Konstverk uppmärksammar banbrytande upptäckt om ljushastighet

I år är det 350 år sedan Ole Rømer visade att ljuset hastighet är ändligt. Det uppmärksammas i Köpenhamn med en konstutställning av konstnären Cecilia Ömalm och astronomen Göran Östlin.

Venuspassagen 1882 från Patagonien

Venuspassagen 1882 från Patagonien med handavtryck från en observatör. En bild som förenar människa och kosmos från en unik punkt i historien. Konstverk av Göran Östlin och Cecilia Ömalm

Den danske astronomen Ole Rømer och den franske astronomen Jean Picard observerade under 1600-talet förmörkelserna av Jupiters måne Io från ön Hven — där Tycho Brahe hade verkat ett sekel tidigare — samtidigt som parallella observationer genomfördes i Paris av Giovanni Domenico Cassini. Rømer reste senare till Paris för att arbeta med Cassini och fortsatte där sina studier av Jupiters satelliter. Baserat på dessa mätningar tillkännagavs 1676 att han hade fastställt att ljusets hastighet är ändlig – och inte färdas ögonblickligen. Denna upptäckt som senare skulle bli en av naturvetenskapens fundamentala konstanter och en hörnsten i den moderna fysiken.

Bild av Jupiters måne Io, den måne som Rømer använde för att undersöka ljushastigheten.

Bild av Jupiters måne Io, den måne som Rømer använde för att undersöka ljushastigheten. Konstverk av Göran Östlin och Cecilia Ömalm

År 1681 återvände Rømer till Danmark. Han blev föreståndare för observatoriet i Rundetaarn som är uppfört 1642 och beläget i hjärtat av Köpenhamn och som är Europas äldsta ännu verksamma observatorium. I dag fungerar tornet även som utställningsplats för samtida konst och konserter. År 2026 firar Rundetaarn 350-årsjubileet av Rømers upptäckt under rubriken Light Year 2026. Under året visas fyra särskilda utställningar.

Svensk konstnärsduo först ut

Göran Östlin och Cecilia Ömalm

Göran Östlin och Cecilia Ömalm

Den första är Ad Lucem av den svenska duon Cecilia Ömalm, konstnär, och Göran Östlin, astronomiprofessor vid Stockholms universitet. Med cyanotypi – en av 1800-talets tidigaste fotografiska metoder – återger de såväl historiska som samtida bilder av kosmos och skapar ljusmättade reflektioner över ljus, tid och avstånd.

– Med Ad Lucem vill vi förmedla hur ljus och tid hänger ihop, både i universum och om man ser på fotografins och vetenskapens historia de senaste seklerna. Sen ger tekniken en helt annan känsla för rymdens otroliga djup, jämfört med de gängse färgglada pressbilderna, säger Cecilia Ömalm och Göran Östlin.

Hur känns det att få medverka vid jubileumsfirandet?
– Det är naturligtvis väldigt roligt. Vårt projekt handlar om ljus och hade ursprungligen inget med Römers upptäck att göra, men när vi såg utlysningen för utställningar under ”Lysår 2026” så kändes det helt rätt, och adderar ytterligare en dimension till vårt projekt, och knyter ytterligare ihop Skandinavien och Paris.

Vad innebär det för dig som forskare att sprida forskning med hjälp av konst?
– Det är en annorlunda ingång, som också vidgar perspektiven. Egentligen är ju inte konst och vetenskap väsensskilda företeelser, utan syftar båda till att utforska det okända, säger Göran Östlin.

Utställningen med Cecilia Ömalm och Göran Östlin pågår mellan 6 februari och 6 april.
Läs mer om utställningen och Lysår 2026

Senast uppdaterad: 2026-01-22

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen