Ljuden som är typiska för svenskans dialekter

– Att lista landskapsljud var min idé från början. Landskapsblommor och annat har ju funnits sedan länge, så när den svenska kulturkanonen lanserades med stort hallabalo tänkte jag att jag kan göra min egen kanon med det jag är bäst på – svenskans ljud – och det helt utan budget, berättar Martin Persson. Han är doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet och skriver regelbundet om språkbruk i svenska Språktidningen och i finländska Hufvudstadsbladet.

Trettio olika landskapsljud

Sagt och gjort. Tillsammans med Stefan Jacobsson, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet, presenterade Martin Persson tidigare i år en lista över svenskans landskapsljud. Han betonar att det handlar om svenskans landskapsljud – inte Sveriges. Med på listan finns inte bara ljud som representerar Sveriges tjugofem landskap utan också typiska ljud från fyra landskap i Finland samt från Estland och Gammalsvenskby i Ukraina. De båda forskarna har fokuserat på sina specialområden – Martin på dialekterna i södra Sverige och Finland, Stefan på norra Sverige, Öland och Estland – och sedan skapat listan tillsammans.

Listan är baserad på de bådas ”livslånga lärande” och forskning om språkljud. De har undervisat om dialekter på universiteten och Martin har medverkat i en ordbok om finlandssvenska folkmål. Och så har de grävt i arkiv. När listan sedan skulle sammanställas var de för det mesta överens om vilket ljud som hör hemma var, trots att många av ljuden finns i flera dialekter.

Många ljud finns i flera landskap …

– Tjockt l är ett ljud som finns i många svenska dialekter, men vi placerade det i Dalsland. Det tjocka l:et är på tillbakamarsch, och då kan det passa för ett landskap som har förgätmigej som landskapsblomma, säger Martin Persson. Ordet ”förgäta” är ett äldre ord för ”glömma”, så förgätmigej betyder helt enkelt ”glöm mig inte” vilket passar både det tjocka l:et och ett landskap som ofta glöms bort.

Sedan listan över dialektljuden presenterades har Martin Persson blivit intervjuad många gånger, bland annat av hälften av Sveriges radios lokalradiostationer.

… andra ljud finns inte i hela landskapet

– Det ljud som fått mest uppmärksamhet är det småländska draget, r-bortfall, berättar han.

– Ljudet finns i fler dialekter än småländskan och inte i alla småländska dialekter, men det är ändå väldigt typiskt för Småland. Jag har till och med fått mejl som bett mig dra tillbaka listan på grund av det.

Däremot har inte intresset varit speciellt stort i Finland, trots att det där finns en stor svensktalande minoritet.

Spännande nasalvokal

Som forskare och vetenskapsman säger sig Martin inte kunna ha något favoritljud. Men som privatperson tycker han att älvdalskans nasalvokaler är oerhört spännande. Det är ett forntida drag som också finns bevarat på runstenar och låter ungefär som när en fransktalande säger ”vin”.

– Nasalvokaler öppnar sådana språkhistoriska vidder. Älvdalskan är egentligen ett eget språk, så det kanske inte hör hemma på listan, men det brukar ändå räknas in bland dialekterna.

Standardsvenska tar över – men inte överallt

På de flesta platser i Sverige försvinner dialekterna mer och mer när ungdomarna inte längre talar på dialekt. I Skåne använder exempelvis de flesta ungdomarna inte längre tungrots-r, berättar Martin Persson. Men det finns motståndsfickor. Ungdomar pratar allt mer älvdalska och i Värmland håller man också fortfarande fast vid ”sin” dialekt.

– I Finland är dialekterna starka i Österbotten, men inte i södra delen av landet. Gruppen Kaj, som vann svenska Melodifestivalen förra året, har fungerat som ett slags representant för österbottniskan och har haft effekt på dialektbevarandet.

– I Finland är också svenskan en ideologisk fråga som inte har så mycket med traditionell dialekt att göra.

Dialekt på film

På senare tid kan en liten dialekttrend anas i svensk film. I den svenska filmen ”Biodlaren” som hade premiär i april talas värmländska och skådespelare som inte är värmlänningar har fått hjälp av dialektcoach. Och i tv-serien ”Koka björn” från förra året fick skådespelare som kunde finska lära sig meänkieli, berättar Martin Persson.

– Det är kul att dialekter lyfts fram, så att inte alla i Ystad pratar stockholmska på tv. Men jag misstänker att det också kan vara en ekonomisk fråga, man har inte råd att lägga ner tid på dialektcoachning.

Hela listan över svenskans landskapsljud