Jordens frusna områden har passerat säkra gränser

Kryosfären, det vill säga inlandsisar, bergsglaciärer, havsis, permafrost och snötäcken, spelar en oersättlig roll för vår planets energi-, vatten-, kol- och metancykler. När människans klimatpåverkan bryter ned dessa frusna landskap ökar risken för havsnivåhöjning, torka, översvämningar och förlust av ekosystem vilket rubbar grunden för mänskliga samhällen, från kustområden till bergsregioner.

– Kryosfären har redan lämnat sitt planetära säkra handlingsutrymme. Därmed hotas de frusna grundvalar som har stöttat mänskliga civilisationer i årtusenden, säger Lan Wang-Erlandsson, medförfattare till studien och forskare på Stockholms Resilienscentrum, vid Stockholms universitet.

I studien definierar forskarna försiktighetsbaserade planetära gränser för kryosfären, ett ”säkert handlingsutrymme” (Safe Operating Space). Gränserna utgår från holocen, de senaste 11 700 åren, då klimatet varit relativt stabilt och mänskliga civilisationer har kunnat utvecklas.

Dagens förändringar, liksom de som redan har orsakats av tidigare klimatutsläpp, för kryosfären allt längre från dessa förhållanden. Det riskerar att skapa en ond spiral som gör det allt svårare att vända utvecklingen. Förlusten av de frusna landskapen drivs främst av mänskligt orsakade klimatförändringar, men även av regionala faktorer som utsläpp av sotpartiklar samt expansion av industri och infrastruktur.

Forskarna uppmanar beslutsfattare att använda det nydefinierade säkra handlingsutrymmet som vetenskaplig grund för mer ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser och sot samt begränsa lokal påverkan.

– Bland annat översvämningarna och jordskreden i Nepal har på senare tid gjort de inneboende riskerna med en förändrad kryosfär allt tydligare. Rapporten har ett viktigt budskap till världens ledare vid COP31: kryosfären måste hamna mycket högre på den globala politiska agendan, säger Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och professor vid Stockholms universitet.