Glömda kärleksromaner formade bilden av det moderna äktenskapet

– Det här är en kusin till kärleksromanen så som vi känner den idag. Där kärleksromanen ofta slutar vid altaret, tar äktenskapsromanen vid efter bröllopet, säger Emma Flärd, doktorand på Historiska institutionen.

Kärleken efter bröllopet

Äktenskapsromaner var en mycket populär genre under första halvan av 1900-talet. De kretsade inte kring den stora förälskelsen, utan kring livet efteråt: vardagen, konflikterna och frågan om vad tvåsamhet egentligen kräver.

– Romanerna handlar om vad som uppstår sen. Problem, förväntningar, ibland också olyckliga slut. Det finns ingen garanti att äktenskapet innebär lycka, säger Emma Flärd.

Att genren blev så stor hänger ihop med att äktenskapet var en politisk och social fråga under perioden. Det som skildras i romanerna är också med några undantag medelklassen, oftast i städerna.

– Det rör genus, familj, arbete och försörjning. Till exempel hade statliga arbetsgivare fram tills 1939 rätt att avskeda kvinnor som gifte eller förlovade sig. Den sortens stora samhällsfrågor debatterades häftigt, och det gjorde avtryck i litteraturen.

Ett lyckligt hem som gemensamt projekt

Under perioden börjar idealen förändras. Från en äldre modell där mannen och kvinnan hade tydligt åtskilda roller, växer nya tankar fram om kamratskap.

– Man börjar ana en skiftning mot att hjälpas åt och dela på bördorna. Det handlar om hushåll, men också om sexualitet och att vara två gelikar i relationen, förklarar Emma Flärd.

Äktenskapet framställs allt mer som något som kräver emotionell närhet.

– Idealet blir att göra saker tillsammans, dela både bördor och lyckliga stunder. Om man blir distanserad riskerar kärleken att dö ut och äktenskapet att spricka.

Otrohet, begär och äktenskapets hot

Romanerna är ofta fyllda av konflikter. Otrohet och skilsmässor är ett återkommande tema, liksom rädslan för att relationen ska stagnera. I romanen Så blankt havet ligger från 1941, som vann pris för bästa svenska äktenskapsroman, skildrar författaren Kerstin Göransson-Ljungman ett fattigt fiskarpar under åren 1900-talets fyra första decennier. De kämpar med barn och arbete, lever separerade under perioder när maken inkallad i militären, är otrogna på varsitt håll och fruktar att äktenskapet har gått isär. Det är först mot slutet av romanen när de bestämmer sig för att leva som jämlikar enligt den nya tidens idéer och dela på ”[v]år glädje och vårt arbete. Vår sorg och våra förhoppningar och våra planer för framtiden” som de kan bli verkligt lyckliga tillsammans. Äktenskapet är alltså fortfarande den främsta ideala samlevnadsformen, men det handlar om ett äktenskap som kräver närhet ansträngning från både maken och hustruns sida.

– Ett annat vanligt vanligt motiv är sexualitet som både hot och frigörande kraft. Det kan handla om den medelålders mannen som tröttnar och förälskar sig i en yngre kvinna och slår upp ett i övrigt lyckat äktenskap. Det framställs som problematiskt, men förekommer ofta. Men det kan också handla om en olyckligt gift man eller kvinna som hittar vägen till lycka och utveckling genom en utomäktenskaplig relation, menar Emma Flärd.

Även samlevnadsproblem och skilsmässor är centrala frågor.

– Skilsmässa: när är det okej att skilja sig? Vad händer då? Det är en stor återkommande problematik. Skilsmässofrågan debatterades flitigt i samhället under hela min undersökningsperiod. En del såg det som en framgång och andra som ett hot mot äktenkapet och sedligheten. Det syns i romanerna.

Emma Flärd pekar också på att romanerna ofta marknadsfördes som något mer än underhållning:

– Förlag och kritiker pratade om dem som didaktiska verktyg. Läs dem för att förstå ett bra eller dåligt äktenskap och applicera den kunskapen på ditt eget samliv.

Sexualitet är mer närvarande än man kan tro

En sak som överraskat Emma Flärd är hur mycket sexualitet som faktiskt ryms i romanerna.

– Väldigt mycket sex. Inte lika detaljerat som i dag, men sexualiteten är extremt närvarande i många böcker.

Det visar att 1930–1950-talets föreställningar om intimitet inte bara handlade om plikt, utan också om njutning och närhet.

– I romanen Tag min hand från 1947 skriver författaren Göte Ekström att ”I sängkammaren går vägarna ihop eller isär. Där går det inte i längden att hålla någonting fördolt”. Det är tidstypiskt tycker jag. Sexualiteten handlar inte längre enbart om reproduktion utan om känslor, njutning och kompatibilitet.

Det som skaver lever kvar

Emma Flärd ser tydliga paralleller mellan dåtidens relationsideal och dagens diskussioner om kärlek och jämställdhet.

– Vi tänker att vi lever i ett så jämställt samhälle nu. Men i heterosexuella relationer finns det fortfarande något som skaver. Och det skavet fanns också på 30-talet, även om förutsättningarna såg annorlunda ut då.

Hon menar att romanerna hjälper oss att förstå hur starkt äktenskapet formats som ett livsprojekt.

– Diskussioner om att ”få ihop livspusslet”, att prioritera mellan kärlek, familj, arbete och intressen, känns kanske ganska typiska för oss idag, men de var viktiga vid mitten av 1900-talet också. I synnerhet för kvinnor, oavsett om de arbetade eller var hemmafruar. Det var något många ville läsa om då, och så är det ju fortfarande.

Romanerna som spegel av våra kärleksnormer

Genom att läsa äktenskapsromaner från 1900-talets mitt går det att se hur våra idéer om kärlek och samlevnad skapats, förändrats och ibland hängt kvar. Men också att även under en tidsperiod då äktenskapet var det dominerande idealet så fanns det utrymme för motstånd och andra röster.

– Min favorit bland alla äktenskapsromaner handlar om två kvinnor som lämnar sina rätt menlösa makar och hittar kärlek och intimitet hos varandra i stället. Den väckte lite rabalder när den kom ut 1949, delvis på grund av det lyckliga slutet. Kärlek och intimitet, hur vi ska leva med de vi älskar, är djupt mänskliga frågeställningar, men de är också historiskt föränderliga. Genom att vända blicken mot det förflutna kanske vi kan förstå något om varför vi tänker på romantiska relationer som vi gör idag, avslutar Emma Flärd.

Om forskningen

Emma Flärd är verksam som doktorand på Historiska institutionen vid Stockholms universitet och forskar om föreställningar om intimitet och samlevnad i svenska äktenskapsromaner från 1930–1950-talet.

Välkommen till en öppen föreläsning på ABF-huset med Emma Flärd!

Datum: tisdag 7 april 2026
Tid: 18:30 - 19:30
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41
”'Ett slags äktenskapsskola': Kärlek och samlevnad
i svensk skönlitteratur 1930–1950".
Läs mer här