EU:s framtid avgörs bortom kriserna

EU präglas av återkommande kriser, men det är långsiktiga frågor om beslutsfattande, försvar och global konkurrens som kommer att avgöra unionens framtid, hävdar statsvetare.

EU-flaggor

Foto: Ifeelstock/Mostphotos

Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap och lektor vid Statsvetenskapliga institutionen samt forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, ger sin syn på de frågor som kommer att forma EU:s utveckling framöver.

Vilka utmaningar för EU får för lite uppmärksamhet, tycker du?

Niklas Bremberg

Niklas Bremberg. Foto: UI

– Mycket av mediernas rapportering om EU handlar om den dagliga krishanteringen i Europa, som pågår kontinuerligt i form av toppmöten och möten om energi och försvar. Det är viktiga frågor, men de gör också att mer långsiktiga utmaningar lätt hamnar i skymundan.

– En sådan utmaning är hur EU:s institutioner ska fungera i framtiden, särskilt om unionen växer och Ukraina blir medlem. Ett större EU väcker frågor om hur beslutsfattandet ska gå till, hur rösträkningen ska fungera och hur den demokratiska legitimiteten ska säkerställas i medlemsländerna. Det är politiskt svåra reformer, men de kommer sannolikt bli svåra att undvika.

Vilken utveckling inom EU oroar dig mest och vad inger hopp?


– Det är en oroande utveckling att ha krig i Europa, och ovissheten kring hur konflikten kommer att utvecklas. Utgången kommer att få stora konsekvenser för både EU och Europa i stort oavsett hur det går. Det handlar så klart om säkerhets- och försvarspolitiken inom både EU och Nato, inte minst eftersom vi redan nu ser hur USA:s syn på sin roll i europeisk säkerhet förändras.

– Samtidigt finns det något hoppfullt i Europas försök att nå enighet kring stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Men hittills kan vi nog säga att enigheten är otillräcklig i förhållande till de stora frågor som EU står inför.

Så vad blir viktigast för EU att lyckas med de kommande åren?


– Utgången i Ukrainakriget kommer att spela stor roll för EU och det europeiska samarbetet. Krig, geopolitik och konflikter har historiskt ofta lett till institutionella förändringar. Därför behöver EU:s medlemsländer och befolkningar vara beredda på att samarbetet kan förändras på djupet, till exempel när det gäller hur beslut fattas inom säkerhetspolitiken och hur medlemsländernas försvarspolitik utvecklas.

– Stora utmaningar är också kopplade till klimatfrågan och den digitala utvecklingen, där Europa behöver förhålla sig till både USA och Kina på nya sätt framöver. Den gröna omställningen är svår att genomföra utan relationer till Kina, samtidigt som EU behöver hitta en balans i sina politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen.

Senast uppdaterad: 2026-05-10

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen