Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1401-1420 av 2796 träffar
Det här forskningsprojektet syftar till att utveckla samhällskunskapsundervisning om klimatförändringar med fokus på lösningar. Målet är att ge unga människor en känsla av hopp och tro på att de kan göra skillnad.
Att studera klimat och klimatförändringar innebär att utforska de långsiktiga mönstren och variationerna i väderförhållanden över tid och på olika platser.
Upptäck mer om våra forskargrupper och forskningsprojekt inom detta ämne här.
Klimat- och miljöhistoria handlar om hur variationer och förändringar i naturen påverkat människor och samhällen under historien och hur man anpassat sig till dessa förändringar. Ämnet studerar också hur människan i sin tur påverkat sin miljö, liksom hur man har upplevt och begripliggjort naturen.
Icke-statliga aktörers roll i Sveriges omställning till en fossilfri välfärdsstat.
Klimatförändringar medför ökade hälsorisker även i Sverige, särskilt genom värmeböljor och luftföroreningar. Detta projekt undersöker hur sådana klimatrelaterade stressorer, tillsammans med psykosocial stress i arbetslivet, påverkar behovet av akutvård i Region Stockholm, med fokus på hjärt- och lungsjukdomar.
Klinisk psykologi betecknar dels professionell verksamhet som avser att förebygga, bota och lindra mänskligt lidande och psykiska komponenter av ohälsa, dels systematisk utforskning av uppkomst, utveckling, diagnostik, bedömning, behandling och prevention av kliniska tillstånd.
Forskargruppen bedriver forskning för att öka vår kunskap inom klinisk psykologi, företrädesvis interventioner för psykisk ohälsa hos personer med och utan neurodiversitet, såsom autism och ADHD samt mekanismer och neurala korrelat i hjärnan.
Hur uppstår tillstånd som adhd, autism och ångest? Vad ligger bakom de svårigheter i vardagen som barn och vuxna med dem har? Hur ska vi bäst utreda tillstånden och hur är det att leva med en diagnos?
Luftföroreningar i Delhi innehåller häpnadsväckande höga halter av klor, som reagerar snabbt i luften. Detta projekt kombinerar fältarbete med labarotorieexperiment för att förstå klors inverkan på atmosfärisk kemi och människors hälsa i Sydasien.
Projektet studerar hur det går till när historiska berättelser skapas kring analyser av gammalt DNA. Studierna visar att berättelser och bilder uppstår i kreativa samspel mellan forskare och populärmedia, men blir hajpade på grund av en stor allmän tilltro till DNA som vetenskapligt bevis.
Projektets syfte är att undersöka effekter på planering och samordning av uppgifter som skall genomföras i framtiden. Denna form av minne för framtida intentioner, eller prospektivt minne, har en allomfattande betydelse och kommer till ständigt uttryck i vårt vardagliga liv.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studera betydelsen av personliga resurser (t.ex. kognitiv förmåga) och olika krav och resurser i arbetet för olika arbets- och hälsorelaterade utfall hos officerare och specialistofficerare i Försvarsmakten.
Kognitionspsykologi behandlar hur människor förstår sin omvärld och sig själva samt hur de utvecklar och använder olika färdigheter.
Stockholms universitet koordinerar detta forskningsinitiativ som syftar till att utveckla en ny generation säkrare och mer energieffektiva tekniker för koldioxidinfångning. Arbetet fokuserar på CO₂-responsiva kolloidala dispersioner som innehåller aminerade nanopartiklar eller porösa kolloider som ett alternativ till konventionella amin-vattenskrubbrar, vilka är energikrävande och kan avge skadliga ämnen.
Kvantteknologi bär löftet att revolutionera databehandling, och mätteknik. De underliggande kvantresurserna anses vanligtvis vara bräckliga mot dekoherens som induceras av miljön. Men dissipativa processer kan också fungera som en resurs.
KROM-projektet handlar om att utveckla och pröva uppgifter för en inkluderande matematikundervisning. Fokus ligger på att ge elever i de tidiga skolåren möjlighet att delta i kollektiva reflektioner om multiplikativa relationer.
Projektet kommer att resultera i validering av kontaminantkänsliga indikatorer som behövs inom miljöövervakning och i det Marina direktivet, med rekommendationer för riskanalys och GES-värden för kemikalieövervakning i Östersjön.
