Forskare gör nya dykningar på Gripen – flaggskeppet som sjönk 1495
Den 3–7 oktober dyker en forskargrupp på vraket av kung Hans flaggskepp Gripen utanför Ronneby. De ska undersöka en unik ammunitionskista och kartlägga skeppets överbyggnad. Målet är att förstå hur ett krigsskepp byggdes och användes i början av en omvälvande epok i sjökrigföringen.
Dykning vid vraket Gripen. Foto: Dr. Florian Huber/Gripen 2023.
År 1495 var kung Hans av Danmark och Norge på väg till ett möte i Kalmar. Han hoppades bli vald till kung av Sverige. Flaggskeppet Gripen, även kallat Gribshunden, var lastat med prestigefyllda föremål, tänkta att imponera på det svenska riksrådet.
Rolf Warming. Foto: Jacob Nyborg Andreassen/SoCA
Sedan gick något fel. Gripen sjönk vid Stora Ekön utanför Ronneby. Medeltida källor nämner brand och explosion, men något avgörande bevis har ännu inte hittats.
Drygt 500 år senare är Gripen ett av världens bäst bevarade vrak från senmedeltiden. För Rolf Warming, doktorand inom maritim arkeologi med inriktning på sjökrigföring vid Centrum för Maritima Studier/Stockholms universitet, är Gripen ett drömskepp att få undersöka.
– Gripen ger en unik möjlighet att studera den militära revolutionen till sjöss genom ett konkret skepp: både dess konstruktion och de människor, vapen och arbetsprocesser som fanns ombord, säger Rolf Warming.
Ett skepp vid en brytpunkt
Runt år 1500 förändrades sjökrigföringen i grunden. Bordning och närstrid hade länge varit det primära sättet att strida till sjöss. Nu blev skeppen större och mer specialiserade, eldvapen och artilleri fick större plats, och bemanning och logistik organiserades på nya sätt. Historiker talar om en militär revolution till sjöss.
– Gripen befinner sig just i början på denna intensiva omvandling, säger Rolf Warming.
Artilleriet ombord var ännu småkalibrigt och fungerade ännu främst som ett stöd för närstriden, som fortfarande spelade en central roll. Under de följande århundradena förändrades dock balansen gradvis när tyngre artilleri och nya former av sjöstrid utvecklades.
En kista full av bly
Årets fältarbete kretsar kring två sammanhängande spår: en ovanlig ammunitionskista och skeppets överbyggnad, och sker i samarbete med professor Johan Rönnby vid MARIS, Södertörns högskola, som har huvudansvaret för undersökningen.
Kistan började kartläggas redan i samband med fältarbetet 2023. Den innehåller bland annat blyråmaterial och gjutformar för blykulor i olika kalibrar, alltså utrustning för att tillverka ammunition ombord.
Målet nu är att dokumentera den i ännu större detalj och få ut så mycket vetenskaplig information som möjligt ur kistan och dess innehåll.
– Kistan kan ge oss en ovanligt konkret bild av praktiken kring vapnen: hur ammunition tillverkades, förbereddes och förvarades och vilka arbetsuppgifter människorna ombord hade. En sådan här kista är ytterst ovanlig, och jag känner inte till någon annan bevarad motsvarighet från ett skeppsvrak från den här perioden, säger Rolf Warming.
Ammunitionskistan med innehåll. (1) Blyplåtar, (2-3) Gjutformar, (4) Kistans avlånga sida med fals och järnkorrosion, (5) Cylindriska ’burkar’ (eventuellt krutbehållare) och (6) Gjutform. Foto: Dr. Florian Huber/Gripen 2023 (med konturer och anteckningar av Rolf Warming).
Forskarna vill också veta om kistan hörde samman med legoknektarnas utrustning. Tidigare isotopanalyser av blykulor från vraket har pekat mot centrala Tyskland. Nya isotop- och grundämnesanalyser av blyet i kistan ska undersöka om det kan ha samma ursprung.
Även andra material i kistan ska undersökas, bland annat för information om krut och ammunitionstillverkning.
Ett skepp i bitar
Det andra spåret gäller skeppets överbyggnad, som fungerade som en stridsplattform.
– Vi försöker förstå hur framför allt för- och akterkastellen var konstruerade och hur dessa delar av skeppet fungerade som stridsplattformar, säger Rolf Warming.
Skrovet är väl bevarat, men ovanför det är bilden splittrad. Många delar av överbyggnaden ligger som lösa timmerdelar runt vraket. Genom att bestämma deras ursprungliga funktion och placering kan forskarna steg för steg rekonstruera skeppets arkitektur.
Bland timret finns en avbruten balk i fören. Rolf Warming har i materialet från 2023 identifierat den som den saknade fortsättningen av balken där Gripens berömda stävfigur satt.
– Den ska dokumenteras betydligt bättre under årets undersökning och kan ge ny information om förkastellets konstruktion, säger han.
Kistan och överbyggnaden hänger ihop. Kistan visar vad människorna gjorde ombord och hur de förberedde sig inför strid. Överbyggnaden visar var det skedde.
