Statsvetare: Sveriges högervind på väg att mattas av

Jakob Ahlbom, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar om strukturer i åsiktsopinionen och hur det har förändrats över tid, samt om ideologiska pendelrörelser. Han är även knuten till Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Tillsammans med Patrik Öhberg och Henrik Ekengren Oscarsson leder Jakob Ahlbom arbetet med de svenska riksdagsundersökningarna.

Sedan 2015 har en högervind blåst i konservativ riktning i Sverige där en majoritet av Sveriges befolkning har identifierat sig som höger.

– Under de senaste tio åren har förslag kring restriktiv invandringspolitik, hårdare straff, minskad skatt och minskning av välfärdens resurser inte mött något större motstånd i svensk politik, säger Jakob Ahlbom.

Men mycket tyder på att den rörelsen håller på att mattas av, menar han, trots tillfälliga svängningar i opinionen.

 – Opinionen är inte lika invandringskritisk nu. Vi ser att allt fler tongivande politiska tyckare har uttalat sig i debatten om tonårsutvisningar, något vi inte har sett innan. Skjutningarna har gått ner och frågor om brott och straff har börjat försvinna från den politiska agendan, fortsätter han.

Istället syns en tendens att frågor som länge varit borta från den politiska dagordningen återvänder.

– Vid förra valet var invandring, kriminalitet och energi de tre viktigaste frågorna i valet, en gynnsam agenda för Tidöpartierna vid det tillfället. Nu ser vi en annan agenda som är mindre gynnsam för dem. Engagemanget för skola, vård och omsorg och miljöfrågor har ökat under den senaste tiden. Förutsatt att inga stora kriser kring migration, kriminalitet och energiförsörjning blossar upp igen, kan pendeln i opinionen komma att röra sig ännu mer åt vänster under de kommande åren, tror Jakob Ahlbom.

Fler välutbildade röstar vänster än tidigare

Förr röstade välbärgade och högutbildade människor oftare på högerpartierna och lågutbildade röstade vänster, men under de senaste decennierna har detta gradvis förändrats.

– Högutbildade identifierar sig i högre grad vänsterut medan lågutbildade identifierar sig högerut. Och inte minst gäller det om man utbildar sig inom exempelvis samhällsvetenskap eller humaniora, där fler lutar åt vänster.

Jakob Ahlbom menar att en viktig anledning till förändringen är att vänster och höger idag inte endast handlar om ekonomiska frågor utan till stor del om det som brukar kallas för kulturella värderingsfrågor, frågor som till exempel invandring, brott och straff, miljö och klimat, samt jämställdhet. En liknande trend syns även i kontrasten mellan stad och land, där väljare på landsbygden generellt sett lutar mer åt höger än i städerna. Flera områden och städer som traditionellt haft en blå majoritet övergår nu till att bli röda områden, exempelvis Stockholm.

– Det ska bli spännande att se om de här mönstren kommer fördjupas eller ej i det kommande valet.

Stor skillnad i hur män och kvinnor röstar – särskilt bland yngre

Vid det senaste riksdagsvalet 2022 kunde forskare konstatera att kvinnor och män i Sverige aldrig hade röstat så olika under Sveriges hundraåriga historia av demokrati. Kvinnor röstade i större utsträckning på partierna till vänster, men även Centerpartiet. Män röstade i högre utsträckning på högerpartierna. Störst övervikt av manliga väljare hade Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Flera opinionsundersökningar visar att yngre väljargrupper röstar mer vänster än tidigare. Dock syns en tydlig könsskillnad mellan unga tjejer och killar där en majoritet av killarna röstar höger och tjejer röstar på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.

– Frågan är om vi kommer se ytterligare ett rekord i gapet mellan könen. Det kan gå åt båda hållen. Skillnaderna kan bli större, men det skulle kunna bli så att den här ökningen mattas av. Att det kanske blir ungefär som tidigare, eller något mindre könsskillnader.

