Vattenkraften isolerar fisk genetiskt – hotar ekosystemens framtid i Ljungan

Forskarna varnar för att vandringshinder inte bara påverkar fiskens antal och spridning, utan också dess genetiska livskraft – en avgörande förutsättning för att arter ska kunna överleva klimatförändringar och andra framtida miljöhot.

– Genetisk variation är själva grunden för populationers anpassningsförmåga. När genflödet bryts riskerar lokala bestånd att bli isolerade och långsiktigt försvagade, även om de fortfarande finns kvar i dag, säger Linda Laikre, professor vid Stockholms universitet, huvudansvarig för rapporten.

Inte bara öring – fler arter riskerar genetisk isolering

I Ljungan har genetiska analyser visat att flera lokala öringbestånd blivit isolerade och har låg effektiv populationsstorlek, långt under internationella riktvärden för långsiktig överlevnad.
Men forskarna betonar att öringen sannolikt bara är ett exempel.

– För andra fiskarter saknas genetiska studier, men utifrån både teori och internationella resultat är det högst sannolikt att även fler arter i Ljungan påverkas genetiskt av ett stort antal dammar i älven, menar Stefan Palm vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Rapporten lyfter också att genetisk isolering och minskade fiskbestånd kan få följdeffekter i övriga ekosystemet.

Politisk blind fläck i vattenkraftens omprövning

Rapporten är särskilt aktuell i samband med den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP). Forskarna varnar för att genetiska aspekter i dag ofta saknas i beslutsunderlag och miljöprövningar.

– Om hänsyn till genetisk mångfald inte tas vid miljöanpassningar riskerar vi att fatta beslut som kan se hållbara ut på kort sikt, men som på lång sikt urholkar arternas framtida livskraft, framhåller Lena Larsson, Stockholms universitet, rapportens förstaförfattare.

Forskarna: genetiken måste in i prövningen

Rapporten understryker att genetiska kriterier måste integreras i vattenkraftens miljöprövningar och uppföljning. Forskarna pekar på att åtgärder som återställer funktionella förbindelser mellan olika delar av älven och möjliggör genetiskt utbyte mellan populationer behöver prioriteras. Där dammutrivningar inte bedöms möjliga behöver fiskpassager utformas som möjliggör effektivt genetiskt utbyte.

– Det handlar om att säkra evolutionär motståndskraft. Utan genflöde riskerar populationer att fastna i en genetisk återvändsgränd, säger Lena Larsson.

Ljungan kan bli ett nationellt varningsexempel

Forskarna menar att Ljungan illustrerar en bredare utmaning för Sverige: vattenkraftens påverkan handlar inte bara om ekologi och enstaka fiskarters produktion, utan också om att bevara den genetiska grund som biologisk mångfald i våra vattendrag vilar på.

– Genetisk mångfald måste bli en självklar del av vattenkraftens miljöanpassning. Annars riskerar vi långsiktiga förluster som är svåra eller omöjliga att återställa, menar Linda Laikre.