ändå. Så att knyta forskare till institutionerna, oavsett bidragsform, är alltid ett tillskott till forskningen och forskningsmiljön.
Senast uppdaterad: 2026-09-26
Sidansvarig: Samhällsvetenskapliga fakulteten