Homogenitet främjar goda grannkontakter

Hur interagerar grannar i Sverige och hur varierar det mellan landsbygd och stadsområden? Denna typ av frågor är i fokus för Karen Haandrikman, professor i geografi med fokus på humangeografi vid Stockholms universitet, som deltar i flera forskningsprojekt om migration, integration, segregation och rollen bostadsområdet har.

I en studie publicerad i tidskriften Population, Space and Place i mars 2026 undersöker hon fenomenet bra grannkontakter, i vilken utsträckning grannar interagerar, i Sverige. Studien visar att det är vanligt att grannar hälsar på varandra i Sverige. Däremot är det ovanligt med högre nivåer av interaktion mellan grannar, som att hjälpa varandra. Ett annat resultat är att interaktion mellan grannar är vanligast i homogena stadsdelar på landsbygd och i städer, medan interaktionen mellan grannar är låg i urbana områden.

– Detta innebär att homogenitet, och inte mångfald, främjar goda grannkontakter, säger Karen Haandrikman.

I studien mätte forskarna olika typer av bostadsområden som kluster av människor med liknande demografiska, socioekonomiska och etniska egenskaper. Den underliggande idén är att människor i mer homogena områden också kan dela liknande attityder och normer. Detta undersöks i flera studier i det större projektet Lyckliga gatan (Neighbourhood Revisited.

I studien som publicerades i mars fann Karen Haandrikman att interaktion mellan grannar var ganska vanligt i homogena landsbygdsområden, särskilt genom att be grannar om hjälp och utbyta tjänster. Å andra sidan visade sig mer ytliga former av grannrelationer, som att hälsa på varandra, ovanligt i utsatta områden. Däremot var det i dessa områden vanligt bland migranter att hjälpa sina grannar.

Boende i småstäder minst benägna att ha grannkontakter

En annan upptäckt var att interaktion mellan grannar inte är vanligare på landsbygden, vilket motsäger tidigare forskning som främst varit baserad på fallstudier. Invånare i småstäder var bland de minst benägna att ha kontakt med sina grannar, särskilt när det gäller att hälsa och prata med grannar.

– En förklaring är att det främst är de som bor i utsatta områden i småstäder som sällan interagerar med sina grannar. En annan är att invånare i småstäder kan välja sådana miljöer med avsikt att behålla privatliv och begränsad social interaktion, även om ytterligare forskning behövs för att utforska denna hypotes, säger Karen Haandrikman.

Personlighet spelar roll

Två andra nya rön handlar om vilken roll bostadstyp och personlighet spelar för grannrelationer. Det finns mycket anekdotisk bevisföring för att personer som bor i lägenheter i Sverige tenderar att undvika obekvämt småprat med sina grannar.

– Med hjälp av nationellt representativa enkätdata visar jag att lägenhetsboende faktiskt är mindre benägna att umgås med grannar. Men även de som bor i villor är mindre sociala, särskilt mot nyinflyttade. Personlighetens betydelse har ofta underskattats i kulturgeografiska studier. Här fann jag att särskilt extrovert personlighet kan kopplas till ökad kontakt med grannar. Höga poäng för neurotisk personlighet innebär däremot generellt mindre kontakt med grannar.

Ganska ovanligt att be om hjälp

Studien visar att det är vanligt att hälsa på grannar i Sverige. Detta är den vanligaste formen av interaktion. 76 procent av de svarande säger att de alltid nickar eller säger hej. Intensiteten för kontakter minskar vid högre grad av grannkontakter. Endast en fjärdedel i denna grupp säger att de alltid hejar på sina grannar, och tretton procent sällan eller aldrig gör det.

– Vi kan inte dra slutsatsen att svenskar inte interagerar med sina grannar. Detta är också i linje med de andra nordiska länderna, säger Karen Haandrikman.

Att hälsa på en ny granne är mer ovanligt, men mer än 70 procent gör så ibland. Att be om hjälp och att lita på grannar genom at ge dem nycklar är ganska ovanligt.

– Detta är kanske ett skandinaviskt fenomen, baserat på anekdotiska bevis, eftersom det inte finns någon jämförande forskning i detta ämne, säger Karen Haandrikman.

Även lågmälda relationer är avgörande

Kontakt med grannar är viktig för att stärka lokala samhällen och för social sammanhållning. Även lågmälda relationer med grannar är avgörande eftersom de kan övergå till hjälp vid behov. Även om många idag inte arbetar i sina bostadsområden och har sociala kontakter på andra håll eller online, är grannkontakter mycket levande, både i Sverige och i andra länder.

Gemenskaper av likasinnade

Studien visar att kontakter med grannar är vanligast i homogena bostadsområden. Enligt Karen Haandrikman hänger den geografiska koncentrationen av människor med liknande bakgrund och intressen ofta samman med framväxten av kluster av gemenskaper bestående av likasinnade personer. Invånare i sådana områden kan dela attityder och värderingar, såsom synen på sina grannar. Detta var även premissen för det större projektet och en hypotes i denna studie.

En annan hypotes var att vissa grupper i utsatta områden, som tenderar att vara heterogena på flera sätt, hjälper sina grannar mer som strategi för att hantera stigmatisering. Å andra sidan skulle man kunna tänka att det är mindre vanligt att hälsa på sina grannar eftersom det kan vara brist på lokala mötesplatser som möjliggör social interaktion.

– Studien visade stöd för den första hypotesen. Likhet mellan grannar, snarare än mångfald, är kopplat till högra nivåer av grannkontakter, säger Karen Haandrikman.

Ökning av socioekonomisk segregation

När bostadsområden är homogena avseende sociodemografisk sammansättning, bostadstyp och tillgång till resurser kan detta även återspeglas i invånarnas åsikter och attityder. Studien visar att det även gäller för förhållande mellan grannar. Även om boende inom homogena områden kan dela starka normer, värderingar och ömsesidigt förtroende, kan skillnaderna mellan områden öka. Ett samhälle bestående av olika typer av bostadsområden, där invånare har olika världsbilder, kan undergräva social sammanhållning.

– I Sverige ser vi en ökning av socioekonomisk segregation över tid, särskilt när det gäller segregation av de mest välbärgade invånarna. Vi har också sett en ökning av migranter till samhället, som tenderar att bo i mer utsatta områden. Sådan etnisk och socioekonomisk segregation verkar alltmer kopplas till polariserade attityder och normer samt till olika möjligheter och resurser.

Hur är du själv som granne?

– Jag bor i en bostadsrättsförening och uppskattar de gemensamma ansträngningar som boende i sådana föreningar behöver göra för att underhålla fastigheterna. En sådan ägarskapsform stimulerar också social interaktion i form av gemensamma städdagar och andra aktiviteter. Jag bor på en gata med en mångfald av hushållstyper, åldrar och bakgrund, vilket jag uppskattar. Jag gillar att hjälpa grannar med små tjänster. Jag uppskattar även om de hjälper mig, till exempel med att ta hand om mina kaniner under semestertider.