Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 401-420 av 2796 träffar
Keramik är ett av de vanligaste fyndmaterialen vid utgrävningar i Medelhavsområdet. Under de senaste 200 åren har hundratusentals vaser påträffats och publicerats, ett material som utgör en av de viktigaste källorna till de antika medelhavskulturerna.
I takt med att vi gör allt fler transaktioner online får informationen fart och blir mer tillgänglig. Det betyder också en ökad sårbarhet – för individer, organisationer och samhällen.
Den gröna omställningen aktualiserar många angelägna problem och forskningsfrågor. Ett aktuellt problem rör skyndsamheten och osäkerheten kring framtida kompetensbehov: vem kommer att arbeta i framväxande yrken som krävs för den gröna omställningen, och hur förbereds de för dessa yrkesroller?
I Daley-labbet utforskar man hur proteiner färdas, veckas och organiseras i den bakteriella cellens maskineri. Forskningen som gruppen bedriver bidrar till insikter i fundamentala molekylära processer såsom proteinutsöndring och celldelning.
I de nordiska länder tillkom från 1100-talet till 1300-talet ett betydande antal olika landskapslagar. Dessa utgör ett för tiden unikt omfattande skriftligt källmaterial, som kan ge oss värdefull kunskap om rättsordning, samhälle och ideologiska föreställningar under medeltiden.
I fokus för ämnets forskning står den sceniska dansen, men den kan inte studeras utan att också fånga upp intresset för fysisk rörelse ur ett bredare sociopolitiskt och medialt perspektiv.
Dosimetriska metoder för skydd av människor vid storskaliga kärnkraftsolyckor
Skiftet till förnybar energi möter flera tekniska utmaningar, bland annat för att tillgången till den typen av energi är mer volatil och osäker. Vi undersöker hur AI-algoritmer kan användas i städernas elnät för smartare kontroll och koordinering.
Vårdrelaterade infektioner och onödiga antibiotikabehandlingar är allvarliga problem inom sjukvården. I det här projektet utvecklar vi AI-modeller, inklusive stora språkmodeller, som kan hjälpa till att förbättra infektionskontroller och antibiotikahantering.
Nya datadrivna lösningar har potential att förbättra situationen för multisjuka äldre. Projektet identifierar, analyserar och pilottestar sådana innovativa lösningar, baserade på förbättrad vårdsamverkan mellan stad och region.
Med de stora datamängder som genereras i dag har den personliga integriteten blivit en het fråga. I detta projekt studerar vi hur man kan skapa säkra språk- och datamodeller med hjälp av maskininlärning – utan att röja personuppgifter.
Digitalisering och nya framsteg inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) har förändrat hur vi arbetar, lever och roar oss – och transformationen fortsätter. Vi studerar hur IKT kan utvecklas, och vad som händer när människor och teknik interagerar.
Gruppen fokuserar på grundforskning inom data science såväl som på tillämpningsområden där data science kan ge insikter för beslutsfattande. Vi formulerar nya problem och utvecklar algoritmiska metoder och metodologiska arbetsflöden för att uppnå skalbara lösningar.
Det här forskningsprojektet ligger fokus på att etablera bättre och mer noggranna åldersbestämningar i arktiska marina sedimentkärnor använda en sofistikerad "verktygslåda" med tekniker.
Jämställdhetsmyndigheten fick år 2022 ett regeringsuppdrag som innefattar att översätta och anpassa ett, i amerikansk kontext, evidensbaserat våldsförebyggande program; Dating Matters.
Datorlingvistik är gränslandet mellan språkvetenskap och datavetenskap, inriktat på att skapa tekniker för att förstå och analysera mänskligt språk. Detta fält underlättar utvecklingen av applikationer som automatisk översättning, taligenkänning, och textanalys, och driver fram avancerad språkbehandling i den digitala eran.
Datorspelande och skolresultat bland unga: vilken betydelse har datorspelande för utbildning och skolrelevanta beteenden? Genom att tillämpa ett multidimensionellt perspektiv på utbildning och med tillgång till ett datamaterial med ovanligt detaljerade uppgifter om tid för datorspelande, adresserar det här projektet mekanismer som ingår i teorier på området.
Projektet kartlägger barn och ungdomars samspel under datorspelande inom ramen för olika spelverksamheter i skol- och fritidssammanhang, vad gäller dels yngre barn (4 – 8 år), dels ungdomar (13-17 år; år 7 högstadiet och åk 1 i gymnasiet).
