40 miljoner till forskning om djur och växter som kulturarv

Under sex år ska forskarna i Living Beings as More-Than-Human Heritage undersöka hur levande djur och växter kan förstås som kulturarv. Projektet leds av Dolly Jørgensen, professor i historia vid Universitetet i Stavanger.

Kulturarv förknippas ofta med byggnader, föremål och monument. I det nya projektet står i stället det levande i centrum. Forskarna ska bland annat studera träd som har överlevt krig och katastrofer, historiska spannmålssorter och arbetande hästar på museer och kulturhistoriska platser.

Träd som vittnen till historien

För Christina Fredengren innebär projektet ett fördjupat samarbete med The Greenhouse – Center for Environmental Humanities vid Universitetet i Stavanger. Under en månad per år kommer hon att arbeta i Stavanger med forskning om träd och hur deras långa tidsperspektiv kan påverka vår syn på natur- och kulturarv:

– En del av forskningen handlar om så kallade ”survivor trees”, träd som har överlevt katastrofer och blivit materiella vittnen till historiska händelser. Ett exempel är träden som överlevde atombomben över Hiroshima. Projektet tar också upp hur årsringar och dendrokronologi kan användas för att undersöka träd på nya sätt. Träd kan då studeras inte bara som natur, utan också som levande bärare av kultur och historia, säger Christina Fredengren.

Det knyter an till ett tema som Christina Fredengren tidigare har utforskat i sin TEDx-föreläsning Thinking Time with Trees.

Ett bredare perspektiv på kulturarv

Målet med projektet är att utveckla kunskapen om hur djur och växter kan vara en del av kulturarvet och hur de själva bidrar till att forma det. Frågan är särskilt aktuell i en tid av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald.

I projektgruppen ingår även forskare från bland annat University College London och Universitetet i Stavanger. Projektet pågår i sex år.

Läs mer:
40 millioner til forskning på planter og dyr som kulturarv (på norska)