Gabriel Zucman: Vi behöver skatt på miljardärer

Gabriel Zucman är en av världens mest kända ekonomer. Han är professor vid Paris School of Economics och University of Berkeley i USA, chef för EU Tax Observatory och har tilldelats flera internationella utmärkelser. Han har också skrivit flera böcker som har spridits brett utanför akademin och som har påverkat den politiska debatten. Gabriel Zucman är kanske mest känd för idén att införa en särskild skatt på miljardärer. Förra året var denna fråga uppe för omröstning i det franska parlamentet (där förslaget röstades ner) och frågan var också relevant i samband med valet i Danmark i mars 2026.

I samband med den svenska lanseringen av Gabriel Zucmans bok om skatter på miljardärer (Miljardärskatt Så kan den införas, Atlas förlag) besökte han Stockholm. Det blev många medieintervjuer, möten med politiker och ekonomer, samt ett framträdande vid Stockholms universitet. Nationalekonomiska institutionen anordnade tillsammans med Nationalekonomiska föreningen en föreläsning och diskussion i Aula Magna om välfärd och ojämlikhet i den rika världen. Intresset var stort. Drygt 500 personer deltog och evenemanget livestreamades också (och kan ses i efterhand).

Ökning av extrem rikedom hos miljardärer

Gabriel Zucman inledde med att säga att vi lever i mer jämlika samhällen än för ett sekel sedan. Sedan tillade han att det finns ett ”hack” på vägen mot jämlikhet. Vi ser en ökning av extrem rikedom bland miljardärer i den rika världen. Några tusen hushåll äger en stor andel av rikedomen i USA, eller med Zucmans ord – detta är "oligarkisk rikedom". Detta gäller även i Sverige, enligt Zucman.

– Extrem rikedom är extrem makt. Det finns en grundläggande spänning mellan rikedom och makt. Våra nuvarande skattesystem misslyckas med att beskatta de rika.

Tillsammans med David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Marius Ring vid University of Texas Austin, har Zucman nyligen gjort en studie av inkomstfördelningen och skattesystemen i Sverige och Norge. Studien visar att mycket rika individer i Sverige och Norge i stor utsträckning använder personliga holdingbolag för att skjuta upp beskattningen, vilket kraftigt sänker deras effektiva skattesatser. Inkomsten stannar ofta kvar i företagen under lång tid och betalas sällan ut, vilket innebär att det progressiva inkomstskattesystemet i praktiken fungerar mer som en konsumtionsskatt för de mycket rika. Holdingbolag har bidragit till ökad ojämlikhet och till det faktum att traditionella skatter, såsom inkomst- och förmögenhetsskatter, har begränsad effekt om de inte reformeras. Studien kommer att publiceras senare i vår.

Zucman är orolig för att det finns en risk för samhällets sammanhållning om de ultrarika inte "betalar sin del" till samhället och att det kan hota samhällskontraktet. Att införa en minimiskatt för miljardärer är sättet att hantera detta, enligt Gabriel Zucman:

– Som miljardär måste du betala en minimiskatt, som en bråkdel av förmögenheten. Den nya skatten bör vara två procent för dem med inkomster över 100 miljoner dollar.
Zucman fortsatte med att säga att 2 procent borde vara ett golv, inte ett tak.

"Att lyfta botten är viktigast!"

Nästa presentation på scenen kom av Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programdirektör vid Institutet för Näringslivsforskning. Daniel Waldenström betonade att det är möjligt både att ha jämlikhet och att ha superrika människor. "Att lyfta botten är viktigast!"

Han visade på den enorma tillväxten i den svenska ekonomin, rikedom och jämlikhet under de senaste 100 åren. Svenskar är rikare nu än någonsin i historien. Detta har lett till en "demokratisering" av sparande eftersom fler har kunnat spara. Först började människor spara till sina egna hem, vilket gjorde bostäder till Sveriges största rikedomskälla idag. Sedan växte också pensionssparandet enormt och utgör idag Sveriges andra huvudsakliga förmögenhetskälla.

Läs hela artikeln och se inspelning av evenemanget på engelska webben