Fullbokad konferens lyfte humanioras perspektiv på AI
Över 120 deltagare samlades i Aula Magna den 15 oktober när Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet arrangerade konferensen AI and the Humanities. Forskare från Sverige och internationella lärosäten diskuterade AI:s betydelse för språk, kunskap, kultur och samhälle.
Stefan Helgesson. Foto: Stockholms universitet.
Intresset för konferensen var stort och programmet samlade forskare från flera humanistiska discipliner tillsammans med företrädare för forskningsfinansiering och forskningspolitik. Enligt Humanistiska fakultetens dekan Stefan Helgesson har frågorna som konferensen behandlade blivit allt mer angelägna.
– Konferensen planerades i ett års tid, men frågans aktualitet har inte minskat, tvärtom. Det framstår allt tydligare att AI i dess olika former redan är en utmaning för den högre utbildningen och forskningen, och kommer att bli det ännu mer framöver.
Han menar att utvecklingen väcker grundläggande frågor om utbildning och forskning.
– Tekniken tvingar oss att ställa frågor om de kompetenser vi lär ut och examinerar, som ämneskunskaper, skrivförmåga och forskningsmetoder. Höjer man blicken handlar det om en utveckling som enskilda länder inte styr över utan som drivs på av ett fåtal företag. Det kräver att vi i akademin är proaktiva och bidrar till att styra diskussionen i en riktning som gagnar samhället.
Under dagen behandlades frågor om bland annat språkmodeller, mänsklig intelligens, visuell kultur, forskningspolitik och AI:s konsekvenser för forskning och utbildning. Bland talarna fanns forskare från Stockholms universitet samt internationella gäster från bland annat Rutgers University, Aarhus University och University of London.
Från vänster: Stefan Helgesson, dekan vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet, Lauren Goodlad, professor i engelska, Rutgers University, Henrik Ekengren Oscarsson, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, Vetenskapsrådet, Jenny Björkman, samverkansdirektör, Riksbankens Jubileumsfond, Christofer Edling, programdirektör, WASP-HS. Foto: Amanda Gonzalez Bengtsson.
Humaniora behövs för att förstå AI
Konferensen lyfte både hur humanistisk forskning kan bidra till förståelsen av AI och hur tekniken kan skapa nya möjligheter för humanistisk forskning.
– Humanistisk kompetens inom t.ex. språk, textanalys, teknikhistoria, lärande, kunskapsteori och kritisk teori har avgörande betydelse för att vi som samhälle ska kunna förhålla oss klokt till den accelererande teknikutvecklingen, säger Stefan Helgesson.
Samtidigt kan AI bli ett viktigt verktyg för nya forskningsmetoder inom humaniora.
– En tydligt definierad användning av AI-teknik kan möjliggöra nya former av humanistisk forskning, i linje med det som presenterades under konferensen.
Erfarenheterna tas vidare till CAISSA
Konferensen avslutades med en rundabordsdiskussion om framtida forskningsagendor och behovet av fortsatt samverkan mellan olika discipliner.
Arbetet fortsätter nu inom ramen för Stockholms universitets kommande AI-center, CAISSA.
– Nästa steg efter konferensen blir att ta med sig insikterna från konferensen in i arbetet med det kommande AI-centret, CAISSA, som ska lanseras efter årsskiftet, säger Stefan Helgesson.
Senast uppdaterad: 2026-10-27
Sidansvarig: Områdeskansliet för humanvetenskap