– Om vi kan förstå både skeppets rumsliga uppbyggnad och de aktiviteter som ägde rum där kan vi närma oss frågan om hur Gripen var tilltänkt som krigsmaskin, säger Rolf Warming.
Konstnärlig rekonstruktion av Gripen. Skeppets faktiska utseende och konstruktion är fortfarande inte helt klarlagt. Illustration av Mats Vänehem/Gribshundens projektkontor.
Fakta: Så går undersökningen till
Under fem dagar dokumenterar dykare kistan och dess innehåll i större detalj än tidigare. Material från kistan analyseras sedan vid Arkeologiska forskningslaboratoriet (Stockholms universitet).
De lösa timren och den avbrutna balken dokumenteras i detalj och fotograferas för 3D-modeller, så kallad fotogrammetri. Många överlappande bilder blir då en exakt digital modell, som gör det möjligt att bestämma var delarna en gång suttit.
Ett större område runt vraket ska dessutom kartläggas med högupplöst multibeam, en sonar som ritar upp havsbotten i detalj. Karteringen kan visa hur skeppsdelarna ligger utspridda och hjälper forskarna att identifiera fler delar av överbyggnaden.
Fältarbetet är ett samarbete med professor Johan Rönnby vid MARIS, Södertörns högskola, som har huvudansvaret. Deltagare och samarbetspartner kommer bland annat från University of Southampton, Teodoliten Gruppen, Historic England och Submaris. Undersökningen finansieras huvudsakligen av Beckett-Fonden i Danmark, med stöd från stiftelsen Voice of the Ocean.
I samband med undersökningen planeras även en publik föreläsning på Kallvattenkuren, Gribshundens projektkontor i Ronneby. Där presenteras årets fältarbete och preliminära resultat.
Se inslag från SVT Blekinge publicerat den 7 oktober 20226. Tre frågor om: Gribshundens historia: ”Jämngammalt med Columbus” | SVT Nyheter
Gripens ikoniska stävfigur som bärgades 2015. Foto: Ingemar Lundgren, för Blekinge Museum.
Fakta: Rolf Warming
Rolf Warming har varit knuten till Gripen sedan 2014. Han är utbildad marinarkeolog vid University of Southampton och kopplades till projektet som vapenspecialist. Första gången han dök på skeppet var 2015.
Rolf Warming är sedan fyra år tillbaka på Stockholms universitet och är nu i slutskedet av sin doktorandtjänst. Hans avhandling handlar om maritim närstrid ombord på krigsskepp mellan åren 1450–1650, där han försöker förstå skeppen under denna tid inte bara som skeppskonstruktioner utan som stridsplattformar. Han undersöker mer specifikt:
• Hur skeppskonstruktionen stöder strid
• Vapenteknologi
• Organisationen ombord
Fakta: Gripen/Gribshunden
Fyndplats: Gripen förliste 1495 vid Stora Ekön nära Ronneby, som då var en naturlig hamn. Enligt uppgift sjönk skeppet efter en brand, men orsaken är okänd. Kungen var inte ombord när skeppet förliste.
Flaggskepp: Gripen tillhörde kung Hans av Danmark och Norge. Han anses vara grundaren till den danska flottan och gjorde Danmark till en mycket stark sjömakt vid den här tiden. Gripen var en förebild för större danska krigsskepp som byggdes under 1500-talet.
Omnämnt första gången 1485: Skeppet är byggt av träd som fälldes vintern 1482/83. Första gången det nämns i danska källor är 1486. Därefter användes det av kungen vid flera tillfällen, bland annat i samband med en stor militär expedition till Gotland år 1487. Det är okänt om Gripen någonsin var i strid.
Kravell: Gripen är kravellbyggt, med en skeppsbyggnadsteknik som hade utvecklats i södra Europa och som vid denna tid spreds till norra Europa och Östersjön. Skeppet var cirka 35 meter långt och 12 meter brett.
Holländskt ursprung: Skeppet är troligen importerat från Holland, från området kring floden Maas. Från slutet av 1400-talet hade kung Hans egna skeppsbyggare från Holland och kunde bygga denna typ av skepp i Danmark i stället för att importera dem.
Tidigare forskning: De första marinarkeologiska undersökningarna genomfördes 2001–2002 av Kalmar läns museum. Från 2013 inleddes ett större forskningsarbete vid Södertörns högskola, som 2015 genomförde den första fotogrammetriska dokumentationen av vrakplatsen. Under utgrävningen 2019, som Södertörns högskola ansvarade för med medverkan från bland andra Lunds universitet och Blekinge museum, dokumenterades delar av skrovet och överbyggnaden kring akterkastellet, vilket gav de första digitala rekonstruktionerna av skeppet. Vid senare tillfällen har Blekinge museum, Lunds universitet och Vikingeskibsmuseet i Roskilde genomfört ytterligare undersökningar på vrakplatsen. År 2023 genomförde Södertörns högskola och Stockholms universitet en ny undersökning med fokus på överbyggnad, beväpning och skeppets funktion som stridsplattform.
Senast uppdaterad: 2026-10-12
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen