– Tidigare segregationsstudier har ofta fokuserat på enstaka mått som inkomst, utbildning eller sysselsättning. Det vår studie, som även tar med faktorer som familj och social utsatthet, visar är att sådana studier underskattar segregationens verkliga omfattning. Individer med olika livsbanor, bor mer segregerat än faktorer som inkomst eller utbildning avslöjar, säger Bo Malmberg, professor vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

Koppling mellan segregation och politik

I studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, har forskare vid Stockholms universitet följt Sveriges befolkning från 1990 och framåt och kombinerat uppgifter om utbildning, arbete, inkomster, familjesituation och boende. Forskningsresultaten som presenteras i en atlas med 100 kartor visar hur olika livsmönster, präglade av utsatthet eller välstånd, är geografiskt fördelade över Sverige, men också hur de sammanfaller med det politiska landskapet, det vill säga hur människor röstar i de olika områdena.

– Centralt i städerna finns unga under utbildning, välutbildade i karriärens början och singlar. Något längre ut återfinns unga medelinkomsttagare i flerfamiljshus. I nästa ring finns dels välbeställda villaägare, dels utsatta grupper i förortsområden. Medelinkomsttagare i villa, typ medel-Svensson, bor ofta ännu längre ut från stadskärnan. Samtidigt ökar andelen människor med låga inkomster på landsbygden, långt från storstäderna, säger Bo Malmberg.

Segregation leder till minskad förståelse

En central slutsats i studien är därför att en ökad geografisk polarisering i hur människor röstar, till exempel mellan stad och land, kan ha sin grund i den geografiska segregationen av livsbanor.

– Segregationen innebär att man sällan möter människor med annorlunda uppfattningar, vilket kan underblåsa bristande förståelse för andra perspektiv. Resultatet kan bli just den starka politiska polarisering som är tydlig i många länder, och som i hög grad är geografisk, både mellan stadsdelar och mellan regioner, säger Bo Malmberg.

Segregationen inte total

Studien visar också att uppdelningen mellan människor med olika livsvillkor ökar senare i livet, särskilt i samband med att människor bildar familj, men enligt forskargruppen är segregationen inte total. I de tidiga vuxenåren, upp till ungefär 35, bor människor betydligt mer blandat.

– Sett till den totala livserfarenheten är vi inte så isolerade från andra grupper som man kan tro. Det är ofta när man får barn som man söker sig till områden med mer ensidig sammansättning, säger Bo Malmberg.

Vad krävs för att vända utvecklingen?

– Resultaten visar att det finns mycket som talar för att segregationen verkligen bidrar till ett mer polariserat samhälle. För att vända den trenden krävs det åtgärder som minskar segregationen, inte bara mellan stadsdelar utan också mellan regioner och olika delar av Sverige, säger Bo Malmberg.