Grönska nära hemmet kopplas till lägre risk för demens

– Resultaten visar att mer grönska i den omedelbara bostadsmiljön är kopplat till 20 procent minskad risk att utveckla demens över tid, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi, forskningsledare vid Stockholms universitet och försteförfattare till studien.

– Detta är miljöer som människor möter i vardagen, som är en del av hemmiljön, och som kan ha särskild betydelse när vi tillbringar mer tid i hemmiljön.

Forskarna kartlade mängden grönska runt deltagarnas bostäder och följde deras kognitiva hälsa och demensutveckling genom återkommande undersökningar. Sambandet var tydligast för grönskan närmast bostaden och svagare för grönska längre bort. Sambandet mellan grönska och lägre demensrisk var också tydligare hos kvinnor.

– Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors.

Genom den detaljerade mätningen av både individers bostadsmiljö och kognitiva hälsa över en lång tidsperiod bidrar studiens resultat med bättre underlag för en hållbar stadsplanering som främjar hjärnhälsa genom livet.

Grönska viktig i stadsplaneringen

Studien ger ytterligare stöd för att bevara och utveckla grönska i bostads- och stadsmiljöer. Träd, gröna bostadsgårdar, trädgårdar, parker och vegetation längs gator och gångstråk ger många nyttor, även när möjligheterna att ta sig till större naturområden är begränsade.

Tidigare och pågående forskning pekar på flera möjliga sätt som natur och grönska kan stödja olika aspekter av hälsa som främjar hjärnhälsa genom livet och åldrande.

– Naturmiljöer och grönska kan stödja mental återhämtning, minska stress, och öka känslor av välbefinnande. Vi har också sett i våra studier att mer grönska i den omedelbara boendemiljön är förenat med bättre sömn, psykisk hälsa och mindre uttag av antidepressiva läkemedel.

Gröna miljöer kan också påverka våra beteenden och främja utomhusvistelse, fysisk aktivitet inklusive aktiv mobilitet, social kontakt och sammanhang. Samtidigt bidrar olika typer av gröna ytor med många andra ekosystemtjänster.

– Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald, säger Cecilia Stenfors. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar.

Om studien

Studien omfattar 2 993 personer, 60 år eller äldre, från befolkningsstudien SNAC-K i Stockholm. Under 16 års uppföljning utvecklade 477 personer demens.

Mängden grönska inom 100, 250 och 500 meter från deltagarnas bostäder mättes årligen med hjälp av satellitbilder och geografiska informationssystem. Forskarna tog bland annat hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomiska faktorer, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Läs studien Precision residential greenspace, urban environmental exposures, and incident dementia among older adults in Sweden: A 16-year cohort study i Alzheimer’s & Dementia