NOWSTARS
ForskningsprojektAnställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad.

Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1881-1900 av 2796 träffar
Anställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad.

Är nanopartiklar från transporter farliga för hälsan? – det är vad vi undersöker i EU-projektet “nPETS” som pågår 2021 - 2025
Numismatik är läran om mynt och andra betalningsmedel. Forskningen vid Stockholms universitet omfattar främst mynt från vikingatid och medeltid.

Vad är den mörka materians natur?
Vi utforskar ultrakalla system med långdistans- och ljusmedierade interaktioner för att avslöja nya kvanttillstånd, med potential att revolutionera teknologi och vår förståelse av världen på mikroskopisk skala.
Planeter kring andra stjärnor än solen kallas för “exoplaneter”. De första exoplaneterna upptäcktes under 1990-talet, och sedan dess har forskningsfältet snabbt utvecklats, med i dagsläget tusentals upptäckta exoplaneter. En långvarig frågeställning inom forskning om exoplaneter rör hur exoplaneter bildas och växer till sina slutliga storlekar. Upptäckter av mycket unga exoplaneter som fortfarande håller på att bildas har öppnat upp en möjlighet att studera planetbildning medan processen fortfarande är aktiv.

Nyanlända flyktingars arbetsmarknadsintegration: En studie av aktiviteter inom etableringsuppdraget. Flyktingars etablering på den reguljära arbetsmarknaden tar lång tid. Efter åtta år i Sverige är endast runt hälften sysselsatta. Projektets övergripande syfte är att studera flyktingars väg mot etablering på arbetsmarknaden under deras första år i Sverige.

Projektet belyser undervisning, organisation och språkanvändning i så kallad språkintroduktion med nyanlända elever på gymnasiet. Vi tittar närmare på undervisningen i svenska som andraspråk och engelska.

Projektet syftar till att förbättra tolkningen av stabila isotopdata, som används för att studera födovävspositioner och biogeokemiska flöden i marina ekosystem, hos organismer som utsätts för miljöstress.

I alla representativa demokratier utgör politikerna länken mellan väljarna de politiska utfallen. Det här projektet studerar vilka människor som blir politiker, vilka som når positioner i den politiska toppen, och konsekvenserna av detta urval.

Målet med detta projekt är att etablera olikheter mellan egenvärden för olika fysikaliska konstellationer, med fokus på egenvärden till Laplace- och Schrödingerdifferentialekvationerna.
Många nyårslöften avser förändringar med möjliga positiva utfall på den psykiska och fysiska hälsan. Syftet med detta projekt är att undersöka svenskars nyårslöften, hur väl vi håller dessa samt om man kan öka sannolikheten att en person håller sitt nyårslöfte. Detta är en fortsättning av projektet Nystart 2024!

Hur samarbetar skolor med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet? Vilka organisatoriska förutsättningar finns och vilka metoder använder skolpersonal för att samarbeta?

När kan en stats underlåtenhet att agera utgöra ett angrepp mot civilbefolkningen? Detta forskningsprojekt undersöker om staters systematiska underlåtenhet att uppfylla sina rättsliga skyldigheter att skydda människor, under vissa förutsättningar, kan uppfylla de kontextuella rekvisiten för brott mot mänskligheten enligt artikel 7 i Romstadgan.
En ny chef kliver in genom dörren på jobbet, utan kännedom om medarbetare, organisationskultur eller historik och ska leda ett utvecklingsarbete under ett halvår utan egen framtid i verksamheten. Detta är ett allt vanligare scenario idag, där konsulter utgör en växande del av arbetskraften. Men hur funkar det när till och med chefen är där tillfälligt?

Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet och syftar till att undersöka hur val och beslut kring mat och närande substanser kom att forma individuella kroppar och samhällskroppen i stort i Sverige 1650–1750. Projektledare är Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet.
Upptäck mer om våra forskargrupper och forskningsprojekt inom detta ämne här.

Upptäck mer om våra forskargrupper och forskningsprojekt inom detta ämne här.
