Humanvetenskapliga seminariet ”På tvären” med fokus på att skapa förutsättningar för nya forskningssamarbeten

Seminarieserien har koppling till områdets utlysningar av fakultetsöverskridande frömedel och är tänkt att fungera som en mötesplats för forskare som vill utforska gemensamma frågor från olika vetenskapliga perspektiv. Under seminariet diskuterade forskarna Magnus Linnarsson, professor i historia, Stefan Wiklund, professor i socialt arbete, och Liane Colonna, lektor i rättsinformatik, sina olika erfarenheter av tvärvetenskaplig forskning.

Tvärvetenskap kräver tid men kan ge nya perspektiv

Ett återkommande tema i inledarnas berättelser och reflektioner var att tvärvetenskap inte är en genväg till framgångsrika forskningsansökningar eller publikationer. Tvärtom kräver samarbeten över ämnesgränser ofta både tid och tålamod. Liane Colonna beskrev hur hon under flera år arbetat i gränslandet mellan rättsvetenskap och datavetenskap. För att kunna bedriva forskningen behövde hon lära sig datavetenskapens språk och arbetssätt. Samtidigt framhöll hon att mötet mellan olika discipliner har utvecklat hennes forskning och öppnat dörrar till nya forskningsfrågor, metoder och internationella samarbeten.

Stefan Wiklund betonade att tvärvetenskap ofta är nödvändigt för att förstå komplexa samhällsproblem.

– När vi forskar om utsatta barn behöver vi kunskap från flera områden samtidigt. Sociala frågor kan sällan förstås ur bara ett perspektiv, konstaterade han.

Många vägar till tvärvetenskap

Diskussionen visade också att tvärvetenskap kan ta sig olika uttryck. Magnus Linnarsson beskrev hur historiker länge har hämtat inspiration från andra discipliner, exempelvis statsvetenskap, sociologi och ekonomisk historia, men att det varit ovanligare med stora formella samarbeten eller gemensamma projekt.

– Det kan handla om att läsa forskning från andra ämnen, ta kontakt med forskare i andra discipliner och låta deras perspektiv påverka de egna forskningsfrågorna, framhöll han.

Flera deltagare betonade att de mest givande samarbetena ofta växer fram kring gemensamma frågor snarare än kring organisatoriska strukturer. Det lyftes också fram att nyfikenhet och lust att lära kan vara en viktig drivkraft för framgångsrika tvärvetenskapliga samarbeten.

Gemensamma teman kan skapa nya möten och samarbeten

En viktig slutsats från eftermiddagen var att många forskningsfrågor inte "ägs" av en enskild disciplin. Frågor som rör exempelvis klimat, energi, välfärd eller AI kräver ofta kunskap från flera vetenskapliga områden. Betydelsen av att samla forskare kring teman, metoder eller teorier som flera discipliner kan bidra till att belysa lyftes fram.

Seminariet modererades av Pernilla Leviner, dekan vid Juridiska fakulteten. Hon uttryckte en förhoppning om att läsårets kommande seminarier kan fungera både som en mötesplats för forskare med intresse för specifika teman eller ämnen, och som inspiration till att utveckla nya nätverk, projekt och forskningsansökningar. Med den kombination av bredd och djup som finns i det humanvetenskapliga områdets forskning finns det goda förutsättningar för just detta. Som exempel på teman för seminarium under våren nämndes bland annat tillit, ensamhet, kris, framtiden, hem och välfärd. Deltagarna uppmuntrades att fortsätta samtalen efter seminariet och bidra med idéer till kommande teman och samarbeten.

Behovet av forum för tvärvetenskapliga möten är också aktuellt i ett bredare forskningspolitiskt sammanhang. En ny analys från Vetenskapsrådet visar att nära hälften av ansökningarna om fria projektbidrag i dag är tvärvetenskapliga, samtidigt som forskare som arbetar över ämnesgränser fortfarande möter utmaningar när det gäller finansiering och meritering.

Nästa seminarium i serien äger rum den 4 november och har temat Döden på tvären, där forskare från olika discipliner bjuds in att diskutera döden som forskningsobjekt ur flera perspektiv.