Från frossa till fasta – om semlor, självdisciplin och andlig förberedelse

– Fettisdagen är dagen precis före fastan, som börjar på askonsdagen. Historiskt sett var det dagen då man åt upp fet och rik mat innan den fyrtio dagar långa fastan inför påsk, säger Emmanouela Grypeou, religionshistoriker med inriktning på tidig kristendom.

Fastan som andlig övning

Fastan har sina rötter i Bibeln och i berättelsen om Jesus som tillbringade fyrtio dagar i öknen i bön och fasta. Inom kristendomen kom fastan att bli en återkommande period för andlig disciplin.

– Begrepp som asketisk disciplin och kroppslig återhållsamhet är centrala för formandet av den tidiga kristendomen. Fastan är en form av andlig övning som syftar till förberedelse, reflektion och botgöring, säger Emmanouela Grypeou.

En sträng vardag i det historiska Sverige

I dagens Sverige är fastan för många en personlig eller symbolisk handling. Historiskt såg det annorlunda ut. Under medeltiden och fram till tidigmodern tid präglade fastan vardagen på ett påtagligt sätt.

– Man avstod från kött, mejeriprodukter och ibland även fisk. Måltiderna blev enklare, och fastan var inte bara en individuell handling utan något som formade vardagen och kyrkoåret, säger Emmanouela Grypeou.

Mot den bakgrunden får fettisdagen en särskild laddning. Dagen före fastan blev ett tillfälle att njuta av det som snart skulle förbjudas.

– Fokuset på semlan i dag betonar den söta bakelsen snarare än den historiska betydelsen av överflöd före fastan. Den kulturella minnesbilden har delvis förlorat sitt symboliska djup, även om idén om en sista njutning lever kvar, säger hon.

Gemensamma traditioner

Att njuta före fasta är inte unikt för Sverige. I många kristna traditioner har dagarna före fastan präglats av fest, gemenskap och rik mat. Samtidigt har själva fastan tagit olika uttryck i olika traditioner.

– I den katolska kyrkan är det vanligt att avstå från kött vissa dagar, medan ortodoxa kristna historiskt ofta har följt betydligt striktare regler, som total avhållsamhet från kött, fisk, ägg och mejeriprodukter, ibland även olivolja och vin. I den ortodoxa traditionen handlar fastan inte bara om självdisciplin och individuella val, den är dessutom ofta offentligt synlig och föremål för social kontroll, säger Emmanouela Grypeou.

I protestantiska sammanhang har fastan oftare varit frivillig och mindre reglerad.

– Där handlar det mer om att avstå från något som en hjälp till reflektion eller bön, snarare än att följa en strikt diet, säger hon.

Nya former av fasta

I dag tar fastan många nya former. För vissa innebär den att avstå från socker eller kött, för andra från sociala medier, shopping eller andra konsumtionsvanor.

– Kärnan är att ge upp något som verkligen är meningsfullt för en själv. Det speglar också en bredare individualisering av religion i västerländska samhällen, säger Emmanouela Grypeou.

Även om de strikta kostreglerna i dag ofta har ersatts av mer personliga val, lever fastans grundtanke kvar, nämligen att avsätta en period för självreflektion och återhållsamhet.

– Fastan har, trots förändrade uttryck, visat sig vara både anpassningsbar och tidlös – en tradition där gamla principer ständigt omtolkas och formas för att möta nya frågor som präglar samtida liv och andliga strävanden.

Läs mer om Emmanouela Grypeous forskning

Vannessa bär traditionen med stolthet

Fastan handlar om att rena själen, att närma sig gud. Det viktiga är inte hur du gör det utan att du gör det. Det känns sjukt fint att följa en gammal tradition som fortfarande lever kvar, berättar Vannessa, ämneslärarstudent inom religion och historia på gymnasienivå vid Stockholms universitet.

Hon tillhör den syrianska ortodoxa kyrkan, som tillhör den orientaliska ortodoxa traditionen. Vannessa berättar att av religionens fyra större fastor under året är den inför påsk den längsta. De övriga tre sker en vecka efter pingst, de två sista veckorna i augusti och från mitten av november till jul.

– Vi fastar i ungefär 50 dagar före påsk och undviker då all animalisk mat. Men fasta handlar inte bara om mat. Den kan också handla om att avstå från onyttiga vanor, till exempel svordomar, sexuella vanor eller sociala medier. I vanliga fall lägger jag väldigt mycket tid på TikTok; under fastan kanske jag begränsar mig till en timme om dagen.

Började fasta som vuxen

Enligt den ortodoxa traditionen ska religionsutövarna även fasta varje onsdag och fredag.

– Men det är inte alla som gör det, förklarar Vannessa. Och du ska inte fasta om du inte mår bra av det. En äldre person kanske bara fastar första och sista veckan inför påsk om hela perioden känns för lång. Söndagen är vilodag för alla och då kan man pausa sin fasta om man vill.

I ortodoxa familjer blir det ofta naturligt för barnen att äta vegansk mat hemma under fastetiden. I skolan kan de emellertid äta precis som vanligt. Själv började Vannessa fasta i vuxen ålder.

– När jag var yngre hade jag en ätstörning och vågade inte riktigt fasta på grund av den. Nu har jag fastat de senaste åren och tycker att jag har lärt mig mycket av det. Det viktiga är att du ger upp något för gud. Den tid jag i vanliga fall lägger på TikTok kan jag istället lägga på bön och att läsa bibeln.

Vill föra traditionen vidare

För ett par år sedan delade hon bostad med sin bästa vän som är katolik. De fastade båda två men ibland skiljde sig deras fastetider åt. Medan katolsk och protestantisk påsk oftast firas samtidigt kan den ortodoxa påsken infalla exempelvis en vecka senare. Det beror på att man inom katolicism och protestantism firar sina högtider med utgångspunkt i den gregorianska kalendern, medan de flesta ortodoxa kyrkor använder den julianska.

– Det är ju helt klart lättare att fasta om de du bor med också gör det samtidigt. Annars blir det lite ”nej, vad orättvist, får du äta kött nu när jag sitter här med en massa grönsaker”, menar Vannessa och skrattar.

Att utomstående reagerar på fastan är ovanligt, kanske för att hon inte brukar prata så mycket om den.

– Det är inte meningen att du ska skylta med och göra en stor sak av att du fastar. Egentligen ska vi inte prata om den alls men det är okej att berätta och svara på frågor om någon undrar. Fastan är en tradition som jag bär med stolthet och är glad över att få föra vidare.