Vasaloppet – uppfunnen tradition som blivit etablerad

Den här veckan är det full fart i skidspåren mellan Sälen och Mora med Öppet spår och andra lopp. På söndag är det åter dags för det riktiga Vasaloppet. Isak Lidström är docent i historia vid Stockholms universitet och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Han har disputerat i idrottsvetenskap på en avhandling om samiska spår i skidsportens historia och har sedan bland annat forskat om längdskidåkningens teknikhistoria. Han är också expert på Vasaloppets historia och beskriver sig själv som ”kalenderbitare som så gott det går försöker ikläda mitt nördiga intresse en akademisk språkdräkt”.

Vad är det som givit Vasaloppet den status det har?
– Traditionen! Och det i dubbel bemärkelse. Redan när loppet genomfördes för första gången 1922 knöt det an till en historisk händelse, ett slags nationell ursprungsmyt med Gustav Vasa och den svenska allmogen i centrum. På det sättet var loppet urtypen av vad man i historisk forskning brukar kalla en ”uppfunnen tradition”. När nu över 100 lopp genomförts har själva tävlingen blivit en etablerad tradition i sig själv.

Vilken betydelse har skidåkningen haft för Sveriges och Nordens historia?
– Stor! Skidåkning har under tusentals år varit ett väl beprövat transportmedel som framgångsrikt förvandlats till en modern idrott. Såväl i Norge som i Sverige har skidsporten varit förknippad med den nationella identiteten. I Norge kan man nog kalla längdskidåkning en självklar nationalsport. I Sverige är det mer tveksamt; där finns konkurrens från andra idrotter.

Isak Lidström berättar att det skett många tekniska språng i längdåkningens historia.
– När Per-Erik Hedlund vann OS-femmilen 1928 åkte han på fyra timmar och 52 minuter. Vid OS i Cortina vann Johannes Høsflot Klæbo femmilen på en tid strax över två timmar, och då var det ett tungt lopp. En avgörande faktor är spårprepareringen, som ser helt annorlunda ut i dag än för 100 år sedan. Mycket handlar förstås också om utrustningen. I Sverige har man gått från tre meter långa träskidor, tillverkade i enlighet med folkliga slöjdtraditioner, via limmade fabrikstillverkade träskidor, till dagens hyperlätta skidor med allsköns kompositmaterial och glasfibertyper i innehållsförteckningen. Noterbart är dock att det går att åka fortare! De tekniska utmaningar man i dag står inför handlar i hög grad om kontroll, om att hitta sätt att identifiera åkare som använder otillåtna tekniska metoder, vare sig det handlar om felaktiga åksätt i uppförsbackar, fluorvalla eller dopning.

Du har skrivit om samiska pionjärer inom skidåkningen. Vilken roll spelade de?
– Just i etableringsfasen av längdskidåkning som modern sport vid 1800-talets slut hade de en mycket stor betydelse, och här skiljer sig Sverige från Norge. Det var samerna som skulle lära svenskar söderöver att åka skidor, eftersom detta inte var något vanligt transportmedel i landets centrala delar vid den tiden. De första skidföreningarna lade därför stor vikt vid att få de främsta samiska skidåkarna att medverka vid de prestigefyllda nationella tävlingar som anordnades under 1890-talet och 1900-talets början.

Vad kommer att hända med Vasaloppet i framtiden?
– Svårt att säga! Några år på 2010-talet var temperaturen hög och tävlingsbanan mycket vattensjuk. Man ligger dock i framkant när det gäller att hitta nya metoder för att både lagra och tillverka konstsnö, så än verkar det inte vara någon akut fara. Men vi ser också att arrangören i allt högre grad riktar in sig på sommaraktiviteter. Vasaloppet är även cykelsport och ultralöpning. Kanske är det ett sätt att anpassa sig till ett nytt klimat.

Hur är ditt eget förhållande till Vasaloppet?
– Jag är en kalenderbitare som så gott det går försöker ikläda mitt nördiga intresse en akademisk språkdräkt. Många tror att jag är en duktig skidåkare, men det är fel. Jag åker sällan skidor, men sätter gärna igång en gammal Vasaloppssändning från 1990-talet och har den i bakgrunden när jag jobbar.

Har du själv åkt Vasaloppet?
– Ja, det har jag, 2013. Det gick dåligt. Jag åkte med hög musik i öronen eftersom jag i lugn och ro ville följa tävlingen i efterhand. Men vid en kontroll basunerades Jörgen Auklands seger ut i högtalarna med hög volym. Jag kunde inte undgå att höra det, trots att jag höll för öronen. Då var dagen förstörd.

Hur följer du Vasaloppet på söndag?
– Jag vet faktiskt inte! Jag brukar vara på plats och stå sju kilometer från mål för att heja på och serva min idol Stanislav Řezáč med energidryck. Men nu har han lagt av, så jag sitter nog i tv-soffan.

Vad forskar du om nu?
– Just nu ägnar jag mig åt ett projekt finansierat av Centrum för idrottsforskning. Det handlar om kungligheters idrottsvanor. Specifikt undersöks hur regenter, prinsar och prinsessor genom sitt idrottsengagemang skapat nya sätt att ge monarkin legitimitet i ett modernt samhälle.

Läs intervju med Isak Lidström när han blev docent