Skillnaderna i mäns och kvinnors väljarbeteende började öka i samband med den så kallade flyktingkrisen i Sverige som startade kring 2015 samt brottsvågen som följde under åren därpå.

– Det var väldigt omvälvande och förändrade opinionsstrukturerna i grunden i Sverige. Även i andra länder i Europa var flyktingkrisen en viktig faktor för liknande förändringar i opinionen. I Sverige blev detta starten på den högervind som vi har sett blåsa under det senaste decenniet.

Enligt Jakob Ahlbom visade många mätningar att män och kvinnor tyckte väldigt lika i många politiska frågor innan dess. Under den första tiden efter krisen intog både kvinnor och män en mer restriktiv riktning i relation till invandring och hårdare straff. Men sedan återvände många kvinnor till den hållning de haft tidigare, medan en majoritet av dessa män har stannat kvar högerut på skalan.

– Det tycks som att kvinnor och män generellt sett drog olika slutsatser om de politiska utvecklingar vi sett under det senaste decenniet. Och här spelar troligtvis även Metoo och ökande klimatförändringar in.

En annan hypotes som många forskare arbetar ifrån nu är sociala mediers roll och dess algoritmer, även om det inte finns några definitiva resultat inom området.

– Vi ser att kvinnor och män konsumerar olika typer av innehåll på sociala medier. Och det verkar som att det här påverkar de politiska könsskillnaderna, särskilt som det är just i den yngsta gruppen som vi har sett de allra största könsskillnaderna under de senare åren.

Opinionen mer endimensionell idag

I sin avhandling har Jakob Ahlbom även sett att opinionen, eller åsiktsrymden – för att använda en statsvetenskaplig term – under de senaste 15 åren blivit mer endimensionell än den varit tidigare. Med det menas att det är lättare idag att gissa vad någon tycker i en politisk fråga baserat på information om vad någon person tycker i andra frågor.

– Under 70, 80 och 90-talen expanderade åsiktsrymden. I samband med att Sveriges befolkning blev rikare blev andra frågor utöver de ekonomiska viktiga, som till exempel miljöfrågor, jämställdhet och invandring. Under 1990- och 00-talen fanns fler olika sätt att tycka och tänka på politiskt, jämfört med idag. Om jag visste vad du tyckte i fråga A och B så var det svårt att gissa vad du tyckte i fråga C, jämfört med nu.

Detta påverkar även en rad andra saker i politiken.

– Idag ser vi en mer endimensionell ideologisk struktur, där partierna är utplacerade längs en linje i större utsträckning snarare än på en karta som tidigare. Det finns färre unika positioner för partier att ta och partierna har ett mindre utrymme gentemot varandra.

I och med att Sverigedemokraterna har dykt upp i den svenska politiken har spelplanen förändrats så att partier både till vänster och till höger behöver samarbeta mer sinsemellan för att kunna vinna regeringsmakt, såväl i ekonomiska som i de kulturella frågorna. Detta driver politiken mot mer endimensionalitet, menar Jakob Ahlbom.

Gäller för blocken att locka ”medianväljaren”

En statsvetenskaplig teori som kallas medianväljarteorin går ut på att väljare tenderar att rösta på det parti som står närmast dem ideologiskt, och i ett system med två block vinner det block som medianväljaren röstar på.

– Det gäller alltså för blocken att vinna väljare som står precis i mitten av väljarkåren. Medianväljaren i det svenska fallet har inte gått högerut i årets valrörelse utan positionerar sig snarare något mer åt vänster än i förra valet. Samtidigt har Tidöpartierna i stora drag gått högerut i och med att man har lovat ministerposter till Sverigedemokraterna, vilket gör att det blir en utmaning för dem att locka medianväljaren.

Text: Elin Sahlin

Valforskningsprogrammets Rapport 2023:9 Könsskillnader bland svenska väljare 1921-2022, Jakob Ahlbom och Richard Karlsson

Profilsida Jakob Ahlbom