”Cybersäkerhet en förutsättning för demokrati”
I tre dagar samlas forskare, företag och myndigheter inom cybersäkerhet vid Stockholms universitet till CyberSweden 2026 som är en av landets största konferenser inom cybersäkerhet.
Fredrik Blix, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap, öppnade konferensen om cybersäkerhet i Aula Magna. Foto: Anette Gärdeklint Sylla
Den 15–17 september arrangerar organisationen Cybercampus Sverige, tillsammans med Stockholms universitet och forskningsinstitutet RISE, konferensen CyberSweden 2026 i Aula Magna. Konferensen är en av de största mötesplatserna i Sverige där akademi, näringsliv och offentlig sektor möts kring cybersäkerhet och cyberförsvar.
Fredrik Blix, som forskar och undervisar i cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap på Stockholms universitet och ingår i konferensens programkommitté, öppnade konferensen. Han berättade att det i Aula Magna varje år arrangeras föreläsningar med Nobelpristagare.
– Här har Daniel Kahneman talat om när det mänskliga omdömet sviker, och här har Ben Bernanke talat om förtroende – om vad som händer när vi slutar lita på bankerna. Båda ämnena är högst relevanta för oss som arbetar med cybersäkerhet, sade Fredrik Blix.
Han betonade att cybersäkerhet är så omfattande att det inte ryms inom en enda disciplin. Han exemplifierade med att det vid Stockholms universitet finns forskning om cybersäkerhet inom bland annat data- och systemvetenskap, psykologi, juridik och statsvetenskap.
Utan cybersäkerhet ingen demokrati
Fredrik Blix har arbetat med cybersäkerhet i trettio år och beskrev två insikter som format hans syn på ämnet. Den första kom under hans tid som tillförordnad informationssäkerhetschef vid Valmyndigheten i samband med valen 2006 och 2010. Där ledde han arbetet med att certifiera myndighetens ledningssystem för informationssäkerhet.
– Det slog mig då att om vi inte har cybersäkerhet, så har vi egentligen ingen demokrati. Vi gick till val i söndags, och Sverige har ett valdatasystem som används för att räkna rösterna. Det system som räknar rösterna måste vara säkert – och myndigheten måste kunna visa att det är säkert, inte bara hävda det.
Den andra insikten kom när han coachade ett lag i en cybertävling i Genève.
– Det var första gången jag på allvar förstod att cybersäkerhet inte bara handlar om företag och individer, utan också om nationer – om konflikter mellan stater och om diplomati. Jag kom hem med en ny syn på mitt ämne.
Uppmaning till deltagarna
En ny idé och en ny kontakt. Det är vad Fredrik Blix hoppas att konferensen ska ge deltagarna, oavsett om de är i början av karriären eller har tjugo år bakom sig.
– Om du arbetar med teknisk cybersäkerhet, prata med någon som arbetar med ledning och styrning. Om du arbetar med cyberförsvar, prata med någon som arbetar med dataskydd. Är du jurist, prata med en tekniker.
Samla det ingen klarar av ensam
Shahid Raza, David Olgart och Fredrik Blix på scenen i Aula Magna. Foto: Anette Gärdeklint Sylla
Nästa talare vid invigningen var David Olgart, direktör för Cybercampus Sverige. Han beskrev grundtanken bakom initiativet: vissa utmaningar är för stora, för komplexa eller för brådskande för att en enskild organisation ska kunna lösa dem. Inget enskilt universitet har all forskningskompetens, inget företag kan utveckla alla lösningar och ingen myndighet kan bygga nationell cyberresiliens på egen hand.
Han berättade att Cybercampus Sverige på några år vuxit till ett nationellt samarbete mellan industri, universitet, forskningsinstitut, myndigheter samt säkerhets- och försvarssektorn, där Stockholms universitet är en av partnerna. Ambitionen, sammanfattade Olgart, är att korta avståndet mellan kunskap och förmåga.
Shahid Raza, forskningsdirektör vid Cybercampus Sverige och professor vid University of Glasgow, presenterade forskningsagendan för organisationen. Han berättade även att Cybercampus Sverige har startat en nationell forskarskola med femton doktorander och framöver ska koordinera svenskledda ansökningar till EU:s forsknings- och försvarsfonder. Omkring 85 procent av den direkta projektfinansieringen har hittills gått till sociotekniska snarare än rent tekniska ämnen – i linje med det Fredrik Blix inledde med.
Professor Dongyan Xu. Foto: Anette Gärdeklint Sylla
Först ut av talarna under konferensen var Dongyan Xu, professor vid amerikanska Purdue University. Han talade om olika typer av ”cyberfysiska” hot och exemplifierade bland annat med hur drönare och produktion i företag kan störas.
Under den tre dagar långa konferensen fick deltagarna sedan lyssna till talare och samtal mellan forskare från olika universitet och företrädare för bland annat Sveriges nationella cybersäkerhetscenter, Försvarsdepartementet, Ericsson och RISE.
Sextio år av data- och systemvetenskap
Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) firar 60 år i år. Institutionen grundades 1966 som en gemensam institution med KTH och var en av de första i landet inom datavetenskap. I dag är den, med Kista som bas, en av landets största institutioner inom ämnet – och bland annat genom Cybercampus Sverige fortsätter DSV och KTH att arbeta tillsammans.
Säkerhetsforskningen vid DSV inleddes på 1980-talet av Louise Yngström, i dag professor emerita, under benämningen säkerhetsinformatik – vilket var långt innan begreppet cybersäkerhet var etablerat. Yngström var Fredrik Blix doktorandhandledare.
– Vi har alltså närmare femtio års forskning och utbildning inom området. Grunderna i datasäkerhet består, men utmaningarna är nya, sa han.
Institutionen har flera forskargrupper inom data- och systemvetenskap. Många av DSV:s forskare samarbetar med kollegor inom ämnen som juridik, företagsekonomi, psykologi och statistik. Institutionen har ett av landets största masterprogram i cybersäkerhet, och studenter från programmet fanns både i publiken och i konferensens funktionärsteam.
Senast uppdaterad: 2026-09-17
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen