Optogenetik, från Nobelpris till forskningsverktyg
2026 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för optogenetik, en metod som gör det möjligt att visa hur nervceller formar minnen, känslor och beteenden i den levande hjärnan.
Optogenetiken har revolutionerat hur vi studerar hjärnan.

Iskra Pollak Dorocic. Foto: Jens Olof Lasthein
Iskra Pollak Dorocic, forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab Fellow, använder en kombination av molekylära och systemneurovetenskapliga metoder för att visualisera, registrera och manipulera grupper av nervceller, för att förstå deras funktion och hur de bidrar till beteenden. Syftet är att förstå deras funktion och hur de bidrar till beteenden. Bland dessa metoder finns den nu prisbelönade tekniken optogenetik.
– Tekniken gör det möjligt för forskare att slå på eller av specifika nervceller med hjälp av ljuspulser, med en precision och tidsmässig kontroll som tidigare inte varit möjlig. För första gången kan vi göra mer än att registrera vilka nervceller som är aktiva under ett visst beteende. Vi kan i stället direkt testa om just dessa celler orsakar beteendet. Det har öppnat helt nya forskningsområden och gett oss en mycket mer detaljerad bild av hur hjärnan fungerar och ger upphov till handlingar. Därför har optogenetik blivit ett av de mest kraftfulla och spännande verktygen inom modern neurovetenskaplig grundforskning, säger Iskra Pollak Dorocic.
Senast uppdaterad: 2026-10-06
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen
