Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 721-740 av 2796 träffar
Gruppen fokuserar på tekniker för röntgenspridning, röntgenspektroskopi och fotoelektronspektroskopi med hjälp av synkrotronstrålningskällor och lasrar för fria elektroner med röntgenstrålning vid anläggningar runt om i världen.
Forskningen i gruppen är inriktad på att studera mesoskopiska fenomen inom fysiken för kondenserad materia. Våra forskningsområden omfattar supraledning (med tonvikt på högtemperatur-supraledare), fysik vid låga temperaturer, kvantelektronik och spintronik samt nanoteknik.
Supraledning är ett fascinerande fenomen som gör det möjligt att observera kvantmekaniska beteenden i makroskopiska objekt. Därför kan det användas för att bygga kvantelektroniska komponenter med hjälp av konventionella nanoteknologiska verktyg.
Ömsesidig neutralisation studeras vid jonlagringsringen DESIREE. I processen överförs en elektron från en negativt till en positivt laddad jon och två neutrala partiklar formas. Denna fundamentala processen är viktig i många naturliga miljöer.
Gräsmarker är en av jordens största biom, som täcker ca. 40 % av den isfria markytan. De spelar en avgörande roll för många ekosystemtjänster, såsom livsmedelsproduktion, biologisk mångfald, pollinering och kollagring.
I dagens samhälle finns allt fler experter på allt fler saker och deras expertis erbjuds till högstbjudande på nationella och internationella marknader. Det kan röra sig om rådgivning, utbildning, utredningar och sakkunskap av olika karaktär.
Arbetsrelaterade negativa sociala beteenden inklusive våld/hot om våld, mobbning och sexuella trakasserier är påfallande vanligt i arbetslivet. Trots detta är kunskapen om dess hälsokonsekvenser, speciellt vad gäller fysisk hälsa och mortalitet, liksom om dess bestämningsfaktorer, fortfarande bristfällig.
Gröna och blå miljöer är grundläggande för miljömässig hållbarhet och bidrar med en mängd ekosystem-tjänster som direkt eller indirekt påverkar människors hälsa och hållbarhet.
Utvärdering av studentförmedlad psykoterapi vid Psykologiska kliniken.
Projektet studerar nordiska välfärdsmodeller med fokus på faderskap och jämställdhet och undersöker i vilken utsträckning andra länder försöker importera liknande modeller.
"Form" = hur något sägs eller görs. "Expressiv" = uttrycksfull, något som drar uppmärksamheten till sig.
Detta EU-projekt går ut på att öka livsmedelssäkerheten för medborgarna. I dag finns en mängd olika datakällor som innehåller livsviktig information om maten vi äter, men problemet är att källorna är så spridda. Vi undersöker hur data kan utvinnas, aggregeras och analyseras med hjälp av AI.
Syftet med EXTREMUM är att tillhandahålla en uppsättning nya metoder och verktyg som genom maskininlärning och artificiell intelligens kan uppnå goda avvägningar mellan prediktiv prestanda och förklarbarhet i vårdapplikationer.
Utvecklingen av lönerna under de senaste decennierna har i många länder omfattat ökande utbildningspremier, dvs löneskillnaderna mellan högskole- och icke-högskoleutbildad arbetskraft. I centrum för det här projektet står fackföreningarnas, och löneförhandlingssystemets, roll för utvecklingen av utbildningspremien.
Den svenska teko-sektorn och Europaintegrationerna 1957–1995.
Vi använder kvantkemiska metoder för att studera reaktionsmekanismer för både homogen och enzymatisk katalys.
Allt färre skaffar barn och färre sambos gifter sig. Tidigare gällande samband mellan ekonomiska faktorer, familjepolitik och familjebildning verkar inte längre vara aktuella, så vad beror det på? Detta ska forskarna i projektet "Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet" undersöka genom registerdata och enkätdata.
En stor del forskningen inom familjedynamik och fruktsamhet fokuserar på förändringar i mönstret för barnafödande i Sverige och de sociala strukturer som har bidragit till de relativt höga fruktsamhetstalen i de nordiska länderna.
De senaste decennierna har det skett stora förändringar i familjeförhållanden i de flesta europeiska länder. Med longitudinella data från fem europeiska länder studerar vi om konsekvenserna för barn och föräldrar av dessa förändringar i individers familjekonstellationer är desamma i de olika länderna.
