Ny forskning utmanar synen på AI och mänskligt tänkande

Ingrid Andersson vill genom sin avhandling ge ett bidrag till posthumanistisk filosofi och teori och på så sätt fördjupa diskussionen om användningen av AI. Hon menar att filosofiska funderingar alltid kan kopplas till konkreta samtida problem, att de kan säga något om hur vi agerar i världen. Hon har använt språkmodeller som ett exempel och undersöker hur vi talar om mänskligt tänkande och AI utifrån en filosofisk kontext.

Hon menar att det är viktigt att kunna prata om den här typen av fenomen som AI utgör, inte bara hur det används utan också implementeras inom högre utbildning.

– Chat GPT skulle implementeras snabbt inom högre utbildning. Samtidigt försöker man i realtid komma på hur man ska göra med olika uppsatser och bedöma om det är självständigt arbete eller ej. Vad händer då med utvärdering och bedömning? Vad ligger bakom hur vi förstår AI och hur används det på olika sätt, frågar sig Ingrid Andersson, forskare i utbildningsfilosofi vid Institutionen för pedagogik och didaktik.

Effektivitet värderas högre än det egna tänkandet

Ingrid Andersson är kritisk mot själva distinktionen vi gör när vi pratar om artificiell intelligens kontra mänskligt tänkande och framförallt ser hon de värderingar vi lägger däri som problematiska. Exempelvis att det egna tänkandet kan ses som ”fel”, eller att AI:ns effektivitet värderas högre.

– Genom vardagliga påståenden om att AI är dåligt, eller AI är jättebra eftersom det kan effektivisera vissa uppgifter, vad händer då med vårt kritiska tänkande? Och så skapas en skiljelinje mellan mänskligt tänkande och AI.

När man talar om det på det här viset ligger ontologiska uppfattningar bakom, något man inte kan få syn på, menar Ingrid Andersson. Då kan det vara värdefullt att ta hjälp av filosofin. Förutom att hon nyligen doktorerat i pedagogik vid Stockholms universitet har hon läst filosofi i Uppsala. Hon berättar att hon alltid varit intresserad av hur vi förstår kunskap, och vad kunskapsproduktion är kopplat till utbildningsfrågor.

– Hur vi tänker påverkar vilka begrepp vi skapar och hur vi ser på världen. Det är också syftet att vi måste ha ett begrepp för att få syn på någonting annat, för att lyfta blicken, säger Ingrid Andersson.

Hon menar att det är något som pedagogik och utbildning bör kultivera – vissa saker måste få ta tid och vara tråkiga och tidsödande, man lär sig någonting av det också.

Hon fortsätter:

– Om vi då säger att AI chattbotar kan vara bra och spara tid, vad menar vi då – spara tid från vad? Om vi menar att vi genom AI kan utföra många uppgifter inom högre utbildning förkastar vi det mänskliga tänkandet på ett sätt. Vill vi hellre lyfta fram vikten av att slutföra en uppgift effektivt, eller värderar vi en självständighet som är lite mer långsam och inte så strömlinjeformad?

Hon menar att det oftare prioriteras högre att studenter slutför sina uppgifter än den långsammare processen som det innebär att bedöma en textmassa, förstå begrepp och att arbeta självständigt med en uppgift. Att det mänskliga tänkandet generellt sett värderas lägre idag tror hon har att göra med att vi ofta inte definierar vad mänskligt tänkande innebär.

– Då vill jag som en jobbig filosof ställa frågan, vad har vi för definition av tänkande?

Omdöme och inbillningsförmåga viktiga komponenter i tänkandet

Hon använder teoretiska begrepp från filosoferna Hanna Arendt och Gilles Deleuze för att förstå hur vi förhåller oss till och använder chattbottarna. Genom filosofin tittar hon på olika komponenter av tänkande. Enligt filosoferna Hanna Arendt och Gilles Deleuze handlar det om olika komponenter. En av dem är när man i enskildhet har en dialog med sig själv. En annan handlar om omdömesförmåga, hur man tolkar och värderar en situation.

– Fantasi och inbillningsförmåga är också en jätteviktig del som är kopplad till kreativitet. Kreativitet, omdöme, inbillningsförmåga är ju något som ska kultiveras i all typ av vetenskap. Återigen tycker jag det är viktigt att ha en teori kring vad vi menar.

På frågan om hon tror att en AI kan ha fantasi och kreativitet, enligt Hanna Arendts och Gilles Deleuze’s definition svarar hon definitivt nej – i nuläget. Samtidigt värderas det mänskligt skapade och autentiska högre i kontexten av konst och musik än inom många andra områden.

Ingrid Andersson värderar inte AI som fenomen i sig, utan användningen kopplad till AI och den distinktion som sker. Själv använder hon inte AI, hon vill stå för sina egna misstag och förstå på egen hand.

– Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram bakomliggande föreställningar som finns när man slänger sig med olika begrepp och fattar olika beslut. Både som enskild människa och på politisk nivå. Filosofin är viktig för att den alltid hakar i verkliga problem.

Hon fortsätter:

– AI är här för att stanna och utvecklas ju i rasande fart, vem vet hur det ser ut imorgon eller om två år. Självklart ska det användas, jag tror också på den typen av frihet och pluralism. Kommer AI byggas in i högre utbildning? Ja, absolut.

Text: Elin Sahlin

Läs Ingrid Anderssons avhandling Avoiding Reductionism in Posthumanism: The Significance of Subjectivity, Thinking, and Origin Stories