Infångad koldioxid kan bli en svensk framtidsindustri

– Dagens teknik har inte utvecklats specifikt för koldioxidinfångning. Därför finns det mycket kvar att göra, säger Niklas Hedin, professor i materialkemi vid Stockholms universitet.

Plaster, textilier, läkemedel, kemikalier och bränslen innehåller kol. I dag kommer en stor del av dessa kolatomer från fossila råvaror som olja, naturgas och kol. De pumpas upp ur marken, används en gång och släpps i många fall ut i atmosfären som koldioxid. För att bromsa klimatförändringarna behöver samhället sluta släppa ut fossilt kol i atmosfären. Samtidigt behövs nya lösningar för att ta vara på kol som redan finns i omlopp.

– Vi måste recirkulera kolet i stället för att släppa ut det, och också åstadkomma negativa utsläpp genom permanent lagring av koldioxid i olika former, säger Sara Bargi, projektledare på RISE, Research Institutes of Sweden.

Det är utgångspunkten för en satsning på att vidareutveckla CCUS-teknik – lösningar för att fånga in koldioxid, använda den som resurs och lagra den långsiktigt.

Sverige har goda förutsättningar

Sverige har stora mängder biogen koldioxid, alltså koldioxid som kommer från biologiskt material i stället för från fossila råvaror. Den uppstår till exempel inom skogsindustri, pappers- och massaindustri samt bioeldade värme- och kraftvärmeverk. I stället för att släppas ut skulle den kunna fångas in och användas som råvara eller lagras långsiktigt för att skapa negativa utsläpp.

– Våra kraftvärmeverk och massabruk som bränner biomassa släpper i dag ut koldioxid som kommer från biomassa med relativt korta cykler. Det är en resurs som borde kunna tas tillvara och skapa värde både för dem och för andra associerade företag, säger Niklas Hedin.

Forskarna menar att kombinationen av biogena koldioxidflöden, industriella miljöer och stark forskning ger Sverige goda möjligheter att ta en ledande roll inom området och på sikt bli ett internationellt nav för koldioxidanvändning och en strategisk leverantör av koldioxid för långsiktig lagring.

Dagens teknik är för dyr

Det finns projekt som fångar in och använder eller lagrar koldioxid idag. Men enligt forskarna är tekniken fortfarande för dyr och energikrävande för att kunna användas i den skala som krävs.

– Många företag säger att tekniken är mogen men för dyr. Vi menar snarare att den inte är mogen just eftersom den är för dyr och kräver för mycket energi, säger Sara Bargi.

En viktig del av forskningen handlar därför om att utveckla nya processer som kan sänka både kostnader och energibehov.

Vid Stockholms universitet pågår bland annat forskning om nya sätt att fånga in koldioxid mer energieffektivt. Ett exempel är processer där koldioxiden får en vätska att dela upp sig i två faser, så att bara den del där koldioxiden finns behöver värmas upp. Enligt forskarnas beräkningar kan det minska energibehovet betydligt.

Mer än en teknisk fråga

Men koldioxidinfångning är inte bara en teknisk fråga. För att den ska få genomslag krävs också fungerande regelverk, nya affärsmodeller, livscykelanalyser, transportlösningar och legitimitet i samhället.

Forskningen spänner över flera områden. Vid Stockholms universitet finns bland annat forskning om policyfrågor, rättvisa och moralfilosofiska perspektiv på tekniken. Det kan handla om hur kostnader och risker ska fördelas, hur framtida generationer påverkas och hur samhället bör väga olika klimatåtgärder mot varandra.

– Mycket av sådant här sker i en politisk och medborgerlig kontext. Förutom kapital behövs också att medborgarna är okej med själva metodiken, säger Niklas Hedin.